Apostlagärningarna 19
1 Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.
Apolo mpwalikuba ku Kolinto, ecindi nendi Paulo mpwali kapita mu bimpansha bingi byacishi, mpaka walakashika ku Efenso, nkwalacana beshikwiya nabambi.
2 Och han frågade dessa: "Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?" De svarade honom: "Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given."
Walabepusheti, “Mpomwalashoma muli Mwami Yesu, sena mwalatambula Mushimu Uswepa?” Balo balakumbuleti, “Afwe nkatuna tunyumfwapo eti kuli Mushimu Uswepa sobwe.”
3 Han frågade: "Vilken döpelse bleven I då döpta med?" De svarade: "Vi döptes med Johannes' döpelse"
Kayi Paulo walabepusheti, “Inga nilubatisho lwamushobo cini ndomwalatambula?” Balo balakumbuleti, “Lubatisho lwa Yohane.”
4 Då sade Paulus: "Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro."
Paulo walambeti, “Yohane walikubatisha bantu balikushiya bwipishi bwabo, kayi walikubambila bantu kwambeti bashome uyo walikwisa panyuma pakendi, uyo e Yesu.”
5 Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.
Beshikwiya basa mpobalanyumfweco, balabatishiwa mulina lya Mwami Yesu.
6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.
Paulo mpwalabika makasa palyendibo, Mushimu Uswepa walesa, balatatika kwamba milaka yabula kwishibikwa uko, balatatika kushinshima.
7 Och tillsammans voro de vid pass tolv män.
Bantu abo balikuba likumi ne babili.
8 Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.
Kwa myenshi itatu, Paulo walikaya kung'anda yakupailiamo ya Bayuda. Walikubandika ne bantu sha makani a Bwami bwa Lesa, kwakubula buyowa kwambeti bashome.
9 Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om "den vägen", vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.
Nomba nabambi balayumisha myoyo yabo gwa! Nkabalayanda kushoma mbyalikubambila sobwe, balatatika kucobola nshila ya Mwami Yesu pamenso abantu bangi. Neco Paulo walabashiya ne kumantapo abo bashoma. Busuba ne busuba Paulo walikubandika ne bantu mung'anda yakwiyishilamo ya Tilano.
10 Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.
Kubandika ne bantu kulico kwalamumantila byaka bibili, cakwinseti bantu bonse bekala mu Asiya, Bayuda ne Bagiliki balanyumfwa maswi a Mwami Yesu.
11 Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.
Lesa walikwinsa bishikukankamanisha binene kupitila muli Paulo.
12 Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.
Bitambala ne bikwisa mbyalikusebensesha Paulo, bantu babitwala ku balwashi babo, balwashi balikusengulwa kayi ne mishimu yaipa yalikupula mu bantu.
13 Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: "Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.
Nabambi Bayuda balikwendenda kabaya kupulisha mishimu yaipa, balelekesha kusebensesha lina lya Mwami Yesu bapulishanga mishimu yaipa. Balikwambeti, “Mulina lya Yesu ngwalakambaukunga Paulo, ndamwambilishinga pulani!”
14 Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.
Abo balikwinseco ni bana basanu ne babili, ba Sikeva, Mukulene wa Beshimilumbo Baciyuda.
15 Men den onde anden svarade då och sade till dem: "Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?"
Nomba mushimu waipa walakumbuleti, “Yesu ndimwinshi, nendi Paulo ndimwishi, inga amwe njamwe bani?”
16 Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.
Popelapo muntu usa walikukute mishimu yaipa, walabaulukila ne kubafwankanya bonse. Walabakoma ne kubakwamauna byakufwala byabo, cakwinseti balafwambamo mung'andomo matakosha kabali balingwa.
17 Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.
Ici calanyumfwika kubantu bonse, Bayuda ne Bagiliki balikwikala ku Efeso, bonse balesulilwa nebuyowa. Neco lina ya Yesu lyalalumbaishiwa.
18 Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.
Bantu bangi balikushoma muli Yesu, balikwisa kulyambilila bene pamenso abantu bwipishi mbobalikwinsa.
19 Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.
Nabo bantu bangi balikwinsa sha bung'anga, balabunganya mabuku abo, ne kwatenta bantu bangi kabebelela. Mpobalasankanya mulo wa mabuku alatentwa, balacaneti ni makumi asanu a bina bya mali amuwayawaya asilifa.
20 På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.
Cebo ca ibi bintu byangofu byalikwinshika, bantu bangi balanyumfwa maswi a Mwami Yesu kayi alamwaikila ne kukula.
21 Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: "Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom."
Mpobyalenshika bintu ibi, Paulo walayeya kuya ku Yelusalemu, kupitila ku Makedoniya ne ku Akaya. Walambeti, “Ndakafuma ku Yelusalemu, ndelela kuya ku Loma.”
