Apostlagärningarna 20

1 Då nu oroligheterna voro stillade, kallade Paulus lärjungarna till sig och talade till dem förmaningens ord; och sedan han hade tagit avsked av dem, begav han sig åstad för att fara till Macedonien.

Mipyopyongano mpoyalapwa, Paulo walabunganya beshikwiya. Mpwalamba maswi akubayuminisha, walabalaya walaya ku Makedoniya.

2 Och när han hade färdats genom det landet och jämväl där talat många förmaningens ord, kom han till Grekland.

Walapitana mubimpansha byonse kaya kuyuminisha beshikwiya, kupitila mukukambauka maswi a Lesa, mpaka walashika ku Gilisi.

3 Där uppehöll han sig i tre månader. När han sedan tänkte avsegla därifrån till Syrien, beslöt han, eftersom judarna förehade något anslag mot honom, att göra återfärden genom Macedonien.

Uko walekalako myenshi itatu. Mpwalikulibambila bulwendo bwa kuya ku Siliya mubwato, walanyumfwa kwambeti, Bayuda balapangananga sha kumushina. Pacebo ico, walayeyeti enga akupitila ku Makedoniya.

4 Och med honom följde Sopater, Pyrrus' son, från Berea, och av tessalonikerna Aristarkus och Sekundus, vidare Gajus från Derbe och Timoteus, slutligen Tykikus och Trofimus från provinsen Asien.

Paulo walaya pamo ne bantu aba; Sopatulo mwanendi Pailasi waku Beleya ne Alisitako ne Sekunda, ba ku Tesalonika ne Gayo waku Debe ne Timoti ne Tukiko kayi ne Tulofimo ba micimpansha ca Asiya.

5 Men dessa foro i förväg och inväntade oss i Troas.

Aba balatanguna kushika ku Tulowa, nkobali kutupembelela.

6 Sedan, efter det osyrade brödets högtid, avseglade vi andra ifrån Filippi och träffade dem på femte dagen åter i Troas; och där vistades vi i sju dagar.

Mpobwalapita busuba bwakusekelela shinkwa wabula cishikufufumusha, ne njafwe twalanyamuka ne bwato kufuma ku Filipi. Panyuma pa kwenda bulwendo bwa masuba asanu twalashika ku Tulowa, uko nkotwalabacana. Twalekalako masuba asanu ne abili.

7 På första veckodagen voro vi församlade till brödsbrytelse, och Paulus, som tänkte fara vidare dagen därefter, samtalade med bröderna. Och samtalet drog ut ända till midnattstiden;

Lino pa busuba butanshi bwa nsondo, mpotwalabungana pamo kulya mulalilo wakwanukilapo Mwami Yesu, Paulo walatatika kwambila bantu mpaka pakati pa mashiku, pakwinga walikuyanda kufumako mumene mene.

8 och ganska många lampor voro tända i den sal i övre våningen, där vi voro församlade.

Mwalikuba mimuni ingi mucipinda capelu ca ng'anda njetwalikuba twabunganamo.

9 Invid fönstret satt då en yngling vid namn Eutykus, och när Paulus talade så länge, föll denne i djup sömn och blev så överväldigad av sömnen, att han störtade ned från tredje våningen; och när man tog upp honom, var han död

Mutuloba naumbi musepela lina lyakendi Yutika, walikuba wekalila pa cipense, walatatika kushinshila. Pakwinga Paulo walapitilisha kwamba cindi citali, muntuyu walona tulo, walawa panshi kufuma pelu palupingwe lwabutatu, balacana wafwa.

10 Då gick Paulus ned och lade sig över honom och fattade om honom och sade: "Klagen icke så; ty livet är ännu kvar i honom."

Popelapo Paulo walaseluka panshi, ne kulambalala pamubili wa mutuloba uyu, ne kumufukata. Paulo walabambila bantu balikubapo, “Kamutapenga sobwe, ni muyumi.”

11 Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända till dess att det dagades; först då begav han sig i väg.

Kufumapo Paulo walabwelela mucipinda capelu mung'anda. Walalya mulalilo wakwanukilapo Mwami Yesu pamo ne beshikwiya bonse balikubapo. Walabandika nabo cindi citali. Walafumako kumaca lisuba kalili pepi kupula.

