Apostlagärningarna 21
1 Sedan vi hade skilts ifrån dem, lade vi ut och foro raka vägen till Kos och kommo dagen därefter till Rodus och därifrån till Patara.
Nihcae hoi kam praek o pacoengah, tui mah takui ih Kos prae ah ka caeh o poe, khawnbangah tui mah takui ih Rhodes prae ah ka caeh o, to ahmuen hoiah Patara vangpui ah ka caeh o:
2 Där funno vi ett skepp som skulle fara över till Fenicien; på det gingo vi ombord och lade ut.
to naah Phonicia bangah kacaeh palong to ka hnuk o, to palong ah kang thueng o moe, ka caeh o.
3 Och när vi hade fått Cypern i sikte, lämnade vi denna ö på vänster hand och seglade till Syrien och landade vid Tyrus; ty där skulle skeppet lossa sin last.
Cyprus to ka hnuk o naah, banqoi bangah kang qoi o, Syria prae ah ka caeh o moe, Tura vangpui ah kang hak o: toah palong thung ih hmuennawk to ka puen o.
4 Och vi uppsökte där lärjungarna och stannade hos dem i sju dagar. Dessa sade nu genom Andens tillskyndelse till Paulus att han icke borde begiva sig till Jerusalem.
Toah hnukbang kaminawk to ka hnuk o, nihcae khaeah ni tarukto ka cam o: nihcae mah Muithla rang hoiah Pawl khaeah Jerusalem ah caeh han ai ah thuih pae o.
5 Men när vi hade stannat där de dagarna ut, bröto vi upp därifrån och gåvo oss i väg, ledsagade av dem alla, med hustrur och barn, ända utom staden. Och på stranden föllo vi ned på våra knän och bådo
Toe camhaih ni boeng pacoengah loe nihcae to ka caeh o taak moe, kholong caeh kam tong o; nihcae mah a zu a caanawk boih hoi vangpui tasa bang karoek to ang thak o: to pacoengah tui taengah cangkrawn o moe, lawk ka thuih o.
6 och togo sedan avsked av varandra. Därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.
Maeto hoi maeto ampraekhaih lok ka thuih o pacoengah, kaicae loe palong kang thueng o, nihcae loe im ah kam laem o let.
7 Från Tyrus kommo vi till Ptolemais, och därmed avslutade vi sjöresan. Och vi hälsade på hos bröderna där och stannade hos dem en dag.
Tura vangpui hoiah palong hoi ka caeh o moe, Ptolemai ah kang hak o, toah kaom nawkamyanawk to ban ka sin o, nihcae khaeah nito ka cam o.
8 Men följande dag begåvo vi oss därifrån och kommo till Cesarea. Där togo vi in hos evangelisten Filippus, en av de sju, och stannade kvar hos honom.
Khawnbangah Pawl hoi nawnto kholong caeh ampui, kaicae loe ka caeh o moe, Caesarea vangpui to ka phak o: tamthanglok taphong kami tarukto thungah maeto ah kaom, Philip im ah ka kun o moe, toah kang hak o.
9 Denne hade fyra ogifta döttrar, som ägde profetisk gåva.
Anih loe lok taphong tangla cuem canu palito tawnh.
10 Under den tid av flera dagar, som vi stannade där, kom en profet, vid namn Agabus, dit ned från Judeen.
Toah ni kasawk ka cam o, to naah Agaba, tiah ahmin kaom, Tahmaa maeto Judea prae hoiah angzoh.
11 När denne hade kommit till oss, tog han Paulus' bälte och band därmed sina händer och fötter och sade: "Så säger den helige Ande: 'Den man som detta bälte tillhör, honom skola judarna så binda i Jerusalem, och sedan skola de överlämna honom i hedningarnas händer.'"
