< Apostlagärningarna 2 >

1 När sedan pingstdagen var inne, voro de alla församlade med varandra.
Are xopan ri nimaqꞌij rech Pentecostés, konojel ri kojonelabꞌ kimulim kibꞌ xa pa jun kꞌolibꞌal.
2 Då kom plötsligt från himmelen ett dån, såsom om en våldsam storm hade dragit fram; och det uppfyllde hela huset där de sutto.
Xaq kꞌa teꞌ xkita jun nimalaj jumumem jetaq jun nimalaj kyaqiqꞌ ri xpe chikaj, xjinin pa ronojel ri ja jawjeꞌ ri e tꞌuyul wi.
3 Och tungor såsom av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem.
Xaq kꞌa te xkil raqꞌ qꞌaqꞌ ri kajinin pa kiwiꞌ chi kijujunal.
4 Och de blevo alla uppfyllda av helig ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala.
Konojel ri e kꞌo pa ri ja xenoj che ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel, xkichapleꞌj chꞌawem pa juleꞌ taq chꞌabꞌal chik ri xuya ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel chike.
5 Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från allahanda folk under himmelen.
Pa taq ri qꞌij riꞌ e kꞌo pa Jerusalén achyabꞌ aꞌj Israel ri keniman che ri Dios, ri kepe pa juleꞌ taq tinimit chik.
6 Och när dånet hördes, församlade sig hela hopen, och en stor rörelse uppstod, ty var och en hörde sitt eget tungomål talas av dem.
Are xkita ri xkꞌulmatajik, aninaq xeꞌkilaꞌ, xemayijanik rumal chi ri kitzijobꞌal katzijobꞌex chi kumal ri kojonelabꞌ.
7 Och de uppfylldes av häpnad och förundran och sade: "Äro de icke galiléer, alla dessa som här tala?
Xkimay ri xkꞌulmatajik, rumal riꞌ xkibꞌij: Konojel we winaq riꞌ aꞌj Galilea ¿jas che jewaꞌ xkꞌulmatajik?
8 Huru kommer det då till, att var och en av oss hör sitt eget modersmål talas?
¿Jas che waꞌ keꞌqato chi kechꞌaw pa ri qatzijobꞌal?
9 Vi må vara parter eller meder eller elamiter, vi må hava vårt hem i Mesopotamien eller Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller provinsen Asien,
Ri uj, jaljoj taq tinimit uj petinaq wi, e kꞌo aꞌj Media, aꞌj Elam, aꞌj Mesopotamia, aꞌj Judea, aꞌj Capadocia, aꞌj Ponto, aꞌj Asia.
10 i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller i Libyens bygder, åt Cyrene till, eller vara hitflyttade främlingar från Rom,
Xuqujeꞌ e kꞌo qukꞌ ri aꞌj Frigia, aꞌj Panfilia, aꞌj Egipto xuqujeꞌ e solinelabꞌ ri kepe Roma.
11 vi må vara judar eller proselyter, kretenser eller araber, alla höra vi dem på våra egna tungomål tala om Guds väldiga gärningar."
Xuqujeꞌ e kꞌo winaq aꞌj Creta, xuqujeꞌ aꞌj Arabia, qonojel xqato chi we winaq riꞌ kakitzijoj pa ri qatzijobꞌal ri mayijabꞌal taq jastaq ri ubꞌanom ri Dios kukꞌ.
12 Så uppfylldes de alla av häpnad och visste icke vad de skulle tänka. Och de sade, den ene till den andre: "Vad kan detta betyda?"
Xemayijan ri winaq, man kakiriq taj jas kakibꞌano, xkita chibꞌil taq kibꞌ jas jeꞌ keꞌloq ri xkilo.
13 Men somliga drevo gäck med dem och sade: "De äro fulla av sött vin."
E kꞌo kꞌu jujun xkibꞌij chike: ¡We achyabꞌ riꞌ xa e qꞌabꞌarelabꞌ!
14 Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: "I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord:
Ri Pedro e rachiꞌl ri julajuj taqoꞌn xetakꞌiꞌ chikiwach ri winaq, ri Pedro xubꞌij: Qatat qanan aꞌj Jerusalén, xuqujeꞌ ri kixpe pa nikꞌaj taq tinimit chik mixsachik,
15 Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen.
we winaq riꞌ man e qꞌabꞌarelabꞌ taj jetaq ri kibꞌij ix, la man kiwilo sibꞌalaj aqꞌabꞌil na.
16 Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel:
We tajin kiwilo are waꞌ ri xuqꞌalajisaj loq ri qꞌalajisal tzij Joel ojer.
