< Apostlagärningarna 15 >

1 Men från Judeen kommo några män ditned och lärde bröderna så: "Om I icke låten omskära eder, såsom Moses har stadgat, så kunnen I icke bliva frälsta."
nitianba bo ñani jude ki jiidi ki tundu i naataani ki maadi: «a yaa kɔndi nani lan buali maama Moyiisi bal tili nni a kan baa gaa po.»
2 Då uppstod söndring, och Paulus och Barnabas kommo i ett ganska skarpt ordskifte med dem. Det bestämdes därför, att Paulus och Barnabas och några andra av dem skulle, för denna tvistefrågas skull, fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem.
Poli yeni Barnabasi n bo cendi ba ke ki tieni li buoli yenba, i naataani bo bo cuo ke yeni Barnabasi n do bi tuonsɔnba yeni a nikpela kani Jerualemi a ki kali li laabaalo po.
3 Och församlingen utrustade dem för resan, och de foro genom Fenicien och Samarien och förtäljde utförligt om hedningarnas omvändelse och gjorde därmed alla bröderna stor glädje.
Nani ban bo tie li jaandieli tondi yeni ban tɔgni Fenisi yeni ki wangi bi nilanba ke ban tuo ki gaa Jesu maama. Bi bo cua yeni li pamanli i naataani kuli po.
4 När de sedan kommo fram till Jerusalem, mottogos de av församlingen och av apostlarna och de äldste och omtalade huru stora ting Gud hade gjort med dem.
ban pundi Jerusalemi li jaandieli nni tuonsɔnba, yeni li nikpela n gaa ba ban togdi ba u Tienu n tieni yaali kuli yenba.
5 Men några ifrån fariséernas parti, vilka hade kommit till tro, stodo upp och sade att man borde omskära dem och bjuda dem att hålla Moses' lag.
Lan yognu nitianba bo ye Falisiani nba cagli nni ke mɔ bo tuo gaa, bo fii ki maadi: «Li bo ŋani ki dagdi ke ti kɔndi ba ki cedi ban ya ŋua moyiisi bali maama» (moyiisi yikodi maama)
6 Då trädde apostlarna och de äldste tillsammans för att överlägga om denna sak.
Bi tuonsɔnba yeni li jaandieli nikpela bo taani kali ki ba diidi li maama po.
7 Och sedan man länge hade förhandlat därom, stod Petrus upp och sade till dem: "Mina bröder, I veten själva att Gud, för lång tid sedan, bland eder utvalde mig att vara den genom vilkens mun hedningarna skulle få höra evangelii ord och komma till tro.
Bi bo dadi li maama po ki li waagi Piaali n fii ki sedi ki maadi bi. «I bani k u tienu bo tieni mi lugdima i siiga nni li waagi boncianla, ke n ñɔbu po bi lanba n gbadi u Tienu laabaŋanmo ki gɔ tuo ki dugi n po.
8 Och Gud, som känner allas hjärtan, gav dem sitt vittnesbörd, därigenom att han lät dem, likaväl som oss, undfå den helige Ande.
Ke u Tienu bani yua kuli ya yantugu, tieni ba kasieda ki tem ba mi fuoŋanma nani wan tieni ti po maama.
9 Och han gjorde ingen åtskillnad mellan oss och dem, i det att han genom tron renade deras hjärtan.
Yeni ke waa tieni paadnma tinba yeni bani siiga nni ki ŋuudi bi pala li dandanli nni.
10 Varför fresten I då nu Gud, genom att på lärjungarnas hals vilja lägga ett ok som varken våra fäder eller vi hava förmått bära?
Mɔla be ya po i ke i kpaani u Tienu mi maama ki taadi ya tuga kpiagi ki bua ki tuni bi ŋɔdikaaba ya tuga ke ti báa, mɔno bo ki fidi tugi?
11 Vi tro ju fastmer att det är genom Herren Jesu nåd som vi bliva frälsta, vi likaväl som de."
Ama ti pia li dandanli ke ti ba baa gaa po ti yonmdaano Jesu ŋanbidi po nani bani yeni.»
12 Då teg hela menigheten, och man hörde på Barnabas och Paulus, som förtäljde om huru stora tecken och under Gud genom dem hade gjort bland hedningarna.
