Apostlagärningarna 20
1 Då nu oroligheterna voro stillade, kallade Paulus lärjungarna till sig och talade till dem förmaningens ord; och sedan han hade tagit avsked av dem, begav han sig åstad för att fara till Macedonien.
Now, after the tumult was ceased, Paul, calling the disciples to him: and embracing them, departed to go into Macedonia.
2 Och när han hade färdats genom det landet och jämväl där talat många förmaningens ord, kom han till Grekland.
And going through those parts, and having exhorted them with much discourse, he came into Greece.
3 Där uppehöll han sig i tre månader. När han sedan tänkte avsegla därifrån till Syrien, beslöt han, eftersom judarna förehade något anslag mot honom, att göra återfärden genom Macedonien.
And when he had continued there three months, as an ambush was laid for him by the Jews, when he was about to embark for Syria, he thought it advisable to return by Macedonia.
4 Och med honom följde Sopater, Pyrrus' son, från Berea, och av tessalonikerna Aristarkus och Sekundus, vidare Gajus från Derbe och Timoteus, slutligen Tykikus och Trofimus från provinsen Asien.
And Sopater, the Berean, accompanied him as far as Asia; and of the Thessalonians, Aristarchus and Secundus; and Gaius, of Derbe, and Timothy: and of the Asiatics, Tychicus and Trophimus.
5 Men dessa foro i förväg och inväntade oss i Troas.
These, going before, staid for us at Troas.
6 Sedan, efter det osyrade brödets högtid, avseglade vi andra ifrån Filippi och träffade dem på femte dagen åter i Troas; och där vistades vi i sju dagar.
And we set sail from Philippi, after the days of unleavened bread, and came to them at Troas in five days, where we continued seven days.
7 På första veckodagen voro vi församlade till brödsbrytelse, och Paulus, som tänkte fara vidare dagen därefter, samtalade med bröderna. Och samtalet drog ut ända till midnattstiden;
And on the first day of the week, when the disciples met together to break bread, Paul, being about to depart on the morrow, discoursed to them, and continued his speech until midnight.
8 och ganska många lampor voro tända i den sal i övre våningen, där vi voro församlade.
And there were many lamps in the upper room, in which we were assembled;
9 Invid fönstret satt då en yngling vid namn Eutykus, och när Paulus talade så länge, föll denne i djup sömn och blev så överväldigad av sömnen, att han störtade ned från tredje våningen; och när man tog upp honom, var han död
and a certain young man, whose name was Eutychus, sitting in a window, fell into a profound sleep: and as Paul continued his discourse a long time, he was so overpowered with sleep that he fell down from the third story, and was taken up dead.
10 Då gick Paulus ned och lade sig över honom och fattade om honom och sade: "Klagen icke så; ty livet är ännu kvar i honom."
And Paul went down, and fell upon him, and taking him in his arms, said, Do not make any disturbance, for his life is in him.
11 Sedan gick han åter upp, och bröt brödet och åt, och samtalade ytterligare ganska länge med dem, ända till dess att det dagades; först då begav han sig i väg.
And going up again, and having broken bread, and eaten, he conversed a considerable time, even till break of day, and so departed.
12 Och de förde ynglingen hem levande och kände sig nu icke litet tröstade.
And they brought the youth alive, and were not a little comforted.
13 Men vi andra gingo i förväg ombord på skeppet och avseglade till Assos, där vi tänkte taga Paulus ombord; ty så hade han förordnat, eftersom han själv tänkte fara land vägen.
But we went before into the ship, and sailed to Assos, where we are to take up Paul, for so he had appointed, choosing himself to go on foot.
14 Och när han sammanträffade med oss i Assos, togo vi honom ombord och kommo sedan till Mitylene.
And as soon as he joined us at Assos, we took him in, and came to Mitylene,
15 Därifrån seglade vi vidare och kommo följande dag mitt för Kios. Dagen därefter lade vi till vid Samos; och sedan vi hade legat över i Trogyllium, kommo vi nästföljande dag till Miletus.
And sailing thence, we came the next day over against Chios; and the day following, we touched at Samos, and having staid at Trogyllium, we came the day after to Miletus.
16 Paulus hade nämligen beslutit att segla förbi Efesus, för att icke fördröja sig i provinsen Asien; ty han påskyndade sin färd, för att, om det bleve honom möjligt, till pingstdagen kunna vara i Jerusalem.
For Paul had determined to sail by Ephesus, that he might not spend any time in Asia; for he earnestly endeavored, if it were possible for him, to be at Jerusalem on the day of Pentecost.
