< Apostlagärningarna 24 >

1 Fem dagar därefter for översteprästen Ananias ditned med några av de äldste och en sakförare, Tertullus; dessa anmälde inför landshövdingen klagomål mot Paulus.
And after five days Ananias the high priest came down with the elders, and a certain orator, Tertullus, who appeared to the governor against Paul.
2 Och sedan denne hade blivit förekallad, begynte Tertullus sitt anklagelsetal; han sade:
And when he was called, Tertullus began to accuse him, saying, Experiencing much peace because of thee, and worthy deeds happening to this nation because of thy foresight,
3 "Att vi genom dig åtnjuta mycken frid och ro, och att genom din försorg, ädle Felix, goda åtgärder hava blivit vidtagna för detta folk, det erkänna vi på allt sätt och allestädes, med många tacksägelser.
we welcome, both always and everywhere, eminent Felix, with all thankfulness.
4 Men för att icke alltför länge besvära dig beder jag att du, i din mildhet, ville höra allenast några få ord av oss.
But, that I may not detain thee on more, I entreat thee in thy clemency to hear us briefly.
5 Vi hava funnit att denne är en fördärvlig man, som uppväcker strid bland alla judar i hela världen, och att han är en huvudman för nasaréernas parti.
For we have found this man a plague, who even instigates sedition among all the Jews throughout the world, and a ringleader of the sect of the Nazarenes,
6 Han har ock försökt att oskära helgedomen; därför grepo vi honom,
who also attempted to profane the temple, whom also we took,
7
[This verse is not in the majority of the Greek manuscripts.]
8 och du kan nu själv anställa rannsakning med honom och så skaffa dig kännedom om allt det som vi anklaga honom för."
from whom thou will be able, having examined him, to learn about all these things of which we accuse him.
9 De andra judarna instämde häri och påstodo att det förhöll sig så.
And the Jews also agreed, claiming to have these things this way.
10 Då landshövdingen nu gav tecken åt Paulus att han skulle tala, tog han till orda och sade: "Eftersom jag vet att du nu i många år har varit domare över detta folk, försvarar jag min sak med frimodighet.
And when the governor gestured to him to speak, Paul answered, Knowing for many years thou being a judge to this nation, I gladly make a defense of these things about myself,
11 Du kan själv lätt förvissa dig om att det icke är mer än tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem för att tillbedja.
thou being able to learn that there are for me not more than twelve days from which I went up to worship in Jerusalem.
12 Och varken i helgedomen eller i synagogorna eller ute i staden har man funnit mig tvista med någon eller ställa till folkskockning.
And they found me neither in the temple disputing against any man, nor making a gang of a group, nor in the synagogues, nor in the city.
13 Ej heller kunna de inför dig bevisa det som de nu anklaga mig för.
Neither can they prove against me of which things they now accuse me.
14 Men det bekänner jag för dig att jag, i enlighet med 'den vägen', vilken de kalla en partimening, så tjänar mina fäders Gud, att jag tror allt vad som är skrivet i lagen och i profeterna,
But this I confess to thee, that according to the Way that they call a sect, so serve I the paternal God, believing all things written according to the law and the prophets,
15 och att jag har samma hopp till Gud som dessa hysa, att de döda skola uppstå, både rättfärdiga och orättfärdiga.
having hope toward God, which they themselves also await, to come to be a resurrection of the dead, both of the just and unjust.
16 Därför lägger också jag mig vinn om att alltid hava ett okränkt samvete inför Gud och människor.
And in this I fashion myself, having a conscience always non-stumbling before God and men.
17 Så kom jag nu, efter flera års förlopp, tillbaka för att överlämna några allmosor till mitt folk och för att frambära offer.
Now after more years I came, going to make donations to my nation, and offerings,
18 Därunder påträffades jag i helgedomen, sedan jag hade låtit helga mig, utan att hava vållat någon folkskockning eller något larm,
during which certain Jews from Asia found me purified in the temple, not with a crowd or with a tumult,
19 av några judar från provinsen Asien, vilka nu borde vara här tillstädes inför dig och framställa sina klagomål, om de hava något att anklaga mig för.
who ought to be here before thee, and to accuse, if they would have anything against me.
20 Eller ock må dessa som äro här tillstädes säga vad orätt de funno mig skyldig till, när jag stod inför Stora rådet,
Or let these men themselves say what wrongdoing they found in me, having stood before the council,
21 om det icke skulle vara i fråga om detta enda ord, som jag ljudeligen uttalade, där jag stod ibland dem: 'Det är för de dödas uppståndelses skull som jag i dag står inför rätta här bland eder.'"
or about this one voice that I cried out standing among them: About a resurrection of the dead I am judged by you this day.
22 Men Felix, som mycket väl kände till "den vägen", uppsköt målet och sade: "När översten Lysias kommer hit ned, vill jag undersöka eder sak."
Now Felix, having heard these things, having known more precisely the things about the Way, he deferred them, having said, When Lysias the chief captain comes down, I will determine the things toward you.
23 Och han befallde hövitsmannen att hålla honom i förvar, dock så, att man skulle behandla honom milt och icke hindra någon av hans närmaste från att vara honom till tjänst.
He also arranged for the centurion to guard Paul, and to have reduced confinement, and to forbid none of his own men to serve or to come to him.
24 Någon tid därefter infann sig Felix tillsammans med sin hustru Drusilla, som var judinna; och han lät hämta Paulus och hörde honom om tron på Kristus Jesus.
And after some days, Felix having arrived with Drusilla, his wife being Jewish, he summoned Paul, and heard him about the faith in Christ.
25 Men när Paulus talade med dem om rättfärdighet och återhållsamhet och om den tillstundande domen, blev Felix förskräckt och sade: "Gå din väg för denna gång; när jag får läglig tid, vill jag kalla dig till mig."
And as he discoursed about righteousness, and self-control, and the judgment going to be, Felix, having become afraid, answered, Go now, and having a convenient time, I will summon thee.
26 Han hoppades också att han skulle få penningar av Paulus, varför han ock ganska ofta lät hämta honom och samtalade med honom.
He also hoped simultaneously that money would be given him by Paul so that he might free him. And so, summoning him more frequently, he conversed with him.
27 När två år voro förlidna, fick Felix till efterträdare Porcius Festus. Och eftersom Felix ville göra judarna sig bevågna, lämnade han Paulus kvar i fängelset.
But two years having been fulfilled, Felix received a successor, Porcius Festus. And wanting to lay down favors to the Jews, Felix left behind Paul bound.

< Apostlagärningarna 24 >