Apostlagärningarna 21
1 Sedan vi hade skilts ifrån dem, lade vi ut och foro raka vägen till Kos och kommo dagen därefter till Rodus och därifrån till Patara.
Tukaalajilanjeje, gutukwelile meli gutupite mpaka ku Koshi. Malabhi gakwe gutuishe ku Lode na gwajabhula penepo gutupite ku Patala.
2 Där funno vi ett skepp som skulle fara över till Fenicien; på det gingo vi ombord och lade ut.
Kweneko gutujiimene meli jajendaga ku Poinike, gutukwelile, gutujabhwile.
3 Och när vi hade fått Cypern i sikte, lämnade vi denna ö på vänster hand och seglade till Syrien och landade vid Tyrus; ty där skulle skeppet lossa sin last.
Tukaishileje pa kushibhona shilambo sha Kupulo, gutupitile kunkono nshinda gutuloshiye ku Shilia. Gutujimi kushilambo sha Tilo penepo mishigo ja mmeli mula jatendaga pinjikwa jituluywe.
4 Och vi uppsökte där lärjungarna och stannade hos dem i sju dagar. Dessa sade nu genom Andens tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till Jerusalem.
Gutwaimenenje bhaajiganywa bha a Yeshu kweneko, gututemi nabhonji kwa juma jimo. Bhalibheleketanga kwa mashili gaka Mbumu, gubhaalimbiyenje a Pauli bhanajende ku Yelushalemu.
5 Men när vi hade stannat där de dagarna ut, bröto vi upp därifrån och gåvo oss i väg, ledsagade av dem alla, med hustrur och barn, ända utom staden. Och på stranden föllo vi ned på våra knän och bådo
Ikabheje mobha getu gakamalileje gutujabhwile. Na bhandunji bhowe na ashakongo bhabhonji na ashibhana bhabhonji gubhatupelesheyenje mpaka palanga shilambo. Tukaisheje nnyenje bhaali, tubhowe gututindibhele kujuga Nnungu.
6 och togo sedan avsked av varandra. Därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.
Kungai gutulegene nabhonji, uwe gutukwelile meli, nabhalabhonji gubhabhujilenje kunngwabhonji.
7 Från Tyrus kommo vi till Ptolemais, och därmed avslutade vi sjöresan. Och vi hälsade på hos bröderna där och stannade hos dem en dag.
Gutupite na mwanja gwetu gwajabhula ku Tilo gutuishe ku Tolemaishi, kweneko gutwaalamushilenje ashaapwetu, gututemi nabhonji lyubha limo.
8 Men följande dag begåvo vi oss därifrån och kommo till Cesarea. Där togo vi in hos evangelisten Filippus, en av de sju, och stannade kvar hos honom.
Malabhi gakwe gutujabhwile gutuishe ku Kaishalia. Kweneko gutupite kunngwabho a Pilipi Bhaalunguya Ngani ja Mmbone. Bhenebho ni munkumbi gwa nng'ano na bhabhili bhaagwilwenje ku Yelushalemu kula.
9 Denne hade fyra ogifta döttrar, som ägde profetisk gåva.
Bhashinkukola bhali nsheshe bhakanabhe lombwanga bhatendaga londolanga.
10 Under den tid av flera dagar, som vi stannade där, kom en profet, vid namn Agabus, dit ned från Judeen.
Tukatameje kweneko mobha gowepe, gwaishe nkulondola jumo kukopoka ku Yudea lina lyakwe Agabhushi.
11 När denne hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed sina händer och fötter och sade: "Så säger den helige Ande: 'Den man som detta bälte tillhör, honom skola judarna så binda i Jerusalem, och sedan skola de överlämna honom i hedningarnas händer.'"