Anih kaicae khaeah angzoh naah, Pawl mah kaeng ah angzaeng ih kahni to anih mah lak moe, angmah ih ban hoi khoknawk to a komh pacoengah, hae tiah Jerusalem ih Judahnawk mah hae kahni tawnkung hae taoeng o ueloe, Gentelnawk khaeah paek o tih, tiah Kacai Muithla mah thuih, tiah a naa.
12 När vi hörde detta, bådo såväl vi själva som bröderna i staden honom att han icke skulle begiva sig upp till Jerusalem.
To loknawk to ka thaih o naah, kaicae hoi toah kaom kaminawk mah Jerusalem ah caeh han ai ah Pawl to tahmenhaih ka hnik o.
13 Men då svarade Paulus: "Varför gråten I så och sargen mitt hjärta? Jag är ju redo icke allenast att låta mig bindas, utan ock att dö i Jerusalem, för Herren Jesu namns skull."
To naah Pawl mah, Tikhoe na qah o moe, kai palung nang set o sak loe? Qui hoi taoengh han ih khue ai, Angraeng Jesu ih ahmin pongah Jerusalem ah duek han ih mataeng doeh kam sak coek boeh, tiah a naa.
14 Då han alltså icke lät övertala sig, gåvo vi oss till freds och sade: "Ske Herrens vilja."
Anih to ka thuih pae o thla naah loe, Angraeng koehhaih baktiah om nasoe, ka tih o moe, kang hngai o taak duem.
15 Efter de dagarnas förlopp gjorde vi oss i ordning och begåvo oss upp till Jerusalem.
To pacoengah kang thawk o moe, Jerusalem ah ka caeh o tahang.
16 Från Cesarea följde också några av lärjungarna med oss, och dessa förde oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge, som vi skulle gästa hos.
Caesarea vangpui ih hnukbang thoemto kaminawk doeh kaicae hoi nawnto angzoh o, anih hoi nawnto ka oh o hanah, saning coeh, hnukbang kami maeto ah kaom Mason, tiah kawk ih Cyprus kami to kaicae khaeah angzoh o haih.
17 Och när vi kommo till Jerusalem, togo bröderna emot oss med glädje.
Jerusalem vangpui ka phak o naah loe, nawkamyanawk mah kawnhaih hoiah ang dawt o.
18 Dagen därefter gick Paulus med oss andra till Jakob; dit kommo ock alla de äldste.
Khawnbangah loe Pawl hoi nawnto Jakob khaeah ka caeh o; kacoehtanawk loe toah oh o boih.
19 Och sedan han hade hälsat dem förtäljde han för dem alltsammans, det ena med det andra, som Gud genom hans arbete hade gjort bland hedningarna.
Pawl mah nihcae ban sin pacoengah, a toksakhaih rang hoiah Sithaw mah kawbangmaw Gentelnawk khaeah toksak, tito a thuih pae.
20 När de hörde detta, prisade de Gud. Och de sade till honom: "Du ser, käre broder, huru många tusen judar det är som hava kommit till tro, och alla nitälska de för lagen.
Nihcae mah to lok to thaih o naah, Angraeng ih ahmin to saphaw o. Nihcae mah Pawl khaeah, Kam nawk, khenah, Judah kami nazetto mah maw tanghaih tawnh o, tito na hnuk boeh; nihcae loe kaalok pazui han tha pathok kami ah ni oh o boih.
21 Nu har det blivit dem sagt om dig, att du lär alla judar som bo spridda bland hedningarna att avfalla från Moses, i det du säger att de icke behöva omskära sina barn, ej heller i övrigt vandra efter vad stadgat är.
Gentelnawk salakah kaom Judah kaminawk mah Mosi to caeh o taak moe, a caanawk tangyat hin aah han ai hoi angmacae khosakhaih atawk doeh pazui han ai ah, nang mah patuk ti, tiah a thaih o boeh.
22 Vad är då att göra? Helt visst skall man få höra att du har kommit hit.
To pongah kawbangmaw tih han boeh? Kaminawk loe amkhueng ai ah om o mak ai, nang angzoh ti, tiah panoek o tih boeh.
