Apostlagärningarna 11
1 Men apostlarna och de bröder som voro i Judeen fingo höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord.
Apostol vdwv okv Judia mvnwng lokv kvvbi mvngjwngnv vdwv tvvpa nyatoku Jentail vdwvka Pwknvyarnv gv gamchar am laarwk suta pvku vla.
2 När så Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro omskurna gå till rätta med honom;
Vdwlo Pitar Jerusalem lo vngto kudw, yvvbunudw Jentail vdwa ayakmvua mvnglwknv vdwv Pitarnyi minjimio la minto,
3 de sade: "Du har ju besökt oomskurna män och ätit med dem."
“No Jentail ayakmvu manv nyi vdwgv naam lo nyen gubv ripvi, okv no bunua lvkobv dvbamtvngbamdu ai!”
4 Då begynte Petrus från början och omtalade för dem allt i följd och ordning; han sade:
Vkvlvgabv Pitar bunua atuk lokv oguaingbv rirap pvkudw ho mvnwng nga mimpa jitoku:
5 "Jag var i staden Joppe, stadd i bön; då såg jag under hänryckning i en syn någonting komma ned, som liknade en stor linneduk, vilken fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned från himmelen; och det kom ända ned till mig.
“Vdwlo ngo Joppa gv pamtv lo kumla doori lo, Ngo nyikrwgo kaato. Nyidomooku tvlokv vji jvbor aingbv kaanv go atung tungpi am kvlum tola ogugo solu dubv ngo kaapato, okv ho vv ngo takbv olwkto.
6 Och jag betraktade det och gav akt därpå; då fick jag däri se fyrfota djur, sådana som leva på jorden, tama och vilda, så ock krälande djur och himmelens fåglar.
Ngo arwngbv kaatar lwkla kaakunamv soonam okv somanam svnwngsvmin, piakarnvngv, mootum pvta vkv kaapato.
7 Jag hörde ock en röst säga till mig: 'Stå upp, Petrus, slakta och ät.'
Vbvrikunamv ngo vlvgo nga mindubv tvvpato, ‘Gudungto, Pitar; mvkitvla okv dvto!’
8 Men jag svarade: 'Bort det, Herre! Aldrig har något oheligt eller orent kommit i min mun.'
Vbvritola ngo minto, ‘Ahtu, vbv makv! yaboryachenv vmalo dvnam kasingkanyak nvngv ngoogv gaam lo vdwloka aakw mapvnv.’
9 För andra gången talade en röst från himmelen: 'Vad Gud har förklarat för rent, det må du icke hålla för oheligt.'
Nyidomooku tvlokv vlvgo lvkodv minto, ‘Pwknvyarnv gv darwk pvnvkv vnama ogu darwkmanv gubv mvngma bvka.’
10 Detta skedde tre gånger efter varandra; sedan drogs alltsammans åter upp till himmelen.
So si lvom gubv rijito, okv anyunganya nga ogumvnwng nga nyidomooku bv chaakur gvvtoku.
11 Och i detsamma kommo tre män, som hade blivit sända till mig från Cesarea, och stannade framför huset där vi voro.
Vbvrida sopikda nyi aom vv Kaisaria lokv ngo gvlo vngmunam vdwv ngo ogolo doopvdw oogv naam hoka vngchi toku.
12 Och Anden sade till mig att jag skulle följa med dem, utan att göra någon åtskillnad mellan folk och folk. Också de sex bröder som äro här kommo med mig; och vi gingo in i mannens hus.
Darwknv Dowv nga bunua lvkobv vnglaka mvngram mabvkv vla minto. Oogv mvngjwngnv nyi akvgo nga lvkobv Joppa gvngv Kaisaria lo vngming gvvto, okv ngonu mvnwng ngv Kornelias gv naam arwnglo aatoku.
13 Och han berättade för oss huru han hade sett ängeln träda in i hans hus, och att denne hade sagt: 'Sänd åstad till Joppe och låt hämta Simon, som ock kallas Petrus.
Ninyi ngonua minjito ninyia oguaingbv nyidogindung angv ninyigv naam arwng lo dakdubv kaanama, ho ninyi minto, ‘Nyi go Saimon Pitarnyi hardubv Joppa bv vngmu tvka.
14 Han skall tala till dig ord genom vilka du skall bliva frälst, du själv och hela ditt hus.'
Hv nonua gaam japjire ho no okv noogv vpin mvnwng ngv ringnam am paariku.’
15 Och när jag hade begynt tala, föll den helige Ande på dem, alldeles såsom det under den första tiden skedde med oss.
Okv vdwlo ngo japrap kunamv, Darwknv Dowv bunu gvlo ilwk toku atuk lo ngonu gvlo aanam jvbvku.
16 Då kom jag ihåg Herrens ord, huru han hade sagt: 'Johannes döpte med vatten, men I skolen bliva döpta i helig ande.'
Vbvrikunamv ngo mvngpa toku ogugonyi Ahtu minpvdw: ‘Jon isi bv baptisma jidu, vbvritola nonuam Darwknv Dow lvkobv baptisma jire.’
17 Då alltså Gud åt dem hade givit samma gåva som åt oss, som hava kommit till tro på Herren Jesus Kristus, huru skulle då jag hava kunnat sätta mig emot Gud?"