Akatuishileje gwatolile nshipi gwa a Pauli, gwaitabhile makono na makongono, gwashite, “Mbumu jwa Ukonjelo akuti, ‘Nnyene gwene nshipi guno apinga tabhwa shana nneino na Bhayaudi ku Yelushalemu na bhapinga kunkamuyanga ku bhandunji bha ilambo ina.’”
12 När vi hörde detta, bådo såväl vi själva som bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp till Jerusalem.
Bhai, tukapilikaneje genego uwe na bhandunji bhananji bha pepala gutwaashondelesheye a Pauli bhanajende ku Yelushalemu.
13 Men då svarade Paulus: "Varför gråten I så och sargen mitt hjärta? Jag är ju redo icke allenast att låta mig bindas, utan ock att dö i Jerusalem, för Herren Jesu namns skull."
Ikabheje a Pauli gubhajangwile, “Nkupinga tendanga nndi? Nnagutanga mmulaganje ntima? Nne ng'engwilwe nngabha ga tabhwape ku Yelushalemu, ikabheje nkali kubhulagwa kwa ligongo lya a Yeshu.”
14 Då han alltså icke lät övertala sig, gåvo vi oss till freds och sade: "Ske Herrens vilja."
Tukalepeleje kwaashondelesheya, bhai gutushite, “Libhapinga Bhakulungwa litendeshe!”
15 Efter de dagarnas förlopp gjorde vi oss i ordning och begåvo oss upp till Jerusalem.
Gakapiteje gene mobha gala, gututabhile mishigo jetu, gutujabhwile kwenda ku Yelushalemu.
16 Från Cesarea följde också några av lärjungarna med oss, och dessa förde oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge, som vi skulle gästa hos.
Bhaajiganywa bhananji kopoka ku Kaishalia gubhalongenenje na uwe, gubhatupelekenje ku nyumba ja a Mnashoni kutwajendaga ishila. A Mnashoni pubhaliji bhashilambo bha ku Kipulo na pubhaliji bhaajiganywa tandubhila bhukala.
17 Och när vi kommo till Jerusalem, togo bröderna emot oss med glädje.
Tukaisheje ku Yelushalemu, bhakilishitu ajetunji gubhatuposhelenje kwa kwinonyela.
18 Dagen därefter gick Paulus med oss andra till Jakob; dit kommo ock alla de äldste.
Malabhi gakwe a Pauli gubhapite na uwe na bhakulungwanji bhowe bha liekalu bhapalinji kukwaabhona a Yakobho.
19 Och sedan han hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud genom hans arbete hade gjort bland hedningarna.
Bhakaalamushilanjeje, a Pauli gubhaatalashiyenje yowe ibhatendile a Nnungu kubhandunji bha ilambo ina nniengo lyabho.
20 När de hörde detta, prisade de Gud. Och de sade till honom: "Du ser, käre broder, huru många tusen judar det är som hava kommit till tro, och alla nitälska de för lagen.
Bhakapilikananjeje genego gubhaakushiyenje a Nnungu. Kungai gubhaalugulilenje a Pauli, “Apwetu, nnilola kuti maelupu ga Bhayaudi nnaino bhashibhanganga bhakilishitu na bhowenji bhashitumbililanga kukamulila shalia ja a Musha.
21 Nu har det blivit dem sagt om dig, att du lär alla judar som bo spridda bland hedningarna att avfalla från Moses, i det du säger att de icke behöva omskära sina barn, ej heller i övrigt vandra efter vad stadgat är.
Bhabhalanjilwenje ngani jenu kuti nnakwajiganyanga Bhayaudi bhatamanga mwilambo ina kuti bhanakagulanje Malajilo ga a Musha wala bhanaataganje unyago ashibhana bhabhonji na bhanakaguyanje ikubho ya Shiyaudi.
22 Vad är då att göra? Helt visst skall man få höra att du har kommit hit.
Igala, pushiibhe bhuli? Pabha shibhapilikananje kuti nng'ishe.”
