Apostlagärningarna 18

1 Därefter lämnade Paulus Aten och kom till Korint.

To pacoengah Pawl loe Athen vangpui hoiah tacawt moe, Korin vangpui ah caeh:

2 Där träffade han en jude vid namn Akvila, bördig från Pontus, vilken nyligen hade kommit från Italien med sin hustru Priscilla. (Klaudius hade nämligen påbjudit att alla judar skulle lämna Rom.) Till dessa båda slöt han sig nu,

Judah kami Pontius ah tapen Aquila to a hnuk; Klaudia mah Judahnawk boih Rom vangpui hoiah haek pongah, anih loe a zu Priscilla hoi nawnto Italy prae hoiah angzoh; Paul loe nihnik hnuk hanah caeh.

3 och eftersom han hade samma hantverk som de, stannade han kvar hos dem, och de arbetade tillsammans; de voro nämligen till yrket tältmakare.

Nihnik loe Paul baktiah im sakhaih kahni hui kami ah oh hoi pongah, Paul loe nihnik khaeah oh moe, toksak.

4 Och i synagogan höll han var sabbat samtal och övertygade både judar och greker.

Anih loe Sabbath ni kruek sineko ah caeh moe, Sithaw lok to thuih, Judahnawk hoi Griknawk pazawk thai hanah a pacae.

5 När sedan Silas och Timoteus kommo ditned från Macedonien, var Paulus helt upptagen av att förkunna ordet, i det att han betygade för judarna att Jesus var Messias.

Silas hoi Timote Macedonia ah angzoh hoi naah, Pawl mah Judahnawk khaeah Jesu loe Kri boeh ni, tiah thuih hanah, Muithla mah patoeh.

6 Men när dessa stodo emot honom och foro ut i smädelser, skakade han stoftet av sina kläder och sade till dem: "Edert blod komme över edra egna huvuden. Jag är utan skuld och går nu till hedningarna."

Toe Judahnawk mah Pawl to aek o moe, ahmin kasae thuih o pongah, nihcae to kahni takhoek thuih moe, nangmacae ih athii loe nangmacae lu nuiah krah nasoe; kai loe ka ciim boeh, vaihi hoi kamtong Gentelnawk khaeah ni ka caeh han boeh, tiah a naa.

7 Och han gick därifrån och tog in hos en man vid namn Titius Justus, som "fruktade Gud"; denne hade sitt hus invid synagogan.

Anih mah to ahmuen tacawt taak pacoengah, Justa, tiah ahmin kaom kami maeto im ah akunh, anih loe Sithaw bok kami ah oh, a im loe sineko hoi anghnai daek.

8 Men Krispus, synagogföreståndaren, kom med hela sitt hus till tro på Herren; också många andra korintier som hörde honom trodde och läto döpa sig.

To pacoengah Sineko khenzawnkung Krispa loe, angmah ih imthung takoh boih hoi Angraeng to tang o, lok tahngai paroeai Korin kaminawk mah doeh tang o moe, tuinuemhaih to hnuk o.

9 Och i en syn om natten sade Herren till Paulus: "Frukta icke, utan tala och tig icke;

Khoving ah Sithaw mah hnuksakhaih hoiah Pawl khaeah lokthuih pae, zii hmah, anghak ai ah lok to thui ah:

10 ty jag är med dig, och ingen skall komma vid dig och göra dig skada. Jag har ock mycket folk i denna stad."

nang hoi nawnto Ka oh pongah, mi mah doeh nganbawh kana na paek mak ai, hae vangpui thungah pop parai kami ka tawnh, tiah a naa.

11 Så uppehöll han sig där bland dem ett år och sex månader och undervisade i Guds ord.

Anih loe to vangpui ah saning to pacoeng, khrah tarukto oh moe, vangpui kaminawk khaeah Sithaw lok to patuk.

12 Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen

Akaia prae ukkung Gallio oh nathuem ah, Judahnawk mah poek maeto amhonghaih hoiah Pawl to hmang o moe, lokcaekhaih ahmuen ah caeh o haih.

13 och sade: "Denne man förleder människorna att dyrka Gud på ett sätt som är emot lagen."

Hae kami loe daan hoi kadue ai Sithaw boksak hanah kaminawk to zoek, tiah a naa o.

14 När då Paulus ville öppna sin mun och tala, sade Gallio till judarna: "Vore något brott eller något ont och arglistigt dåd begånget, då kunde väl vara skäligt att jag tålmodigt hörde på eder, I judar.

Pawl mah lokthuih han amsak naah, Gallio mah Judahnawk khaeah, Nangcae Judahnawk, kahoih ai hmuen hoi sakpazae moenghaih hmuen kawng thuih han ih nahaeloe na lok kang tahngaih pae o han:

15 Men är det någon tvistefråga om ord och namn eller om eder egen lag, så mån I själva avgöra saken; i sådana mål vill jag icke vara domare."

toe loknawk, ahminnawk hoi nangmacae ih daan kawng pongah hae kami hae kai khaeah nang hoih o nahaeloe, nangmacae mah sah o halat ah; to baktih hmuen kawng pongah lokcaek han ka koeh ai, tiah a naa.