12 Och de förde ynglingen hem levande och kände sig nu icke litet tröstade.

Usa mutuloba balamutwala kung'anda kucomwabo kali muyumi ntaa! Neco bonse balekalika myoyo.

13 Men vi andra gingo i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi tänkte taga Paulus ombord; ty så hade han förordnat, eftersom han själv tänkte fara land vägen.

Popelapo twalatanguna kuya ku Asosi mu bwato. Pakwinga walatwambileti tukakumanine ku Asosi kwambeti nkoti akatantile mu bwato motwalikuba, pakwinga nendi walenda lwa musansa kuya ku Asosi.

14 Och när han sammanträffade med oss i Assos, togo vi honom ombord och kommo sedan till Mitylene.

Mpwalatucana ku Asosi, walatanta mu bwato motwalikuba ne kuya pamo ku Mitileni.

15 Därifrån seglade vi vidare och kommo följande dag mitt för Kios. Dagen därefter lade vi till vid Samos; och sedan vi hade legat över i Trogyllium, kommo vi nästföljande dag till Miletus.

Busuba bwakonkapo twalashika pepi ne Kiyosi. Twalenda mpaka twalashika ku Samo. Busuba bwalakonkapo twalashika ku Mileto.

16 Paulus hade nämligen beslutit att segla förbi Efesus, för att icke fördröja sig i provinsen Asien; ty han påskyndade sin färd, för att, om det bleve honom möjligt, till pingstdagen kunna vara i Jerusalem.

Pakwinga Paulo walayeya kupita kumbali kwa munshi wa Efenso, kwambeti katataya cindi citali mu cimpansha ca Asiya. Walikuba wengana pakwinga walikuyandeti na kacikonsheka, akabenga mu Yelusalemu kabutana bushika busuba bwa Pentekosite.

17 Men från Miletus sände han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste.

Mpwalikuba pa Mileto, Paulo walatuma muntu ku Efenso kuya kubakuwa bamakulene ba mubungano.

18 Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: "I veten själva på vad sätt jag hela tiden, ifrån första dagen då jag kom till provinsen Asien, har umgåtts med eder:

Mpobalashika walabambileti, “Amwe mucinshi cena ncendalikwikala ne kusebensa pacindi ncendalikuba pamo ne njamwe, kufuma pa busuba mbondalashika mu cimpansha ca Asiya.

19 huru jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar, som hava vållats mig genom judarnas anslag.

Ndalasebensela Mwami Yesu mwakulicepesha, nacimbi cindi ndalikulila misoshi cebo ca masunko ngobalikundetela Bayuda mpobalikupangana sha kushina.

20 Och I veten att jag icke har dragit mig undan, när det gällde något som kunde vara eder nyttigt, och att jag icke har försummat att offentligen och hemma i husen predika för eder och undervisa eder.

Mucinshi kwambeti paliya cintu nacikaba cimo, calikuyandika kumunyamfwa ncondalamusoleka, nsombi ndalakambauka ne kumwiyisha makani alambanga sha Yesu, pabantu bangi kayi ne kung'anda ne ng'anda.”

21 Ty jag har allvarligt uppmanat både judar och greker att göra bättring och vända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.

Ndalikubacenjesha Bayuda ne bantu bamishobo naimbi, kwambeti belela kusandukila kuli Lesa, ne kushoma Mwami wetu Yesu.

22 Och se, bunden i anden begiver jag mig nu till Jerusalem, utan att veta vad där skall vederfaras mig;

Cebo cakunyumfwila Mushimu Uswepa, pacino cindi ndenga ku Yelusalemu, nomba nkandicinshi ceti cikenshike kuli njame.

23 allenast det vet jag, att den helige Ande i den ene staden efter den andra betygar för mig och säger att bojor och bedrövelser vänta mig.

Ncenjinshowa ni cakwambeti, mu minshi yonse Mushimu Uswepa ulancenjeshengeti, mapensho ne kusungwa mujele kulampembelenga.

24 Dock anser jag mitt liv icke vara av något värde för mig själv, om jag blott får väl fullborda mitt lopp och vad som hör till det ämbete jag har mottagit av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium.