23 Gör därför såsom vi nu vilja säga dig. Vi hava här fyra män som hava bundit sig genom ett löfte.
“Bhai, ntende malinga gutupinga kummalanjila gano. Bhashipagwanga apano bhanabhalume nsheshe bhashitabhanga nalili.
24 Tag med dig dessa, och låt helga dig tillsammans med dem, och åtag dig omkostnaderna för dem, så att de kunna låta raka sina huvuden. Då skola alla förstå att intet av allt det som har blivit dem sagt om dig äger någon grund, utan att också du vandrar efter lagen och håller den.
Mwiilunde na bhene bhanganyabho, nkaikonjeleye nabhonji kwa a Nnungu. Nkaalipilanje, nkupinga bhamogwanje umbo yabhonji. Penepo bhandunji bhowe shibhamumanyanje kuti ngani jenu jibhapilikenenjejo nngabha ja kweli, ikabheje mmwe mmayene nnitama ukoto na nnikaguya Shalia ja a Musha.
25 Vad åter angår de hedningar som hava kommit till tro, så hava vi här beslutit och jämväl skrivit till dem, att de böra taga sig till vara för kött från avgudaoffer och för blod och för köttet av förkvävda djur och för otukt."
Ikabheje kwa ngani ja bhandunji bha ilambo ina bhalinginji bhakilishitu, twaajandishilanje bhaluwa kwatalashiyanga shitushite lajila, bhanalyanganje yalya ya mbepei ya ashinnungu bha yanamu na bhanataunanje nnyama yangainga na bhaiepuyanje na labhalabha.”
26 Så tog då Paulus männen med sig och lät följande dag helga sig tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav till känna när den tid skulle gå till ända, för vilken de hade låtit helga sig, den tid före vars utgång offer skulle frambäras för var och en särskild av dem.
Bhai, pa malabhi gakwe a Pauli gubhaatolilenje bhandunji bhatabhilenje nalili bhala gubhajujile nabhonji Nnungu nkwiikonjeleya. Kungai nigubhajinjile nliekalu, kuulugula ga mpelo gwa mobha ga kwiikonjeleya kwa a Nnungu na ga mbepei ipinga shoywa kwa kila mundu.
27 När de sju dagarna nästan voro ute, fingo judarna från provinsen Asien se honom i helgedomen och uppviglade då allt folket. Och de grepo honom
Bhai, gene mobha nng'ano na gabhili gala gali tome na malila, Bhayaudi bhakopokengene ku Ashia gubhaabhweninji a Pauli nniekalu. Bhai, gubhakwiyenje nnjimwa likundi lyowe lya bhandunji, nigubhaakamwilenje.
28 och ropade: "I män av Israel, kommen till hjälp! Här är den man som allestädes lär alla sådant som är emot vårt folk och emot lagen och emot denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i helgedomen och oskärat denna heliga plats."
Gubhajobhelenje, bhalinkutinji, “Mmashileunji bha pa Ishilaeli, ntujangutanje! Jweneju ni mundu ajiganya bhandunji mmbali yowe indu ikapinjikwa na bhandunji bha shilambo sha Ishilaeli, ya kana Shalia ja a Musha na pa ukonjelo pano. Na kabhili anakwaajinjiyanga Bhagiliki nniekalu nikupanyatiya pa ukonjelo pano.”
29 De hade nämligen förut sett efesiern Trofimus i staden tillsammans med honom och menade att Paulus hade fört denne in i helgedomen.
Bhashinkubheleketanga nneyo, ligongo lya kummona Tolopimo mundu jwa ku Epesho alongene na a Pauli kunnjini, gubhaganishiyenje kuti a Pauli bhashikunnjinjiya nniekalu.
30 Och hela staden kom i rörelse, och folket skockade sig tillsammans. Och då de nu hade gripit Paulus, släpade de honom ut ur helgedomen, varefter portarna genast stängdes igen.
