Apostlagärningarna 18

1 Därefter lämnade Paulus Aten och kom till Korint.

Baada jha mambo agha, Paulo akabhoka Athene kulota Korintho.

2 Där träffade han en jude vid namn Akvila, bördig från Pontus, vilken nyligen hade kommit från Italien med sin hustru Priscilla. (Klaudius hade nämligen påbjudit att alla judar skulle lämna Rom.) Till dessa båda slöt han sig nu,

Okhu akankabha myahudi jhaakutibhweghe Akwila munu ghwa kabila lya Ponto, muene ni n'dala munu jhaakutibhweghe Prisila bhahidili kuhoma okhu Italia, kwandabha Klaudia aamuiri bhayahudi bhoha bhabhokayi Roma; Paulo akahida kwa bhene;

3 och eftersom han hade samma hantverk som de, stannade han kvar hos dem, och de arbetade tillsammans; de voro nämligen till yrket tältmakare.

Paulo aishili ni kubhomba mbombo nabhu kwani muene ibhomba mbombo jhajhiwaningana nijha bhene. Bhene bhajhele bhatengenesya mahema.

4 Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både judar och greker.

Paulo ajadiliene nabhu mu sinagogi kila ligono lya sabato. Abhashawishili bhayahudi pamonga ni Bhagiriki.

5 När sedan Silas och Timoteus kommo ditned från Macedonien, var Paulus helt upptagen av att förkunna ordet, i det att han betygade för judarna att Jesus var Messias.

Lakini Sila ni Timotheo bhobhahidili kuhoma Makedonia, Paulo asukumibhu ni Roho kubhashuhudila bhayahudi kujha Yesu ndo Kristu.

6 Men när dessa stodo emot honom och foro ut i smädelser, skakade han stoftet av sina kläder och sade till dem: "Edert blod komme över edra egna huvuden. Jag är utan skuld och går nu till hedningarna."

Wakati bhayahudi bham'belili ni kumdhihakili, hivyo Paulo akung'uindi liguanda lya muene mbele jha bhene, ni kubhajobhela, “Damu jha jhomu na jhijhelayi panani pa mitu gha jhomu mwebhene; Nene nijhelepi ni hatia. Kuhomela henu ni kujhendelela, nikabhalotela mataifa.”

7 Och han gick därifrån och tog in hos en man vid namn Titius Justus, som "fruktade Gud"; denne hade sitt hus invid synagogan.

Efyo akabhoka kuhoma pala akalola kunyumba jha TitoYusto, munu jheakamwabudu K'yara. Nyumba jha muene jhihele karibu ni sinagogi.

8 Men Krispus, synagogföreståndaren, kom med hela sitt hus till tro på Herren; också många andra korintier som hörde honom trodde och läto döpa sig.

Kripo, ndongo si ghwa sinagogi pamonga ni bhanu bha panyumba jha muene bhamwamini Bwana. Bhanu bhingi Bhakorintho bho bhampeliki Paulo ilongela bhakyeriri ni kubatifibhwa.

9 Och i en syn om natten sade Herren till Paulus: "Frukta icke, utan tala och tig icke;

Bwana akan'jobhela Paulo pakilu kwa njela jha maono, “Usitil, lakini longelayi na usigudami.

10 ty jag är med dig, och ingen skall komma vid dig och göra dig skada. Jag har ock mycket folk i denna stad."

Kwani nene nijhe pamonga nabbi, naajhelepi jhaibetakukudhuru, maana nijhe ni bhanu bhingi katika mjiabho.”

11 Så uppehöll han sig där bland dem ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

Paulo atamili okhu kwa muda bhwa mwaka umonga ni miesi sita akajhaimanyisya lilobhi lya K'yara miongoni mwa bhene.

12 Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen

Lakini Gali bho abhombibhu mtawala bhwa Akaya, Bhayahudi bhakayema pamonga kinyume ni Paulo ni kumpeleka mbele jha kiti kya hukumu,

13 och sade: "Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen."

Bhakajobha, “Munu ojho akabhashawishi bhanu kumwabudu K'yara kinyume kya sheria”

14 När då Paulus ville öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: "Vore något brott eller något ont och arglistigt dåd begånget, då kunde väl vara skäligt att jag tålmodigt hörde på eder, I judar.

Bhwakati Paulo alondghe kujobha, gailo akabhajobhela Bhayahudi, Muenga Bhayahudi, kama ngalijhe likosa au bhuhalifu, ngajhijhe halali kubhashughulikila.

15 Men är det någon tvistefråga om ord och namn eller om eder egen lag, så mån I själva avgöra saken; i sådana mål vill jag icke vara domare."