Nkandasakamananga sha buyumi bwakame sobwe, ncendayandishishinga ni kupwisha ncito njalampa Mwami Yesu, kukambauka Mulumbe Waina ulambanga sha luse ulo luli cipo ca Lesa.

25 Och se, jag vet nu att I icke mer skolen få se mitt ansikte, I alla bland vilka jag har gått omkring och predikat om riket.

Ndalapitana muli njamwe mwense, kanja kukambauka makani a Bwami bwa Lesa, nomba lino ndicinshi kwambeti nteti mukambonepo sobwe.

26 Därför betygar jag för eder nu i dag att jag icke bär skuld för någons blod.

Neco ndamwambilishinga busuba bwalelo, kwambeti na nabambi mulikoto lyenu ili bakonongeke ntewo mulandu wakame sobwe.

27 Ty jag har icke undandragit mig att förkunna för eder allt Guds rådslut.

Pakwinga paliya cintu naba cimo ncendalamusoleka sobwe. Ndalamwambila byonse mbyalayandanga Lesa.

28 Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.

Mwelela kulilama cena mobene, ne kulama cena likoto lya bantu abo Mushimu Uswepa ngowalamupeti mubembelenga. Kamwembelanga cena bantu mu mubungano wa Lesa, abo mbwalapulusheti babe bakendi kupitila mu lufu lwa Mwanendi.

29 Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden.

Ndicinshi kwambeti ame ndakafumapo pa likoto lyenu, baumpe bakalu nibakese pakati penu, beti bakabule nkumbo ne likoto lya bantu bali mu mubungano.

30 Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig.

Kayi mu likoto lyenu mobene, nimukapunduke bantu beshikwiyisha bya bwepeshi ne kukwelela bangi kulubasu kwabo, kwambeti babakonkele.

31 Vaken därför, och kommen ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, oavlåtligen under tårar har förmanat var och en särskild av eder.

Neco, cetukani! Kamwingashilangeti kwa byaka bitatu ndalikumwiyisha mwense munshi ne mashiku, kandila misoshi.

32 Och nu anbefaller jag eder åt Gud och hans nådesord, åt honom som förmår uppbygga eder och giva åt eder eder arvedel bland alla som äro helgade.

Cakupwililisha, ndamubikinga mu makasa a Lesa, ne mu makani alambanga sha luse lwakendi, elela kumwibaka ne kumupa colwe ico Lesa ncabikila bantu bakendi bonse.

33 Silver eller guld eller kläder har jag icke åstundat av någon.

Ndiya ku kumbwapo mali, nambi cakufwala camuntu uliyense sobwe.

34 I veten själva att dessa mina händer hava gjort tjänst, för att skaffa nödtorftigt uppehälle åt mig och åt dem som hava varit med mig.

Mobene mucinshi cena kwambeti ndalikusebensa ne makasa akame, kucana byonse byali kuyandika pabuyumi bwakame ne kunyamfwilishako baname mbondalikuba nabo.

35 I allt har jag genom mitt föredöme visat eder att man så, under eget arbete, bör taga sig an de svaga och komma ihåg Herren Jesu ord, huru han själv sade: 'Saligare är att giva än att taga.'"

Mubintu byonsebi ndalamubonesha kwambeti, kusebensa ne ngofu mbuli ncendalikusebensa, inga tunyamfwako abo balefuka. Cindi conse kamwanukanga maswi ngalamba Mwami Yesu, akwambeti, “Kupa kukute kuleta colwe, kupita kutambula.”

36 När han hade sagt detta, föll han ned på sina knän och bad med dem alla.

Mpwalapwisha kwamba, bantu bonse balikuba pamo ne Paulo, balasuntama ne kupaila kuli Lesa.

37 Och de begynte alla att gråta bitterligen och föllo Paulus om halsen och kysste honom innerligt;

Bonse bali kabalila mwakompolola mpobalamukumbatila Paulo, ne kumushonshonta pakulayana.

38 och mest sörjde de för det ordets skull som han hade sagt, att de icke mer skulle få se hans ansikte. Och så ledsagade de honom till skeppet.

Calabapa kungumana ni maswi ngalambeti nteti bakamubonepo kayi. Kufumapo balamushindikila kwalikuba bwato.