Shilambo showe gushijinjile nnjasha, gubhaikengenenje bhandunji kukopoka mmbali yowe, gubhaakamwilenje a Pauli, gubhaakwekwetenje kwakopoya nniekalu, shangupe milango ja liekalu jikuugalwaga.
31 Men just som de stodo färdiga att dräpa honom, anmäldes det hos översten för den romerska vakten att hela Jerusalem var i uppror.
Bhalinginji nkuloleya mwa kwabhulajila, bhakulungwa bha bhakomana ngondo bha Loma, gubhapatile ntenga kuti ku Yelushalemu kowe kushinyata.
32 Denne tog då strax med sig krigsmän och hövitsmän och skyndade ned till dem. Och när de fingo se översten och krigsmännen, upphörde de att slå Paulus
Shangupe gubhaatolilenje ashimanjola na bhakulungwanji bha manjola, gubhapite lubhilo kulugwinjili lwa bhandunji kula. Na bhalabhonji bhakaabhonanjeje bhakulungwa bha bhakomana ngondo na ashimanjola bhala, gubhapumwilenje kwaakoma a Pauli.
33 Översten gick då fram och tog honom i förvar och bjöd att man skulle fängsla honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.
Bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala gubhapite kwaakamula a Pauli, gubhaamulishe bhatabhwe mindondolo jibhili. Gubhabhushiye, “Jweneju gani na atendile nndi?”
34 Men bland folket ropade den ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull icke kunde få något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom till kasernen.
Nnugwinjili mula bhandunji bhatendaga jobhelanga bhananji bhalinkutinji nnei na bhananji sha munape. Kwa ligongo lya yene njobhelayo, bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala bhangagamanya malombolelo ga jene ngani jila. Kwa nneyo gubhaamulishenje bhandu bhabho bhaapelekanje a Pauli nnugwani.
35 Och när han kom fram till trappan, trängde folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,
A Pauli bhakaishejepe pa ngashi, penepo guipinjikwe ashimanjola bhaajigalanje a Pauli kwa ligongo lya nnjasha ya bhandunji.
36 ty folkhopen följde efter och skriade: "Bort med honom!"
Pabha lugwinjili lwa bhandu lwatendaga kwaakagula bhalijobhelenga, bhalinkutinji, “Mwaabhulaje!”
37 Då nu Paulus skulle föras in i kasernen, sade han till översten: "Tillstädjes det mig att säga något till dig?" Han svarade: "Kan du tala grekiska?
Na bhalabho a Pauli bhalijinjiywa nnugwani, gubhaajujile bhakulungwa bha bhakomana ngondo bhala bhalinkuti, “Ngunajuga nimmalanjile shindu.” Bhakulungwa bhala gubhashite, “Bhuli ulikombola Shigiliki?
38 Är du då icke den egyptier som för en tid sedan ställde till 'dolkmännens' uppror, de fyra tusens, och förde dem ut i öknen?"
Ugwe nngabha Mmishili agano mobha pegano apitinishe bhandu elupu nsheshe bhaashemwanga mabhulaga bhandu, alikwaalongoyanga kuanga?”
39 Då svarade Paulus: "Nej, jag är en judisk man från Tarsus, medborgare alltså i en betydande stad i Cilicien. Men jag beder dig, tillstäd mig att tala till folket."
A Pauli gubhajangwile, “Nne Nannyaudi, kumelekwe ku Tasho nshilambo sha Kilikia, nne mundu jwa shilambo nngabha sha nyegala. Shonde nneshe melekete na bhashilambobha.”
40 Och han tillstadde honom det. Då gav Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken åt folket. Och sedan där hade blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och sade:
Bhakulungwa bhala gubhakundile. Kwa nneyo a Pauli gubhajimi pangashi, gubhaajinulilenje nkono bhandunji bhapumulanje, bhakapumulanjeje, a Pauli gubhatandwibhe kubheleketa nabhonji kwa Shiebhulania.