22 Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.
Neco walatuma Timoti ne Elasito ku Makedoniya, batuloba babili balikumunyamfwilisha. Nendi Paulo walashalila kwa kacindi kang'ana mu cimpansha ca Asiya.
23 Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående "den vägen".
Epacindici mpokwalatatika kuba minyungwe inene ku Efenso, cebo ca Nshila ya Mwami Yesu.
24 Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.
Kwalikuba muntu naumbi walikukute ncito yakupanga tuntu twa silifa lina lyakendi Demetiliyo. Walikupanga tukoshano twasilifa twa ng'anda yakupaililamo Atemi lesa wabo mutukashi, kayi basebenshi bakendi balikucanamo mali angi muncito iyi.
25 Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: "I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;
Uyu Demetiliyo walabunganya basebenshi bakendi, ne bantu nabambi balikukute ncito mbuli ya kendi, ne kubambileti, “Mobaname, mucinshi cena kwambeti, bubile bwetu bulafumunga muncito iyi.
26 men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.
Mulabononga ne kulinyumfwila mobene bintu mbyalenshinga Paulo uyu. Lambangeti balesa bakubumba ntebo balesa sobwe. Neco, bantu bangi balashomo mbyalanyengelelenga bantu muno mu Efeso, ne mucimpansha conse ca Asiya.
27 Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende."
Ndayakamwa pakwinga bantu nibatatike kwamba byaipa pancito yetu iyi. Nteti bambengowa pancito yetu yonka sobwe, nsombi ng'anda ya lesa wetu Atemi nayo nibayisule bantu. Neco bulemu bwakendi lesa uyu nibupwe, lesa uyu ngobakute kukambilila bantu mucimpansha Asiya ne cishi conse!”
28 När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: "Stor är efesiernas Diana!"
Bantu balakalala mpobalanyumfwa awo maswi, ne kutatika kubilikisheti, “Mukulene ni Atemi waku Efenso!”
29 Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare
Popelapo mu munshi monse mwalaba mipyopyongano. Balekata Gayo ne Alisitako, bantu baku Makedoniya balikwenda ne Paulo. Balabakwekweshela ku lubansa lwamafuka nkobali kusuna kubungana bantu.
30 Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.
Paulo mpwalayanda kuya mulikoto lya bantu, beshikwiya balamukanisha.
31 Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.
Nabo bendeleshi nabambi baku Asiya, balikuba banendi Paulo, balatuma maswi akumusenga kwambeti katayako ku lubansa lwa mafuka kwalikuba kwabungana bantu.
32 Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.
Balatatika kwambowa cambe ambe, pakwinga balikuba banyongana kayi bangi nkabalikwinshiba ncebalabunganina sobwe.
33 Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.
Bayuda nabambi balikuba mulikoto balanyakila Alekisanda pantangu ne kwambeti ewelela kusansulula cena makani, neco Alekisanda walabamweneka bantu ne cikasa, neye walambeti, “Ntebo bayuda balepesheti kube mipyopyongano.”
34 Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: "Stor är efesiernas Diana!"
Lino bantu mpobalenshibeti ni Muyuda, balabilikisha kabamba maswi amo amo kwa maola abili, kabambeti, “Mukulene ni lesa Atemi waku Efenso!”
35 Men stadens kansler lugnade folket och sade: "Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?
Pamapwililisho pakendi, mulembi wa mu munshi walabamwenesha bantu ne kubambileti, “Amwe mobene Efenso baname, nibani batacinshi kwambeti munshi uwu wa Efeso ewasunga ng'anda yakendi lesa Atemi mukulene, ne libwe lyatondwa lyalalaka kufuma kwilu?
36 Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.
Paliya muntu welela kukana makani awa, neco kamumwenako, kamutengana kwinsa cintu sobwe.
37 Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,
Mulalete Gayo ne Alisitako kuno, kakuli paliya cintu ncebalebi mung'anda ya lesa wetu, nambi kumucobola.
38 Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.
Neco, na Demetiliyo pamo ne bantu mbwakute kusebensa nabo, balayandanga kupa mulandu muntu naumbi, bomboloshi ba nkuta nkobali, ingabatwalana kuya kwambila makani awa uko pa masuba ngobakute kombolosha.
39 Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.
Na pali nacimbi ncemulayandanga, mubungano wa mumunshi wasuminishiwa ne milawo, kubonapo pankani iyo.
40 På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva."
Palibi bilenshiki lelo, bendeleshi baku Loma, babinyumfwa ngabatupa mulandu wakuleta mipyopyongano. Paliya mpotwelela kuyubila mulandu sobwe. Kayi paliya muntu welela kusansulula cena cilalete mipyopyongano iyi.”
41 Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.
Mpwalapwisha kwambeco, bonse walabambileti bamwaike.
