Apostlagärningarna 2
1 När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
Lino mpobwalashika busuba bwa Pentekosite, beshikwiya bonse balabungana pamo mung'anda.
2 Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
Popelapo kwilu kwalanyufwika mukokomo ulyeti walukupwe lwangofu ne kwisa kwisula mung'anda njobalikubamo.
3 Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
Balabona nsakamwenge shamulilo, shalikuboneketi ndemi kashipansana ne kwisa kwikala pali umo ne umo.
4 Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
Bonse balesulilwa ne Mushimu Uswepa ne kutatika kwamba mumilaka yapusana pusana, Mushimu ewalikubambisheco.
5 Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
Lino mu Yelusalemu mwalikuba Bayuda nabambi balikusuna Lesa, balafumina mubishi byonse bya pacishi capanshi.
6 Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
Mpobalanyumfwa usa mukokomo, bantu bangi balabungana pamo. Bonse balapwilwa mano pakwinga umo ne umo walabanyumfwa bashoma basa kabamba mumulaka wakendi mwine.
7 Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: "Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
Balakankamana kwine ne kwambeti, “Sena aba bonse balambanga ntebo ba ku Galileya?
8 Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
Inga cilabeconi kwambeti uliyense pakati petu lanyumfunga kabamba mulaka wakendi mwine?
9 Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
Tobambi twafuma ku Apati ne ku Midiya ne ku Elamu ne ku Mesopotamiya ne ku Yudeya ne ku Kapadokiya ne ku Ponto ne ku Asiya,
10 i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
ne ku Filigiya ne ku Pamfiliya ne ku Injipito ne kubimpansha bya Libya pepi ne ku Kulene. Tobambi tobensu tulafumini ku Loma.
11 vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar."
Nabambi ni Bayuda ne bantu nabambi basumina ciyisho ca Ciyuda. Tobambi toba ku Kelete ne baku Alabu. Nomba twense tulabanyumfunga kabamba mumilaka yetu ncito sha ngofu sha Lesa!”
12 Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: "Vad kan detta betyda?"
Bonse balakankamana ne kupwilwa mano, balatatika kwipushana umo ne munendi, “Inga nicani ici?”
13 Men somliga drevo gäck med dem och sade: "De äro fulla av sött vin."
Nomba nabambi balatatikowa kuseka ne kwambeti, “Balakolewa waini.”
14 Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: "I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:
Petulo walemana pamo ne batumwa banendi likumi ne umo, ne kwamba maswi akubilikisha, “Amwe Bayuda, pamo ne njamwe mwekala mu Yelusalemu muno, kamukutikani kayi munyumfwishishe maswi akame.
15 Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
Aba bantu nkabakolewa waini mbuli ncomulabayeyelenga, cino cindi cicili muma 9 koloko mumenemene.
16 Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
Ici encalamba mushinshimi Yoweli, kwambeti,
17 'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;
“Lesa lambangeti, Mu masuba akupwililisha ninketile Mushimu wakame mubantu bonse, bana benu batuloba ne batukashi, Nibakakambaukenga shanjame. Misepela nibakabonenga bintu byakame mucimbonimboni, Bamacekulu nibakalotenga maloto.
18 ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
Cakubinga mumasuba opelawo ninketile Mushimu wakame mubasha bakame batuloba ne batukashi, Nibakakambaukenga shanjame.
19 Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
Ninkense bikankamanisha mwilu, pano pacishi capanshi nipakabe bingashilo ibi, milopa, mulilo ne bwishi bwatikama.
20 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
Lisuba nilikashipe mbii mbuli mushinshe ne mwenshi nukafubele pyuu, mbuli milopa, kabutana bushika busuba bunene buyosha bwakame Ndekali Mwami.
21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
Popelapo uliyenseti akakuwe Mwami kwambeti amunyamfwe nakapuluke.”
22 I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
Petulo walapitilisha kwambeti, “Amwe Baislayeli, kamunyumfwani maswi awa, alambanga sha Yesu waku Nazaleti. Lesa walashomesha kwambeti walamutuma kuli njamwe pakwinsa bishomesho byangofu ne bishikukankamanisha, kayi ne bingashilo. Mucinshico, pakwinga byalenshika pakati penu.
23 denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
Lesa walikuba wabibambilalimo kwambeti, Yesu nakayabwe kuli njamwe ne kumushina pakumutwala mumakasa abantu baipa abo balamupopa palusanda.
24 Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
Nomba Lesa walamusungulula kubishikubaba bya lufu ne kumupundusha kubafu, pakwinga calikuba capatali kwambeti lufu lumukome.”