Ku nuwulugu kuli ŋmini ki gba Poli yeni Barnabasi ke b maadi u Tienu n bo teni ke bi tieni ya bonninandi yeni ya yaalidma bi nilanba siig nni.
13 När de hade slutat att tala, tog Jakob till orda och sade: "Mina bröder, hören mig.
Ban bo maadi ki gbeni, Saaki bo gaa mi maama ki maadi: “n naataani songi mani n maama.
14 Simeon har förtäljt huru Gud först så skickade, att han bland hedningarna fick ett folk som kunde kallas efter hans namn.
Simo bo togdi lan bo tieni maama k u Tienu todi yeni o ŋanbidi ke bi nilanba ń mɔ fidi ki lugdi bi siiga bi niba ban doni o yeli.
15 Därmed stämmer ock överens vad profeterna hava talat; ty så är skrivet:
O sawalipualo laabaalo taani yeni lan bo dianiki yedi yaala.
16 'Därefter skall jag komma tillbaka och åter bygga upp Davids förfallna hydda; ja, dess ruiner skall jag bygga upp och så upprätta den igen,
Lan bona puoli po yo ke n ba ti guani ki gɔ sieni Davidi diegu yugu n bo ba. Nba ŋmagdigu ki ŋanbi siegu.
17 för att ock övriga människor skola söka Herren, alla hedningar som hava uppkallats efter mitt namn. Så säger Herren, han som skall göra detta,
Yeni ya niba sieni ba kpaani o yonmdaano, yeni ya nilanba gaa o yeli.
18 såsom han ock har vetat det förut av evighet.' (aiōn g165)
Oyonmdaano yua bo tieni a bona ke bi bandi ti ya yogu nni n maadi yaala n yeni. (aiōn g165)
19 Därför är min mening att man icke bör betunga sådana som hava varit hedningar, men omvänt sig till Gud,
Lan cedi ke n maalima tie ke ti kan ya ŋmadi bi nilanba yaaba ya pala ŋmagdi u Tienu po.
20 utan allenast skriva till dem att de skola avhålla sig från avgudastyggelser och från otukt och från köttet av förkvävda djur och från blod.
Ama ti diani ba ke ban da jɔgni bi ba yeni i buli jiema, ki cuo bi ba yeni mi cunconma buali kuli k gɔ daa di mi sɔma.
21 Ty Moses har av ålder sina förkunnare i alla städer, då han ju var sabbat föreläses i synagogorna."
Ya bina bo pendi, bi niba bo dogu kuli nni ki cogi moyiisi balmaama ki gɔ wangi u Tienu laabaalo a jaandiena nni saba daali.
22 Därefter beslöto apostlarna och de äldste, tillika med hela församlingen, att bland sig utvälja några män, som jämte Paulus och Barnabas skulle sändas till Antiokia; och de valde Judas, som kallades Barsabbas, och Silas, vilka bland bröderna voro ledande män.
Li bo naani li ŋani bi ŋɔdikaaba yeni u jaadidɔngu nikpela po, yeni u jaadidɔngu po ke ban lugdi Jude yua ke b yi o Barsabasi yeni Slasi, u jaandidɔngu yudanba, ki sɔni ba Atiosi yeni Poli yeni Barnabasi.
23 Och man översände genom dem följande skrivelse: "Apostlarna och de äldste, edra bröder, hälsa eder, I bröder av hednisk börd, som bon i Antiokia, Syrien och Cilicien.
Bi bo diani nanda i: «bi tuonsɔnba, a nikpela yeni i naataani, n diani i naataani yaba tie nilanba Antiosi, Siri yeni Slisi, ti fuondi i.
24 Alldenstund vi hava hört att några som hava kommit från oss hava förvirrat eder med sitt tal och väckt oro i edra själar, utan att de hava haft något uppdrag av oss,
Ti gbadi ke bi niba ñani ti siiga nni ki gedi i kani ke ti naa puni ba sanu, ki ŋmadi i yama yeni bi tunda.
25 så hava vi enhälligt kommit till det beslutet att utvälja några män, som vi skulle sända till eder jämte Barnabas och Paulus, våra älskade bröder,
Li bo baa ŋani ti kuli po ke yi cabi ti ti lugdi bi niba ki sɔni ba i kani bani Barnasi yeni Poli,
26 vilka hava vågat sina liv för vår Herres, Jesu Kristi, namns skull.