17 'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar;
Ri Dios kubꞌij: Pa ri kꞌisbꞌal taq qꞌij kintaq loq ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel pa kiwiꞌ konojel winaq. Ri iꞌkꞌojol xuqujeꞌ ri iꞌmiꞌal kakiqꞌalajisaj na ri tzij ri kinya chike. Ri akꞌal taq alabꞌom kakil na ri kakꞌut chkiwach, Ri achyabꞌ kaꞌchikꞌ na.
18 ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
Xuqujeꞌ pa taq ri qꞌij riꞌ kintaq na bꞌik ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel pa kiwiꞌ ri e patanil we, achyabꞌ xuqujeꞌ ixoqibꞌ kakiqꞌalajisaj kꞌu na ri tzij ri kinya chike.
19 Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
Kinbꞌan na kꞌutbꞌal cho ri kaj xuqujeꞌ cho ri uwachulew. Kilitaj na kikꞌ, xuqujeꞌ qꞌaqꞌ, xuqujeꞌ nimaꞌq taq sibꞌ jeꞌ jas ri sutzꞌ.
20 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
Ri qꞌij kaqꞌequꞌmataj na, Ri ikꞌ kakyaqar na jeꞌ jas ri kikꞌ. We riꞌ kakꞌulmatajik are majaꞌ kuriq ri nimalaj uqꞌij ri Ajawxel Dios.
21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.'
Are kꞌu ri kunaꞌtaj ri ubꞌiꞌ ri Ajawxel Dios, kakolotaj na.
22 I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten,
Achyabꞌ aꞌj Israel, chitatabꞌej ri kinbꞌij. Iwetaꞌm ix chi ri Jesús aj Nazaret are waꞌ ri achi ri xya uqꞌij rumal ri Dios rumal xubꞌan ri mayijabꞌal taq jastaq, ri nimaq taq kꞌutbꞌal, xuqujeꞌ ri etal ri xubꞌan ri Dios iwukꞌ rumal Areꞌ.
23 denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda.
Ri Dios retaꞌm chi loq ri kakꞌulmatajik, je kꞌu xelik are xjach ri Jesús pa kamikal kumal ri itzel taq winaq, xiripo xuqujeꞌ xikamisaj bꞌik.
24 Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden.
Ri Dios kꞌut xukꞌastajisaj ri Jesús, man xkwin ta ri kamikal xchꞌeken che.
25 Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla.
Jewaꞌ ubꞌim loq ri nim taqanel David chirij ri Jesús: Ri Ajawxel kꞌo wukꞌ, man kasach ta nuwach.
26 Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning:
Rumal riꞌ sibꞌalaj kakiꞌkot ri wanimaꞌ, amaqꞌel kinraq nuchiꞌ che qꞌijilaꞌnem, kuꞌl na kꞌuꞌx chi man kꞌo ta kꞌax kinriqo.
27 den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. (Hadēs g86)
Wetaꞌm chi man kinya ta la kan chkixoꞌl ri kaminaqibꞌ, man kaj ta la chi kaqꞌay ri Tyoxalaj patanil e la pa ri jul. (Hadēs g86)
28 Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.'
Kꞌutum la ri bꞌe rech kꞌaslemal chinuwach. Kanojisaj kꞌu na la ri wanimaꞌ rukꞌ kiꞌkotemal rumal cher kakꞌojiꞌ na la wukꞌ.
29 Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag.
Loqꞌalaj taq qachalal, chichomajmpeꞌ. Ri qamam David man tajin ta kubꞌij we jastaq riꞌ chibꞌil ribꞌ areꞌ, rumal cher areꞌ kaminaq chik, xmuqik, xuqujeꞌ ri jul ri xmuq wi kꞌa kaqil na uwach kamik.
30 Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron',
Ri David rumal cher jun qꞌalajisal utzij ri Dios, retaꞌm chi ri Dios uchiꞌm loq chi jun chike ri e ralkꞌwaꞌl kataqan na pa kiwiꞌ ri tinimit.
31 därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. (Hadēs g86)
Ri David ojer xril loq ri kakꞌulmataj na, xuqꞌalajisaj kꞌu ri ukꞌastajibꞌal ri Cristo, xubꞌij chi Man kakanaj ta kan chkixoꞌl ri kaminaqibꞌ, man kaqꞌay ta ri utyoꞌjal. (Hadēs g86)
32 Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna.
Ri Dios kꞌut xukꞌastajisaj ri Jesús chkixoꞌl ri kaminaqibꞌ, qonojel uj xqil ri xkꞌulmatajik.
33 Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.
