Holy Bible Aionian Edition® ~ Swedish---Swedish-Bible ~ Acts Chapter 19

< Apostlagärningarna 19 >

1 Medan Apollos var i Korint, kom Paulus, sedan han hade farit genom de övre delarna av landet, ned till Efesus. Där träffade han några lärjungar.

Apollos hah Korinth taka a la om lâiin Paul'n sak tienga biel a hong sîra, Ephesus'a a tunga mahan ruoisingei senkhat a mua.

2 Och han frågade dessa: "Undfingen I helig ande, när I kommen till tro?" De svarade honom: "Nej, vi hava icke ens hört att helig ande är given."

Ama han, “Iempu nin changa han Ratha Inthieng nin lei modôm ngâi mo?” tiin a rekel ngeia. “Ratha Inthieng aom ti luo riet mak me,” tiin an thuona.

3 Han frågade: "Vilken döpelse bleven I då döpta med?" De svarade: "Vi döptes med Johannes' döpelse"

Asa! “Nônchu, khoi baptisma mo nin chang?” a tia. Anni han “John baptisma,” an tia.

4 Då sade Paulus: "Johannes' döpelse var en döpelse till bättring; och han sade därvid till folket, att det var på den som skulle komma efter honom, det är på Jesus, som de skulle tro."

Paul'n an kôm, “John'n mingei kôm, ku nûka juong rangpu Jisua nin la iem rang ani tiin Isrealngei an sietna renga inhei ngei hah a baptis ngâi ani ha,” a tia.

5 Sedan de hade hört detta, läto de döpa sig i Herren Jesu namn.

Maha an rietin chu Pumapa Jisua rimingin baptisma an chang zoia.

6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade tungomål och profeterade.

Paul'n an chunga a kut a minngama, Ratha Inthieng an chang kelen zoi, rietloi chong ngeiin an chonga, Pathien chong an misîr zoi.

7 Och tillsammans voro de vid pass tolv män.

Anrêngin pasal sômleinik dôr an ni.

8 Därefter gick han in i synagogan; och under tre månader samtalade han där, frimodigt och övertygande, med dem om Guds rike.

Paul'n Synagog lût bangin than thum chu Pathien Rêngram thurchi mintukpuiin methêm mene rang bôkin hâitakin thurchi a misîr tita.

9 Men när några av dem förhärdade sig och voro ohörsamma och inför menigheten talade illa om "den vägen", vände han sig ifrån dem och avskilde lärjungarna och samtalade sedan dagligen med dessa i Tyrannus' lärosal.

Aniatachu, senkhat chu an seletrûka, iem nuom mak ngeia, mipui makunga Pumapa lampui thurchi hah an ril minsieta, masikin Paul'n anni ngei hah mâkin iempungei hah a tuonga nîngtin Tyrannus inchuna ina han chong an mintukpui ngâia.

10 Så fortgick det i två år, och alla provinsen Asiens inbyggare, både judar och greker, fingo på detta sätt höra Herrens ord.

Ma anghan, kumnik a thoa, masikin Asia rama om murdi, Judangei le Greekngei khomin Pumapa chong an riet zoia.

11 Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag.

Pathien'n Paul kuta sininkhêl adangviek a min thoa.

12 Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut.

Paul'n a lei mang ngâi mâihuinangei le a rôpthupna puonngei hah damloingei kôm a min chôia, an natnangei an dam ngâia, an sûnga ratha saloi tena khom an jôk ngâi.

13 Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: "Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar.

Judangei senkhat ratha saloi rujûlpai rang a bôka, ânvâk ngâi ngei khomin Pumapa Jisua riming an manga. Ratha saloi kôm, “Paul'n a misîr ngâi Jisua rimingin a sûng renga jôk rangin chong nang ke pêk,” an tia.

14 Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst.

Juda Ochai Inlaltak, Sceva han nâipasal sari ha anga chong ngâi a dôna.

15 Men den onde anden svarade då och sade till dem: "Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?"

Hannirese ratha saloi han an kôm, “Jisua ki riet, Paul khom ki riet nangni rêk hi chu tu ngei mo nin ni?” a tia.

16 Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.

A sûnga ratha saloi dôn han a hong invôra, amene ngei riei zoia, ha in renga hah popnekin le an puon chet chitin an tân riei zoi.