Yaaba bo taa bi miali ki cabi ti yonmdaano Jesu Kristi po.
27 Alltså sända vi nu Judas och Silas, vilka ock muntligen skola kungöra detsamma för eder.
Ti gɔ sɔni Jude yeni Silasi ke bi ba maadi yi a bona.
28 Den helige Ande och vi hava nämligen beslutit att icke pålägga eder någon ytterligare börda, utöver följande nödvändiga föreskrifter:
Lani li ŋani ki dagdi fuoŋanma po yeni tinba mɔ ya po ke ti daa tuni bonli ke laa ŋani.
29 att I skolen avhålla eder från avgudaofferskött och från blod och från köttet av förkvävda djur och från otukt. Om I noga tagen eder till vara för detta, så skall det gå eder väl. Faren väl."
Lani n tie ki kubi i yula yeni n padjiema yi gɔ daa ŋmani mi sɔma yeni ya bona ke bi padi i buli, yi kubi iyula yeni mi cumconma buali kuli. i ya kubi i yula yeni lani bona li baa ŋani i po. n cabdi i n yeni.»
30 De fingo så begiva sig åstad och kommo ned till Antiokia. Där kallade de tillsammans menigheten och lämnade fram brevet.
Lani ke bi guani sɔni ba, ban bo pundi Antiosi ki taani u niwulgu ki teni ba li tili.
31 Och när menigheten läste detta, blevo de glada över det hugnesamma budskapet.
Ban bo cogi li ya yogu ke bi la li papaali.
32 Judas och Silas, som själva voro profeter, talade därefter många förmaningens ord till bröderna och styrkte dem.
Judeyeni Slasi bo mɔ bo tie sawalpuali ki fiidi i naataani yeni u Tienu ñɔmaama ki gɔ paagi bi pala.
33 Och sedan de hade uppehållit sig där någon tid, fingo de i frid fara ifrån bröderna tillbaka till dem som hade sänt dem.
Ban bo tieni dana li po i naataani bo guani teni ba li lanbonmanli ke bi mɔ ń guani kuni yeni laafia ki pan teni yaaba sɔni ba.
Li bo mani Silasi po ke wan ya ye.
35 Men Paulus och Barnabas vistades fortfarande i Antiokia, där de undervisade och, jämte många andra förkunnade evangelii ord från Herren.
Ama Poli yeni Barnabasi bo ye Antiosi yeni nitianba boncianli bi bo wangi ki gɔ tundi ti yonmdaano ñɔmaama.
36 Efter någon tid sade Paulus till Barnabas: "Låt oss nu fara tillbaka och besöka våra bröder, i alla de städer där vi hava förkunnat Herrens ord, och se till, huru det är med dem."
Lan tieni dana ke Poli maadi Barnabasi: «ti guani i diidi inaataani ya dogi nni ke ti waani ti yonmdaano ñɔmaama ki diidi ban ye maama.»
37 Barnabas ville då att de skulle taga med sig Johannes, som ock kallades Markus.
Barnabasi bo bua wan gedi yeni San yua ke bi yi o Maarki.
38 Men Paulus fann icke skäligt att taga med sig en man som hade övergivit dem i Pamfylien och icke följt med dem till deras arbete.
Ama ke Poli diidi sua ke laa dagdi yeni wan gedi. Wani ji bo ŋaa ba hali Panfili dogu nni kaa ji bo todi ba bi tuonli nni.
39 Och så skarp blev deras tvist att de skilde sig ifrån varandra; och Barnabas tog med sig Markus och avseglade till Cypern.
Ke mi paadma tieni bi siiga nni ke bi yadi lieba. Ke Barnabai taaa Marrki ke bi ji bo gedi Cipri.
40 Men Paulus utvalde åt sig Silas; och sedan han av bröderna hade blivit anbefalld åt Herrens nåd, begav han sig åstad
Ama Poli bo lugdi Sllasi ke wan yegi yeni o, ke o naataantieba mia ke ti yonmdaano ŋanbidi n ya ye yeni owan caa naan kani.
41 och färdades genom Syrien och Cilicien och styrkte församlingarna.
O bo puodi ki gedi Siri yeni Silisi ki paagidi li jaandieli yaaba pa.

< Apostlagärningarna 15 >