23 Gör därför såsom vi nu vilja säga dig. Vi hava här fyra män som hava bundit sig genom ett löfte.
To pongah kang thuih o ih lok baktih toengah sah ah: kaicae khaeah lokkamhaih sah kami palito oh;
24 Tag med dig dessa, och låt helga dig tillsammans med dem, och åtag dig omkostnaderna för dem, så att de kunna låta raka sina huvuden. Då skola alla förstå att intet av allt det som har blivit dem sagt om dig äger någon grund, utan att också du vandrar efter lagen och håller den.
hae kaminawk hae caeh haih loe, nihcae hoi nawnto ciimcaihaih to sah ah, nihcae sam aahhaih atho to paek paeh: to tiah na sak nahaeloe kaminawk boih mah thuih o ih, nang kawng loe amsawn ni, tiah thui o tih; nang mah doeh daan to pazui ah loe, kahoihah khosah ah.
25 Vad åter angår de hedningar som hava kommit till tro, så hava vi här beslutit och jämväl skrivit till dem, att de böra taga sig till vara för kött från avgudaoffer och för blod och för köttet av förkvävda djur och för otukt."
Sithaw tang Gentelnawk khaeah, to baktih hmuennawk pazui o hmah, krang bokhaih buh to caa o hmah, athii to caa o hmah, tahnong panamh moe, paduek ih moi to caa o hmah, kaciim ai nongpa nongpata zaehaih to sak o hmah, tiah ca ka tarik pae o boeh, tiah a naa o.
26 Så tog då Paulus männen med sig och lät följande dag helga sig tillsammans med dem; sedan gick han in i helgedomen och gav till känna när den tid skulle gå till ända, för vilken de hade låtit helga sig, den tid före vars utgång offer skulle frambäras för var och en särskild av dem.
Khawnbangah loe Pawl mah to kaminawk to caeh haih moe, nihcae hoi nawnto ciimcaihaih to a sak, ciimcaihaih ni boeng pacoengah loe, nihcae boih mah angbawnhaih atue panoek o hanah, tempul ah a caeh haih.
27 När de sju dagarna nästan voro ute, fingo judarna från provinsen Asien se honom i helgedomen och uppviglade då allt folket. Och de grepo honom
Ni tarukto boeng tom naah loe, Asia prae ih thoemto Judah kaminawk mah tempul thungah Pawl to hnuk o, to ah kaom kaminawk boih to pacuek o moe, Pawl to naeh o,
28 och ropade: "I män av Israel, kommen till hjälp! Här är den man som allestädes lär alla sådant som är emot vårt folk och emot lagen och emot denna plats. Därtill har han nu ock fört greker in i helgedomen och oskärat denna heliga plats."
Isarael kaminawk, Na bom oh: hae kami loe ahmuen kruek ih kaminawk mah koeh ai ih hmuen, kaalok mah koeh ai ih hmuen, hae ahmuen mah koeh ai ih hmuennawk to kaminawk hanah patuk: Grik kaminawk to tempul thungah akun haih moe, hae hmuenciim hae amhnongsak, tiah a hang o.
29 De hade nämligen förut sett efesiern Trofimus i staden tillsammans med honom och menade att Paulus hade fört denne in i helgedomen.
(Nihcae mah canghniah Pawl hoi nawnto kaom Efisa kami Trophima to vangpui thungah hnuk o boeh pongah, Pawl mah anih to tempul thungah akun haih mue, tiah a poek o: )
30 Och hela staden kom i rörelse, och folket skockade sig tillsammans. Och då de nu hade gripit Paulus, släpade de honom ut ur helgedomen, varefter portarna genast stängdes igen.
to naah vangpui boih ah lokpunghaih to oh, kaminawk loe nawnto cawnh o moe, amkhueng o; Pawl to naeh o moe, tempul thung hoiah tasa bangah zaeh o pacoengah, khongkha to khah o roep.