17 Men från Miletus sände han bud till Efesus och kallade till sig församlingens äldste.
But, sending to Ephesus, from Miletus, he called thither the elders of the congregation.
18 Och när de hade kommit till honom, sade han till dem: "I veten själva på vad sätt jag hela tiden, ifrån första dagen då jag kom till provinsen Asien, har umgåtts med eder:
And when they were come to him, he said to them, You know how I have been conversant among you all the time, from the first day in which I entered into Asia,
19 huru jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar, som hava vållats mig genom judarnas anslag.
serving the Lord, with all humility, and with tears, and trials which befell me by the ambushes of the Jews:
20 Och I veten att jag icke har dragit mig undan, när det gällde något som kunde vara eder nyttigt, och att jag icke har försummat att offentligen och hemma i husen predika för eder och undervisa eder.
and how I have suppressed nothing that was advantageous, not neglecting to announce to you, and to teach you publicly and privately;
21 Ty jag har allvarligt uppmanat både judar och greker att göra bättring och vända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus.
testifying both to the Jews and Greeks, reformation with respect to God, and faith with respect to our Lord Jesus Christ.
22 Och se, bunden i anden begiver jag mig nu till Jerusalem, utan att veta vad där skall vederfaras mig;
And now, behold, I am going to Jerusalem, bound by the Spirit, not knowing the things that shall befall me there:
23 allenast det vet jag, att den helige Ande i den ene staden efter den andra betygar för mig och säger att bojor och bedrövelser vänta mig.
except that the Holy Spirit testifies in every city, saying that bonds and afflictions await me.
24 Dock anser jag mitt liv icke vara av något värde för mig själv, om jag blott får väl fullborda mitt lopp och vad som hör till det ämbete jag har mottagit av Herren Jesus: att vittna om Guds nåds evangelium.
But I make no account of any of these things, nor do I regard even life itself; so that I may but joyfully finish my course, and the ministry which I have received of the Lord Jesus, even to testify the good news of the favor of God.
25 Och se, jag vet nu att I icke mer skolen få se mitt ansikte, I alla bland vilka jag har gått omkring och predikat om riket.
And now, behold, I know that you all, with whom I have conversed, proclaiming the kingdom of God, shall not see my face any more.
26 Därför betygar jag för eder nu i dag att jag icke bär skuld för någons blod.
Wherefore, I testify to you this day, that I am clear from the blood of all men.
27 Ty jag har icke undandragit mig att förkunna för eder allt Guds rådslut.
For I have not declined to declare to you all the counsel of God.
28 Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.
Therefore, take heed to yourselves, and to the whole flock over which the Holy Spirit has constituted you overseers; to feed the congregation of the Lord, which he has redeemed with his own blood.
29 Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden.
For I know this, that after my departure, grievous wolves will enter in among you, having no mercy on the flock.
30 Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig.
Yes, from among your own selves men shall arise, speaking perverse things, to draw away disciples after them.
31 Vaken därför, och kommen ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, oavlåtligen under tårar har förmanat var och en särskild av eder.
Watch, therefore, remembering that for the space of three years, I ceased not to warn every one, night and day, with tears.
32 Och nu anbefaller jag eder åt Gud och hans nådesord, åt honom som förmår uppbygga eder och giva åt eder eder arvedel bland alla som äro helgade.
And now, brethren, I recommend you to God, and to the word of his favor, who is able to edify you, and to give you an inheritance among all that are sanctified.
33 Silver eller guld eller kläder har jag icke åstundat av någon.
I have coveted no man's silver, or gold, or apparel.
34 I veten själva att dessa mina händer hava gjort tjänst, för att skaffa nödtorftigt uppehälle åt mig och åt dem som hava varit med mig.
Yes, you yourselves know, that these hands ministered to my necessities, and to those that were with me.
35 I allt har jag genom mitt föredöme visat eder att man så, under eget arbete, bör taga sig an de svaga och komma ihåg Herren Jesu ord, huru han själv sade: 'Saligare är att giva än att taga.'"
I have showed you all things; how, that thus laboring, you ought to assist the infirm, and to remember the words of the Lord Jesus, that he himself said, It is much happier to give than to receive.
36 När han hade sagt detta, föll han ned på sina knän och bad med dem alla.
And having said these things, he kneeled down and prayed with them all.
37 Och de begynte alla att gråta bitterligen och föllo Paulus om halsen och kysste honom innerligt;
And there was great lamentation among them all: and falling upon Paul's neck, they kissed him;
38 och mest sörjde de för det ordets skull som han hade sagt, att de icke mer skulle få se hans ansikte. Och så ledsagade de honom till skeppet.
especially grieving for that word which he spoke, that they should see his face no more. And they conducted him to the ship.