17 Och detta blev bekant för alla Efesus' invånare, både judar och greker, och fruktan föll över dem alla, och Herren Jesu namn blev storligen prisat.

Ephesus'a taka om Judangei le Jentailngei murdi'n ma roi hah an rietin chu an chi sabak zoia, hanchu Pumapa Jisua riming ânthang uol zoi.

18 Och många av dem som hade kommit till tro trädde fram och bekände sin synd och omtalade vad de hade gjort.

Iempu tamtak an honga, loko rieta an chong minchâina an phuonga.

19 Och ganska många av dem som hade övat vidskepliga konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem i allas åsyn. Och när man räknade tillsammans vad böckerna voro värda, fann man att värdet uppgick till femtio tusen silverpenningar.

Dôitheingei tamtak khomin an lekhabungei an hong bûma, mitin mitmua an hâla, male aman an minsâpa, sumdârngei isâng sômrangnga ani tiin an rieta.

20 På detta sätt hade Herrens ord mäktig framgång och visade sin kraft.

Ma ang taka sintho theina lien han Pumapa thurchi ânzara, rât takin ânsôn tir zoi.

21 Efter allt detta bestämde sig Paulus genom Andens tillskyndelse, att över Macedonien och Akaja fara till Jerusalem. Och han sade: "Sedan jag har varit där, måste jag ock se Rom."

Masuole chu Paul'n Macedonia ram le Achaia ram a sir suo baka, Jerusalema se rang a bôka “Ma han ke se suole chu Rom khom sir sa ngêt ki tih,” a tia.

22 Han sände då två av sina medhjälpare, Timoteus och Erastus, åstad till Macedonien, men själv stannade han ännu någon tid i provinsen Asien.

Masikin ânsanpui ngâi mi inik, Timothy le Erastus hah Mecedonia rama a lei tîr baka, ama chu Asia rama ala oma.

23 Vid den tiden uppstod ganska mycket oväsen angående "den vägen".

Ma zora lâihan Pumapa lampui thurchi sikin bâiinkhamna lientak Ephesus'a a oma.

24 Där fanns nämligen en guldsmed, vid namn Demetrius, som förfärdigade Dianatempel av silver och därmed skaffade hantverkarna en ganska stor inkomst.

Mi inkhat a riming Demetrius, sumtuia Artemis pathiennu biekin rimil sin ngâi a oma, maha a sintho ngei kôm inlâpna lientak an pêk ngâia.

25 Han kallade tillhopa dessa, jämte andra som hade liknande arbete, och sade: "I man, I veten att det är detta arbete som giver oss vår goda bärgning;

Masikin ama han anni ngei hah a koibûma, an sintho anga tho ngei lehan chu, an kôm, “Miriempa, hi sin hih ei neina ani ti nin rieta.

26 men nu sen och hören I att denne Paulus icke allenast i Efesus, utan i nästan hela provinsen Asien genom sitt tal har förlett ganska mycket folk, i det han säger att de gudar som göras med människohänder icke äro gudar.

Atûn, hi Paul sintho hih nangni khomin nin mua, nin rieta Ephesus'a vaia khom niloiin Asia ram pumpuia ti rang dôrin hi mi hin, kuta sin pathienngei hih pathien ni tet mak tiin mi tamtak a huong mene suo zoia.

27 Och det är fara värt, icke allenast att denna vår hantering kommer i missaktning, utan ock att den stora gudinnan Dianas helgedom bliver räknad för intet, och att jämväl denna gudinna, som hela provinsen Asien, ja, hela världen dyrkar, kommer att lida avbräck i sitt stora anseende."

Masikin ei sintho hih min en minnuoi an tih, ti vai niloiin, Asia rama mi murdi le rammuola mîn an biek ngâi pathiennu Artemis roiinpui khom boi atih, ti hih ichi aom ani,” a tia.

28 När de hörde detta, blevo de fulla av vrede och skriade: "Stor är efesiernas Diana!"

Ha chong hah mipuingeiin an riet lechu an taksi sabaka, “Ephesus'a Artemis hi a roiinpui tak,” tin an hêta.