25 Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
Dafeti pakwamba sha endiye walambeti, “Ndalikubona Mwami Lesa pamenso pakame cindi conse, Pakwinga uli kucikasa cakame calulyo kwambeti kantatenkana.
26 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
Ecebo cakendi moyo wakame walakondwa, kayi ndalikwamba mwakusangalala. Cakubinga nawo mubili wakame nukapumwine mukupembelela,
27 den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. (Hadēs g86)
Pakwinga nteti mukanshiye mumanda, nambi kulekelesha musebenshi wenu washomeka kubola, (Hadēs g86)
28 Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
Mulandeshe nshila sha kubuyumi, kayi kuba ne njamwe nikukankondweleshe kwine.”
29 Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
Kayi Petulo walapitilisha kwamba, “Mobanse bame ndamwambilishingeti, ‘cikokwe wetu Dafeti walafwa, ne manda ngwalabikwamo mpwacili pano nelelo.’
30 Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
Kacili muyumi, walikuba mushinshimi, kayi walikwinshiba Lesa ncalamulaya pakulumbileti, umo wabashikululwa bakendi nakabe Mwami mbuli Dafeti.”
31 därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. (Hadēs g86)
Anu Dafeti walabonenalimo sha kupunduka kubafu kwa Klistu kwambeti “Nteti nkamushiye mu manda, kayi ne mubili wakendi uliya kubolapo sobwe!” (Hadēs g86)
32 Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
Twense pano tobakamboni bamakani awa, akwambeti Lesa walapundusha Yesuyu kubafu.
33 Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
Walasumpulwa ne kuya kwikala kucikasa ca kululyo ca Lesa ne kutambula Mushimu Uswepa, uwo Lesa Baishi ngobalamulaya. Ibi mbyomulabononga ne kunyumfwa ecipo ncalatutumini.
34 Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
Dafeti uliya kuya kwilu sobwe, nsombi nendi ewalambeti, “Mwami Lesa, walambila Mwami wakame kwambeti, Ikala kucikasa cakame cakululyo,
35 till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.
mpaka nkasandule balwani bakobe bakabe cakulyatapo myendo yakobe.”
36 Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias."
Kayi Petulo walapitilisha kwambeti, “Bonse Baislayeli mwinshibe lino kwambeti, Yesu usa ngomwalapopa palusanda, Lesa walamusala kuba Mwami ne Klistu.”
37 När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skola vi göra?"
Lino basa bantu mpobalanyumfweco, balayaswa kumoyo. Balamwipusha Petulo ne batumwa banendi, “Mobanse bame nicani ncotitwinse afwe?”
38 Petrus svarade dem: "Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
Petulo walabambileti, “Shiyani bwipishi, umo ne umo abatishiwe mu Lina lya Yesu Klistu. Mwenseco bwipishi bwenu nibulekelelwe, kayi nimutambule Mushimu Uswepa, cipo ca Lesa.
39 Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar."
Lesa walalailisha amwe, bana benu ne bantu bonse bekala kutali, abo Mwami Lesa wetu mbweshakakuwe.”
40 Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: "Låten frälsa eder från detta vrånga släkte."
Petulo walamba maswi angi, ne kubacenjesheti, “Lipulusheni mobene ku cisubulo ceti cise pa bantu baipa aba.”
41 De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
Popelapo bantu balatambula maswi akendi balabatishiwa. Pabusuba bopelobo bantu myanda makumi atatu balaba kulubasu lwa beshikwiya.
42 Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.
Bantu abo balikuyandishisha kwiya ku batumwa. Balikubangana pamo lyonse kayi balikulyela pamo shinkwa kayi ne kupaila pamo.
43 Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
Bantu balaba ne buyowa pakubona bishikunkamanisha ne bingashilo bingi Lesa mbyalikwinsa kupitila batumwa.
44 Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;
Abo bonse balikuba bashoma muli Yesu balikuba bekatana pamo ne kuyabana bintu byabo.
45 de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.
Balikulisha mabala abo ne bintu byabo, kayi ne kuyabanya kuli umo ne umo kwelana ne kubulilwa kwakendi.
46 Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.
Busuba ne busuba balikubungana pamo mulubuwa lwa Ng'anda ya Lesa ne moyo umo, kayi balikukuwa banabo kumanda kwabo kuya kulyela pamo. Balikulya cakulya mwakukondwa, ne myoyo yasunguluka,
47 Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.
kabatembaula Lesa, kayi bantu bonse balikulesha kwina moyo kulyendibo. Busuba ne busuba, Lesa walikuyungisha cibelengelo ca bantu balikutambula lupulusho.