Xnimarisax kꞌu uqꞌij, xtꞌuyubꞌax pa ri uwiqiqꞌabꞌ ri Dios jetaq ri chiꞌtal loq che, xuqujeꞌ xyaꞌtaj ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel che, rech che taq we qꞌij riꞌ kuya loq pa qawiꞌ jetaq ri tajin kiwilo.
34 Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida,
Ri David man xpaqiꞌ taj pa ri kaj pune xubꞌij: Ri Ajawxel xubꞌij che ri wAjaw: Chattꞌuyul pa ri nuwiqiqꞌabꞌ,
35 till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall.
Kinya na chawe chi katchꞌeken, pa kiwiꞌ konojel ri akꞌulel.
36 Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias."
Rumal kꞌu waꞌ chetaꞌmaxoq chi waꞌ we Jesús riꞌ ri xiripo, ri Dios xubꞌan Cristo che xuqujeꞌ rajaw ronojel ri kꞌolik.
37 När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: "Bröder, vad skola vi göra?"
Ri tzij ri xuqꞌalajisaj ri Pedro xukꞌaxirisaj kanimaꞌ ri winaq, rumal riꞌ xkibꞌij che ri Pedro xuqujeꞌ chike ri nikꞌaj taqoꞌn chik: Qachalal, ¿jas kꞌu rajawaxik kaqabꞌano?
38 Petrus svarade dem: "Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.
Ri Pedro xubꞌij chike: Chikꞌexa ikꞌuꞌx, xuqujeꞌ ri ichomanik chixtzalij rukꞌ ri Dios. Rajawaxik kabꞌan iqasanaꞌ pa jujunal pa ri ubꞌiꞌ ri Jesucristo, xa jeriꞌ kakuyutaj ri imak, xuqujeꞌ kikꞌamawaꞌj ri usipanik ri Tyoxalaj Uxlabꞌixel.
39 Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar."
Waꞌ we chiꞌtal loq, iwech kech ri iwalkꞌwaꞌl, kech konojel ri winaq ri e kꞌo cho ri uwachulew, kech konojel ri e sikꞌital rumal ri Ajawxel.
40 Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: "Låten frälsa eder från detta vrånga släkte."
Ri Pedro man xqꞌiꞌtaj ta che ubꞌixik chike ri kojonelabꞌ: Chikolo iwibꞌ chike ri itzel taq winaq ri e kꞌo pa taq we qꞌij junabꞌ riꞌ.
41 De som då togo emot hans ort läto döpa sig; och så ökades församlingen på den dagen med vid pass tre tusen personer.
Ri xkikoj ri xubꞌij ri Pedro, xbꞌan kiqasanaꞌ karaj oxibꞌ mil riꞌ ri xeqꞌax kukꞌ ri kojonelabꞌ che riꞌ qꞌij riꞌ.
42 Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.
Konojel ri xekojonik xkibꞌan ri xkikꞌut ri e taqoꞌn re ri Jesús, xkimulij kibꞌ rukꞌ kiꞌkotemal, junam xkibꞌan chꞌawem, junam xkitij kiwa.
43 Och fruktan kom över var och en; och många under och tecken gjordes genom apostlarna.
Sibꞌalaj xkimochꞌ kibꞌ konojel ri winaq xuqujeꞌ xemayijanik, rumal ri jastaq xuqujeꞌ kꞌutbꞌal ri xkibꞌan ri uꞌtaqoꞌn ri Jesús.
44 Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt;
Konojel ri kojonelabꞌ xkimulij kibꞌ xa pa jun kꞌolibꞌal xuqujeꞌ xkijach ronojel ri kijastaq chibꞌil taq kibꞌ.
45 de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde.
E kꞌi chike xkikꞌayij ri kulew xuqujeꞌ ri jastaq ke. Ri rajil ri xkiriqo xkiya chike ri kꞌo kirajawaxik.
46 Och ständigt, var dag, voro de endräktigt tillsammans i helgedomen; och hemma i husen bröto de bröd och åto med fröjd och i hjärtats enfald, och lovade Gud.
Ronojel qꞌij xkimulij kibꞌ pa ri Templo, xuqujeꞌ cho taq kachoch, xkijach kiwa chibꞌil taq kibꞌ man xkikꞌekꞌej taj uyaꞌik. Junam xewaꞌik rukꞌ kiꞌkotemal.
47 Och allt folket vad dem väl bevåget. Och Herren ökade församlingen, dag efter dag, med dem som läto sig frälsas.
Amaqꞌel xkiya uqꞌij ri Dios, sibꞌalaj nim xiꞌlik kumal konojel ri winaq. Ri Dios kꞌut xuꞌkꞌam loq qꞌij chi qꞌij ri winaq ri kekolotajik rech kekꞌojiꞌ kukꞌ ri kojonelabꞌ.

< Apostlagärningarna 2 >