29 Och hela staden kom i rörelse, och alla stormade på en gång till skådebanan och släpade med sig Gajus och Aristarkus, två macedonier som voro Paulus' följeslagare

Hanchu, khopuilien pumpui bâi an inkhâm zoia, Gaius le Aristarchus, Mecedonia rama mi Paul nûkjûingei hah an sûra, a pâlin enhoi sinna ina an tânpuia.

30 Paulus ville då gå in bland folket men lärjungarna tillstadde honom det icke.

Paul'n mipui makunga vânding rang a bôka, hannirese, iempungeiin phal mak ngeia.

31 Också några asiarker, som voro hans vänner, sände bud till honom och bådo honom att han icke skulle giva sig in på skådebanan.

Asia rama ulien senkhat Paul malngei an oma, ha ngei khom han Paul hah enhoi sinna ina vânlang loi rangin chong an muthuona.

32 Och de skriade, den ene så och den andre så; ty menigheten var upprörd, och de flesta visste icke varför de hade kommit tillsammans.

an thup ngeia, anrêngin bâi an inkhâm char zoia, mi tamtakin an intûpna bi khom riet mak ngei. Masikin, senkhat chong inkhat an hêtpuia senkhatin chong dang an hêtpuia.

33 Då drog man ur folkhopen fram Alexander, som judarna sköto framför sig. Och Alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.

Mi senkhat chu Alexander sika nîng atih, an tia; ama hah Judangei moton tieng an nam minlût sikin. Alexander'n mipui ruhu dâina rangin a kut a jâpa, an theina thurchi misîr rang a bôka.

34 Men när de märkte att han var jude, begynte de ropa, alla med en mun, och skriade under ett par timmars tid: "Stor är efesiernas Diana!"

Hannirese Juda ani ti an riet lechu darkâr nik inruolin, “Ephesus'a Artemus hih a roiinpui tak,” tiin an iniek tita.

35 Men stadens kansler lugnade folket och sade: "Efesier, finnes då någon människa som icke vet, att efesiernas stad är vårdare av den stora Dianas tempel och den bild av henne, som har fallit ned från himmelen?

Amongnataka chu an khopuilien jêkpu'n mipuingei hah a ngo mindâia. A ngo mindâi suole chu an kôm, “Ephesus'a Artimus roiinpuitak biekin le invân renga lung inthieng achul hah Ephesus'a mingei hih a donsûipu nin ni ti mitinin an rieta.

36 Eftersom ju ingen kan bestrida detta, bören I hålla eder lugna och icke företaga eder något förhastat.

Hi chong hi tutên makhal thei noni ngei. Masikin nin ruhu mindâi ngêt rang ani, mindon bak loiin ite nin tho rang nimak.

37 Emellertid haven I dragit fram dessa män, som icke äro helgerånare, ej heller smäda vår gudinna,

Hi mi, hi taka nin hong tuong ngei hih biekina inru khom nimak ngeia, ei pathiennu rilminsiet khom nimak ngei.

38 Om nu Demetrius och de hantverkare som hålla ihop med honom hava sak mot någon, så finnas ju domstolssammanträden och landshövdingar. Må de alltså göra upp saken med varandra inför rätta.

Demetrius le a sinthongei khomin tu chunga khom roi intak an dônin chu roijêkpungei ei dôna, roijêkna in khom ân-ong tit, ma son vân ngo rese ngei.

39 Och haven I något att andraga som går därutöver, så må sådant avgöras i den lagliga folkförsamlingen.

Aniatachu, roi intak piel nin la dônin chu jâttin roijêkna ina mindon nîng atih.

40 På grund av det som i dag har skett löpa vi ju till och med fara att bliva anklagade för upplopp, fastän vi icke hava gjort något ont; och någon giltig anledning till denna folkskockning kunna vi icke heller uppgiva."

Aviena inkhôm sika hin mîn bâiinkhamna musuo ngei tiin, mi tîng an tih, ti hih ichi om ani. Hi bâiinkhamna hi abi boi ani sikin tute lakin abi misîr thei noni ngeia,” a tia.

41 Med dessa ord fick han menigheten att skiljas åt.

Ma chong hah a ti suole chu mipuingei intûp hah an chîn zoi.

Go to > Bookmark / Concordance / Maps / Report Issue