Apostlagärningarna 21
1 Sedan vi hade skilts ifrån dem, lade vi ut och foro raka vägen till Kos och kommo dagen därefter till Rodus och därifrån till Patara.
Mbe mu mwanya ogwo chaliga chasigene nabho, chili mulugendo lwa Inyanja, nchigenda lugendo lumwi nichikinga mu musi gwa kosi, Mbe mwejo yendeko nichikinga mu musi gwa Rodo, nokusoka eyo nichikinga mu musi gwaPatara.
2 Där funno vi ett skepp som skulle fara över till Fenicien; på det gingo vi ombord och lade ut.
Chejile chikabhona imeli inu yambhukaga okuja Foinike, chalinyile nichigenda mulugendo.
3 Och när vi hade fått Cypern i sikte, lämnade vi denna ö på vänster hand och seglade till Syrien och landade vid Tyrus; ty där skulle skeppet lossa sin last.
Chejile chikakinga imbhele ya lisinga lwa Kipro, nichiisiga kulubhala lwe bhumosi, mbe nchigendelela nchikinga Siria, nichilasa inanga mu musi gwa Tiro, kunsoga eyo niyo imeli yendaga okushola ebhinu bhinu yaliga iikile.
4 Och vi uppsökte där lärjungarna och stannade hos dem i sju dagar. Dessa sade nu genom Andens tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till Jerusalem.
Bhejile bhakabhalola abheigisibhwa, nichinyanja eyo naku musanju. Abheigisibhwa bhanu mbhamubhwila Paulo mu Mwoyo ati mwenene atataja Yerusalemu.
5 Men när vi hade stannat där de dagarna ut, bröto vi upp därifrån och gåvo oss i väg, ledsagade av dem alla, med hustrur och barn, ända utom staden. Och på stranden föllo vi ned på våra knän och bådo
Chejile chakumisha jinaku jilya, eswe nchisokao nchija Jeswe. Bhona amwi, na abhagasi bhwebhwe na bhana bhwebhwe, bhachiyelegesishe munjila jeswe okukinga Anu chasokele Anja yo musi. Okumala nichifukama kunjejekela, nchisabhwa, nichilagana na bhuli munu.
6 och togo sedan avsked av varandra. Därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.
Nchilinya mu meli, eyo nabho bhasubha ikewebhwe lindi.
7 Från Tyrus kommo vi till Ptolemais, och därmed avslutade vi sjöresan. Och vi hälsade på hos bröderna där och stannade hos dem en dag.
Chejile chikamala olugendo lweswe okusoka Tiro, nchikinga Tolemai. Elya chakesishe abhasu no kwiyanja nabho kwo lunaku lumwi.
8 Men följande dag begåvo vi oss därifrån och kommo till Cesarea. Där togo vi in hos evangelisten Filippus, en av de sju, och stannade kvar hos honom.
Mwejo yendeko chemukile nichigenda Kaisaria. Eswe nichingila ika ewa Filipo, omusimusi wo musango gwo bhwana, oyo aliga umwi wa bhaliya musanju, neswe nichinyanja amwi nage.
9 Denne hade fyra ogifta döttrar, som ägde profetisk gåva.
Omunu unu aliga ali na abhayalakaji bhana bhayalajuma bhanu bhaliga nibhalikisha.
10 Under den tid av flera dagar, som vi stannade där, kom en profet, vid namn Agabus, dit ned från Judeen.
Wejile enyanja eyo naku nyafuo, natelemuka okusoka bhuyaudi omulagi umwi oyo aliga nabhilikilwa Agabho.
11 När denne hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed sina händer och fötter och sade: "Så säger den helige Ande: 'Den man som detta bälte tillhör, honom skola judarna så binda i Jerusalem, och sedan skola de överlämna honom i hedningarnas händer.'"
Omwene ejile kwiswe no kugega lifwata lwa Paulo. kugwo abhoyele amagulu na amabhoko gae omwene no kwaika, “Mwoyo Mwelu kaika kutya,” “Abhayaudi bha Yerusalemu abhaja omubhoya omunu unu kajotunga lifwata linu nabho abhamutula mu mabhoko ga bhanu bha maanga.”
12 När vi hörde detta, bådo såväl vi själva som bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp till Jerusalem.
Chejile chongwa emisango ejo, eswe na bhanu bhanu bhaliga bhekae ebhala lilya nchimukomelesha Paulo asige kuja Yerusalemu.
13 Men då svarade Paulus: "Varför gråten I så och sargen mitt hjärta? Jag är ju redo icke allenast att låta mig bindas, utan ock att dö i Jerusalem, för Herren Jesu namns skull."
Nio Paulo nasubhya, “omukola chiya, omulila no kunyita omwoyo? Kulwo kubha nimalilie, atali okubhoywa-la, nawe no kufwila eyo Yerusalemu kulwa lisina lwa Latabugenyi.