16 Och så visade han bort dem från domstolen.

Nihcae to lokcaekhaih ahmuen hoiah tacawtsak.

17 Då grepo de alla gemensamt Sostenes, synagogföreståndaren, och slogo honom inför domstolen; och Gallio frågade alls icke därefter.

To naah Grik kaminawk boih mah sineko khenzawnkung, Sosthen to hmang o lat moe, anih to lokcaekhaih ahmuen hma ah boh o. Toe Gallio mah to tiah kaom hmuennawk to tiah dawncang pae ai.

18 Men Paulus stannade där ännu ganska länge. Därpå tog han avsked av bröderna och avseglade till Syrien, åtföljd av Priscilla och Akvila, sedan han i Kenkrea hade låtit raka sitt huvud; han hade nämligen bundit sig genom ett löfte.

Pawl loe to ahmuen ah nawnetta cam pacoengah, nawkamyanawk to caehtaak, Syria ah palong hoi a caeh, Priscilla hoi Aquila doeh anih hoi nawnto caeh hoi toeng; lokkam tangcae baktih toengah, Cenkhrea vangpui phak naah loe anih mah sam to aah.

19 Så kommo de till Efesus, och där lämnade Paulus dem. Själv gick han in i synagogan och gav sig i samtal med judarna.

Efisa vangpui phak o naah loe, anih mah Priscilla hoi Aquila to caehtaak: angmah loe sineko thungah akun moe, Judahnawk hoi Sithaw lok aram o.

20 Och de bådo honom att han skulle stanna där något längre; men han samtyckte icke därtill,

Nihcae khaeah kasawkah cam pae hanah a hnik o, toe anih mah angmak pae;

21 utan tog avsked av dem med de orden: "Om Gud vill, skall jag vända tillbaka till eder." Och så lämnade han Efesus.

toe anih mah, Vaihi sak han ih poih loe Jerusalem ah ka patoh han, Sithaw mah araem tih nahaeloe nangcae khaeah kang zoh let han hmang, tiah a naa. To pacoengah tui lam hoiah Efisa vangpui ah a caeh.

22 Och när han hade kommit till Cesarea, begav han sig upp och hälsade på hos församlingen och for därefter ned till Antiokia.

Sisaria vangpui a phak naah, anih loe caeh tahang moe, kricaabunawk to ban sinh, to pacoengah Antiok vangpui ah caeh tathuk.

23 Sedan han hade uppehållit sig där någon tid, for han vidare, och färdades först genom det galatiska landet och därefter genom Frygien och styrkte alla lärjungarna.

To vangpui ah ni nazetto maw oh pacoengah, Galatia hoi Phrygia prae thung ih ahmuen maeto pacoeng maeto ah caeh moe, hnukbang kaminawk khaeah thapaekhaih lok a thuih pae.

24 Men till Efesus kom en jude vid namn Apollos, bördig från Alexandria, en lärd man, mycket förfaren i skrifterna.

Alexandria vangpui ah tapen, Apollo, tiah ahmin kaom Judah kami maeto, Efisa ah angzoh, anih loe lokthuih kop moe, Cabu thung ih lok panoekhaih bangah thacak kami ah oh.

25 Denne sade blivit undervisad om "Herrens väg" och talade, brinnande i anden, och undervisade grundligt om Jesus, fastän han allenast hade kunskap om Johannes' döpelse.

Anih loe Angraeng ih loklam amtuk kami ah oh; anih loe Johan tuinuemhaih khue ni panoek vop, toe muithla ah thacak pongah Angraeng Sithaw ih lok to palung tang hoi a thuih moe, patuk.

26 Han begynte ock att frimodigt tala i synagogan. När Priscilla och Akvila hörde honom, togo de honom till sig och undervisade honom grundligare om "Guds väg".

Anih loe misahoihhaih hoiah sineko ah lokthuih: a thuih ih lok to Priscilla hoi Aquila mah thaih naah, anih to im ah a kawk hoi moe, Sithaw ih loklam to kakoep ah thuih pae hoi.

27 Och då han sedan ville fara till Akaja, skrevo bröderna till lärjungarna där och uppmanade dem att taga vänligt emot honom. Och när han hade kommit fram, blev han dem som trodde till mycken hjälp, genom den nåd han hade undfått.

Apollo loe Akaia prae ah caeh han amsak, to naah toah kaom hnukbang kaminawk mah anih to talawk o hanah, nawkamyanawk mah ca tarik pae o: anih Akaia phak naah Sitawh tahmenhaih rang hoiah tanghaih tawn kaminawk a bomh:

28 Ty med stor kraft vederlade han judarna offentligen och bevisade genom skrifterna att Jesus var Messias.

anih mah rangpui hma ah Judah kaminawk hoi lok angaekhaih to pazawk moe, Jesu loe Kri ni, tiah Cabu rang hoiah kamnoek ah a hnuksak.