31 Men just som de stodo färdiga att dräpa honom, anmäldes det hos översten för den romerska vakten att hela Jerusalem var i uppror.
Jerusalem vangpui thung boih ah lokpunghaih to oh, Pawl hum hanah pacaeng o, tiah cumvaito ukkung misatuh angraeng mah thaih.
32 Denne tog då strax med sig krigsmän och hövitsmän och skyndade ned till dem. Och när de fingo se översten och krigsmännen, upphörde de att slå Paulus
To naah anih mah misatuh kaminawk hoi thoemto misatuh angraengnawk to karangah kawk moe, to kaminawk ohhaih ahmuen ah cawnh o tathuk: to kaminawk mah misatuh angraeng hoi misatuh kaminawk to hnuk o naah, Pawl to bop o ai anghngai o duem.
33 Översten gick då fram och tog honom i förvar och bjöd att man skulle fängsla honom med två kedjor. Och han frågade vem han var och vad han hade gjort.
Misatuh angraeng loe anih taengah caeh moe, Pawl to naeh pacoengah, sumqui hnetto hoiah pathlet hanah lokpaek; anih loe mi aa, tih hmuen maw a sak? tiah lok a dueng.
34 Men bland folket ropade den ene så, den andre så. Då han alltså för larmets skull icke kunde få något säkert besked, bjöd han att man skulle föra honom till kasernen.
Kaminawk thung ih thoemto kaminawk mah thuih ih lok maeto hoiah kalah thoemto kaminawk mah thuih ih lok to anghmong ai, to tiah lokpunghaih oh pongah, misatuh angraeng mah loktang to panoek thai ai; to pongah Pawl to misatuh kaminawk ohhaih im ah caeh o haih hanah lok a paek.
35 Och när han kom fram till trappan, trängde folket så våldsamt på, att han måste bäras av krigsmännen,
Kaminawk palungphui o parai pongah, thlak taeng phak naah loe, misatuh kaminawk mah Pawl to atoengh o tahang ving.
36 ty folkhopen följde efter och skriade: "Bort med honom!"
Paroeai kaminawk loe anih hnukah bang o moe, Anih to hum ah, tiah hang o.
37 Då nu Paulus skulle föras in i kasernen, sade han till översten: "Tillstädjes det mig att säga något till dig?" Han svarade: "Kan du tala grekiska?
Misatuh kaminawk mah Pawl to angmacae ohhaih ahmuen ah caeh o haih tom naah, anih mah misatuh angraeng khaeah, Nang hoi lok apae thai tih maw? tiah a naa. Anih mah Grik lok na paeh thai maw? tiah dueng.
38 Är du då icke den egyptier som för en tid sedan ställde till 'dolkmännens' uppror, de fyra tusens, och förde dem ut i öknen?"
Nang loe canghniah Izip kaminawk ih hmuenmae taek hanah, kami sang palito praezaek ah caeh haih kami na ai maw? tiah a naa.
39 Då svarade Paulus: "Nej, jag är en judisk man från Tarsus, medborgare alltså i en betydande stad i Cilicien. Men jag beder dig, tillstäd mig att tala till folket."
Pawl mah, Kai loe vangpui rumram ai, lokpui parai ah kaom Cicilia prae, Tarsa vangpui ah kaom, Judah kami ah ka oh, tiah pathim pae. Kaminawk khaeah lokthuih thaihaih na paek ah, tiah tahmenhaih a hnik.
40 Och han tillstadde honom det. Då gav Paulus från trappan, där han stod, med handen ett tecken åt folket. Och sedan där hade blivit helt tyst, talade han till dem på hebreiska och sade:
Misatuh angraeng mah anih hanah lokthui thaihaih to paek, to naah Pawl mah thlak nuiah angdoet moe, kaminawk to ban payangh thuih. Kaminawk loe anghngai o duem, to naah nihcae khaeah Hebru lok hoiah lokthuih pae.