14 Då han alltså icke lät övertala sig, gåvo vi oss till freds och sade: "Ske Herrens vilja."
Kubhunu Paulo aliga atakwenda kukongibhwa, chasigile no kwaika,”mbe okwenda kwa Latabhugenyi kukoleke.
15 Efter de dagarnas förlopp gjorde vi oss i ordning och begåvo oss upp till Jerusalem.
Okumala jinaku jinu, nichigega emifuko jeswe nichilinya okuja Yerusalemu.
16 Från Cesarea följde också några av lärjungarna med oss, och dessa förde oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge, som vi skulle gästa hos.
Abheigisibhwa abhandi mbhasokao Kaisaria one mbhalubhana neswe. Nibhamuleta munu umwi oyo aliga natogwa Mnasoni, omunu wa Kipro, omwiigisibhwa wa kala, unu chenyanjile nage.
17 Och när vi kommo till Jerusalem, togo bröderna emot oss med glädje.
Chejile chakinga, Yerusalemu abhasu bhachikumile kwo bhukondeleywe.
18 Dagen därefter gick Paulus med oss andra till Jakob; dit kommo ock alla de äldste.
Obhuchee bhendeko Paulo agendele amwi neswe ewa Yakobho, nabhakaluka bhona bhaliga bhalio.
19 Och sedan han hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud genom hans arbete hade gjort bland hedningarna.
Ejile amala obhukesha, nabhatondela chimwi chimwi ku ganu Nyamuanga akolaga mu bha maanga okulubhana ne milimu jae.
20 När de hörde detta, prisade de Gud. Och de sade till honom: "Du ser, käre broder, huru många tusen judar det är som hava kommit till tro, och alla nitälska de för lagen.
Omwanya ogwo Bhejile bongwa ago, bhamukusha Nyamuanga, no kumubhwila, “oulola, abhasu, bhalio bhiubhi billinga bhanu bhekilisishe mu bhayaudi. Abho bhona bhali ne bhiganilisho bhyo kugwata ebhilagilo.
21 Nu har det blivit dem sagt om dig, att du lär alla judar som bo spridda bland hedningarna att avfalla från Moses, i det du säger att de icke behöva omskära sina barn, ej heller i övrigt vandra efter vad stadgat är.
Bhabhwiliwe okulubhana nawe ati owiigisha abhayaudi bhanu bhekae agati ya maanga no kusigana na Musa, na ati oubhabhwila bhasige okutenda abhana bhebhwe na bhasige jintugwa ja kala.
22 Vad är då att göra? Helt visst skall man få höra att du har kommit hit.
Jichiile chikole atiki? Bhasige okwitimata-la abhajokungwa ati awe wejile.
23 Gör därför såsom vi nu vilja säga dig. Vi hava här fyra män som hava bundit sig genom ett löfte.
Kulwejo nukole echo eswe chinu echikubhwila woli: Chili na bhanu bhana bhanu bhateyeo echilailo.
24 Tag med dig dessa, och låt helga dig tillsammans med dem, och åtag dig omkostnaderna för dem, så att de kunna låta raka sina huvuden. Då skola alla förstå att intet av allt det som har blivit dem sagt om dig äger någon grund, utan att också du vandrar efter lagen och håller den.
Bagege abhanu bhanu wiyeshe amwi nabho, na ubhaliile (igharama) yebhwe, koleleki bhamwege jinfwili ku mitwe jebhwe. Kwibhyo bhuli munu amenye ati emisango jinu bhabhwiliwe okulubhana nawe nijolulimi. Abhajo ukwiigila ati awe one oulubha ebhilagilo.
25 Vad åter angår de hedningar som hava kommit till tro, så hava vi här beslutit och jämväl skrivit till dem, att de böra taga sig till vara för kött från avgudaoffer och för blod och för köttet av förkvävda djur och för otukt."
Mbhe nawe emisango ja bhanyamaanga bhanu bhabhee bhekilisha, chandikile no kusosha amalagililo ati kubheile bhekenge na bhinu bhisosibhwe echogo kwe bhisusano na manyinga okulubhana echinyigwa, na bhekenge no obhulomesi.”
26 Så tog då Paulus männen med sig och lät följande dag helga sig tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav till känna när den tid skulle gå till ända, för vilken de hade låtit helga sig, den tid före vars utgång offer skulle frambäras för var och en särskild av dem.
Niwo, Paulo abhagegele abhalume, no lunaku lwa kabhili, neyesha omwene amwi nabho nengila mu yekalu, okulasha omwanya gwa jinaku jo kwesibhwa, ebhiyana bhisosibhwe ku bhuli umwi webhwe.