Si pvbwngvrwng dukunv vv Pwknvyarnv Jentail vdwa ngonua jwkrw jinam apiabv jipv vdwlo ngonu Ahtu Jisu Kristonyi mvngjwng tokudw; vbvrikunamv ngo yvvla, Pwknvyarnvnyi mvtor dubv ridunv!”
18 När de hade hört detta, gåvo de sig till freds och prisade Gud och sade: "Så har då Gud också åt hedningarna förlänat den bättring som för till liv."
Vdwlo bunu sum tvvto kudw, bunu miriminu kuma okv Pwknvyarnvnyi ombonyikv, vnya toku, “Vbvrikunamv Pwknvyarnv Jentail vdwaka mvngdin modukubv jito okv singmurimu dukubv alvnv alua lomu toku!”
19 De som hade blivit kringspridda genom den förföljelse som utbröt för Stefanus' skull drogo emellertid omkring ända till Fenicien och Cypern och Antiokia, men förkunnade icke ordet för andra än för judar.
Stipinnyi vlwng orki rilo Jisunyi mvngjwngnv vdwa mvdwmvkunam lvgabv bunu mooku mookulo kiakkipak toku. Kvvgonv Jius mvngchik ka doina japjito Poenesia lobv, Saipras okv Antiok lobv vngto.
20 Dock funnos bland dem några män från Cypern och Cyrene, som när de kommo till Antiokia, också talade till grekerna och för dem förkunnade evangelium om Herren Jesus.
Vbvritola mvngjwngnv kvvbi vdwv, Saipras okv Sairene lokv nyiga vdwv, Antiok bv vngto okv doina Jentail vdwlo japji toku, Ahtu Jisu gv Alvnv Yunying nga bunua ka minji toku.
21 Och Herrens hand var med dem, och en stor skara kom till tro och omvände sig till Herren.
Ahtu gv jwkrwv bunugv lvkobv dooto, okv nyi vdwv kaiyabv mvngjwng la twngtvya toku okv Ahtu gvlo aakur nyatoku.
22 Ryktet härom nådde församlingen i Jerusalem; och de sände då Barnabas till Antiokia.
So yunying ngv Jerusalem Gvrja lo vngchi toku, vkvlvgabv bunu Barnabasnyi Antiok bv vngmuto.
23 När han kom dit och fick se vad Guds nåd hade verkat, blev han glad och förmanade dem alla att med hjärtats fasta föresats stadigt hålla sig till Herren.
Vdwlo hv vngchi tokudw okv ninyia Pwknvyarnv gv nyi vdwa vdwgo boktalwkji kunama kaapa toku, hv mvngpu toku okv nyi vdwa ninyi tamsarto Ahtunyi haapok mvnwng lokv jvjvbv okv mvnglwkkaalwk bv rilaka vla minto.
24 Ty han var en god man och full av helig ande och tro. Och ganska mycket folk blev ytterligare fört till Herren.
Barnabas alvnv nyi go, Darwknv Dow gvnv go okv mvngjwng nvgo, okv nyi meego Ahtu gvlo aagv jito.
25 Sedan begav han sig åstad till Tarsus för att uppsöka Saulus.
Vbvrikunamv Barnabas Solnyi kaakar bv Tarsus lo vngtoku.
26 Och när han hade träffat honom, tog han honom med sig till Antiokia. Ett helt år hade de sedan sin umgängelse inom församlingen och undervisade ganska mycket folk. Och det var i Antiokia som lärjungarna först begynte kallas "kristna".
Vdwlo hv ninyia kaapa kunamv, hv ninyia Antiok bv vnggv toku, okv anying nyinggo bv bunyi lvkobv Gvrja gv nyi vdwa kaarwk sito okv nyitwngtwngtv nvgo tamsar toku. Mvngjwngnv vdwa Kristan vla mintuminke bv minrap kongv Antiok lo.
27 Vid den tiden kommo några profeter från Jerusalem ned till Antiokia.
Vbv riri hoka nyijwk meego Jerusalem lokv Antiok lo vnglwk toku.
28 Och en av dem, vid namn Agabus, trädde upp och gav genom Andens ingivelse till känna att en stor hungersnöd skulle komma över hela världen; den kom också på Klaudius' tid.
Bunugv lokv akonvgv aminv Agabas, Darwknv Dow gv jwkrw lokv dakrap danv kokwnglo riji nama mincho jila vbv minto achialvbv alvmanv dvmayarwng go sichingmooku so vngtv tvvdu vla minto. (Klaudius gv Dvbv bv ririlo vv aatoku.)
29 Då bestämde lärjungarna att de, var och en efter sin förmåga, skulle sända något till understöd åt de bröder som bodde i Judeen.
Lvbwlaksu vdwv Judia lokv mvngjwngnv ajin vdwa vdwgo rila pvdw ridur dubv vla japmi sinyatoku.
30 Detta gjorde de också, och genom Barnabas och Saulus översände de det till de äldste.
Bunu sum ritoku, vbvrikunamv morko nga Barnabas okv Sol bunyigv laak lo jilwk la Gvrja gv nyigagatv vdwlo jidukubv.