Lakini kwandabha ndo maswali ghaghihusu malobhi ni mahina ni sheria sya muenga basi muhukumulayi mwe bhene. Nene ninoghelalepi kujha hakimu kwa habari jha mambo aghu.”

16 Och så visade han bort dem från domstolen.

Galio akabhaamuru bhabhokayi mbele jha kiti kya hukumu,

17 Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och slogo honom inför domstolen; och Gallio frågade alls icke därefter.

Efyo, bhakan'kamula Sosthene ndongosighwa sinagogi, bhakantobha mbele jha kiti kya hukumu. Lakini Galio ajalilepi kya bhabhombili.

18 Men Paulus stannade där ännu ganska länge. Därpå tog han avsked av bröderna och avseglade till Syrien, åtföljd av Priscilla och Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka sitt huvud; han hade nämligen bundit sig genom ett löfte.

Paulo baada jha kutama pala kwa muda mrefu, akabhaleka ndugu ni kulota kwa meli Siria pamonga ni Prisila ni Akwila. Kabla jha kubhoka pa bandari, akaili njuili sya muene kwani ajhele alapili kujha mnadhiri.

19 Så kommo de till Efesus, och där lämnade Paulus dem. Själv gick han in i synagogan och gav sig i samtal med judarna.

Bhebhafikili Efeso, Paulo akandeka Prisila ni Akwila pala lakini muene akajhingila mu sinagogi ni kujadili ni Bhayahudi.

20 Och de bådo honom att han skulle stanna där något längre; men han samtyckte icke därtill,

Bhobhan'jobhili Paulo atama nabhu kwa muda mrefu muene abelili.

21 utan tog avsked av dem med de orden: "Om Gud vill, skall jag vända tillbaka till eder." Och så lämnade han Efesus.

Lakini akabhoka kwa bhene akabhajobhela, “Nibetakukerebhuka kabhele kwa jhomu, ikajhiajhi ndo mapenzi gha K'yara. Baada jhe hapu, akabhoka kwa meli kuhoma Efeso.

22 Och när han hade kommit till Cesarea, begav han sig upp och hälsade på hos församlingen och for därefter ned till Antiokia.

Paulo bho atolili Kaisaria, akakuela kulota kujhemelela kanisa lya Antikia.

23 Sedan han hade uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och färdades först genom det galatiska landet och därefter genom Frygien och styrkte alla lärjungarna.

Baada jha lutama kwa muda mrefu pala, Paulo akabhoka kupetela maeneo gha Galataia ni Frigia ni kubhapela muoyo bhanafunzi bhoha.

24 Men till Efesus kom en jude vid namn Apollos, bördig från Alexandria, en lärd man, mycket förfaren i skrifterna.

Myahudi mmonga jhaakutibhweghe Apolo, jhaahogoliki okhu Alexandria, ahidi Efeso. Ajhele ni ufasaha katika kulongela ni hodari ghwa majhandiku.

25 Denne sade blivit undervisad om "Herrens väg" och talade, brinnande i anden, och undervisade grundligt om Jesus, fastän han allenast hade kunskap om Johannes' döpelse.

Apolo ajheajhelekesibhu kumafundisu gha Bwana. Kwa jinsi kyaajhe ni bidiii ku roho, alongili ni kumanyisya kwa usahihi, mamabo ghaaghakan'husu Yesu, ila amanyi tu ubatizo bhwa Yohana.

26 Han begynte ock att frimodigt tala i synagogan. När Priscilla och Akvila hörde honom, togo de honom till sig och undervisade honom grundligare om "Guds väg".

Apolo akajhanda kulongela kwa ujasiri mu mahekalu. Lakini Prisila ni Akwila bhobhapeliki bhabheki urafiki ni muene ni kunjelekesya juu jha njela sya K'yara kwa usahihi.

27 Och då han sedan ville fara till Akaja, skrevo bröderna till lärjungarna där och uppmanade dem att taga vänligt emot honom. Och när han hade kommit fram, blev han dem som trodde till mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.

Bho anoghila kubhoka kulota Akaya, bhalongomunu bhakampela muoyo nikubhalembela barua bhanafunzi bhabhajhe Akaya ili bhakabhayi kumpokela. Bhoafikilili kwa neema abhasaidili sana bhala bhabhakyeriri.

28 Ty med stor kraft vederlade han judarna offentligen och bevisade genom skrifterna att Jesus var Messias.

Kwa ngofu sya muene ni maarifa Apolo abhazidili Bhayahudi hadharani akajhailasya kupetela majhandiku gha kujha Yesu ndo Kristu.