27 När de sju dagarna nästan voro ute, fingo judarna från provinsen Asien se honom i helgedomen och uppviglade då allt folket. Och de grepo honom
Jinaku ejo musanju jejile jafogela okuwa, abhayaudi abhandi okusoka Asia bhamulola Paulo mu yekalu, ne likofyanya nilibhabhiilibhwa, nibhamusomelesha na amabhoko.
28 och ropade: "I män av Israel, kommen till hjälp! Här är den man som allestädes lär alla sådant som är emot vårt folk och emot lagen och emot denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i helgedomen och oskärat denna heliga plats."
Bhaliga mbhayogana, “abhanu bha Israeli, mchisakile. unu Ni munu oyo keigisha abhanu bha bhuli mbhala emisango ejo jitasikene na bhanu, ebhilagilo, no lubhala lunu. One abhaletele abhayunani mu yekalu no kunyamula anu bhuli obhwelu”
29 De hade nämligen förut sett efesiern Trofimus i staden tillsammans med honom och menade att Paulus hade fört denne in i helgedomen.
okubha KU bhwambhilo bhamulolele Trofimo Muefeso ali amwi nage mu musi, nabho bhetogee ati Paulo amuletele mu yekalu.
30 Och hela staden kom i rörelse, och folket skockade sig tillsammans. Och då de nu hade gripit Paulus, släpade de honom ut ur helgedomen, varefter portarna genast stängdes igen.
Omusi gwona nigukangabhala, na bhanu nibhabhilima amwi no kumugwata Paulo, nibhamuulusha Anja ya I yekalu, emilyango nijigulwa.
31 Men just som de stodo färdiga att dräpa honom, anmäldes det hos översten för den romerska vakten att hela Jerusalem var i uppror.
Anu bhaliga bhalegeja okwenda okumwita, emisango jamukingie omukulu wa lijeshi lya Abhalisi ati Yerusalemu yona ijue inyombo.
32 Denne tog då strax med sig krigsmän och hövitsmän och skyndade ned till dem. Och när de fingo se översten och krigsmännen, upphörde de att slå Paulus
Omwanya ogwo nabhagega abhasilikale no mkulu bhebhwe nabhilimila liinjo. Omwanya ogwo abhasilikale nibhasiga okumbhuma Paulo.
33 Översten gick då fram och tog honom i förvar och bjöd att man skulle fängsla honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.
Okumala omkulu wa lijeshi bhamfogelee no kumugwata Paulo, nalagilila abhoywe eminyololo ebhili. nabhusha omwene ninga na akoleleki.
34 Men bland folket ropade den ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull icke kunde få något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom till kasernen.
Abhanu abhandi mwiijo bhaliga nibhamwaya ingulu abhandi kutya na bhandi kutyo. kwo kubha omukulu wa abhasilikale atatulile kubhabhwila Chona chona KU nsonga ya inyombho nalagilila Paulo mbhamute munda ya libhoelo.
35 Och när han kom fram till trappan, trängde folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,
Mbe Ejile akinga KU bhilinyilo, nagegwa na abhasilikale ku nsonga ya inyombho ya liijo.
36 ty folkhopen följde efter och skriade: "Bort med honom!"
Okubha liijo lwa abhanu bhamulubhile mbhagendelela okuyobhegana, unu “mumusosheo.
37 Då nu Paulus skulle föras in i kasernen, sade han till översten: "Tillstädjes det mig att säga något till dig?" Han svarade: "Kan du tala grekiska?
Paulo ejile asilwa mwibhoyelo agati, amubhilie omukulu wa abhasilikale, “enitula okukubhwila echinu?” Omukulu wa abhasilikale naika, “Mbe owaika echiyunani?”
38 Är du då icke den egyptier som för en tid sedan ställde till 'dolkmännens' uppror, de fyra tusens, och förde dem ut i öknen?"
Angu awe utali mu misiri ulya oyo kubhambhilo atangasishe obhunyamuke no kugega abhakuti bha bhanu bhiumbhi bhina ibhala?”
39 Då svarade Paulus: "Nej, jag är en judisk man från Tarsus, medborgare alltså i en betydande stad i Cilicien. Men jag beder dig, tillstäd mig att tala till folket."
Paulo naika, “anye ndi Muyaudi, okusoka mu musi gwa Tarso ogwa Kilikia anye nili mwenengo wa mu musi gwa insonga. Enibhasabhwa, munyikilisishe naike na bhanu.
40 Och han tillstadde honom det. Då gav Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken åt folket. Och sedan där hade blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och sade:
Omwanya ogwo omukulu wa abhasilikale Ejile amwikilisisha, Paulo nemelegulu ku bhilinyilo no kusosha echibhalikisho ku bhanu kwo kubhoko kwaye. Omwanya ogwo gwejile gwabha no bhujibhilie muno, naika nabho mululimi lwe chiebrania. Naika,
