< Apostlagärningarna 1 >
1 I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,
Ne osiepna Theofilo: E kitapa mokwongo ne andikoe gik moko duto mane Yesu otimo kendo opuonjo,
2 ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.
nyaka chop chiengʼ mane okawe motere e polo, bangʼ chiwo chik ni joote mane oseyiero kuom teko mar Roho Maler.
3 För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.
Bangʼ kane osesande, ne onyisore en owuon ne jogi, kendo nochiwo ranyisi mangʼeny masiro ni ongima. Ne ofwenyorenigi kuom ndalo piero angʼwen ka owuoyo kuom pinyruodh Nyasaye.
4 När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: "Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.
Chiengʼ moro achiel kane oyudo ochiemo kodgi, nowachonegi niya, “Kik uwuog Jerusalem, to rituru mich mane Wuonwa osingore ni nomiu, ma usewinja ka awuoyo kuome;
5 Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande."
nimar Johana nobatiso ji gi pi, to un bangʼ kinde manok ibiro batisou gi Roho Maler.”
6 Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: "Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?"
Kuom mano, kane gisechokore kaachiel, negipenje niya, “Ruoth, kindeni ema ibiro duogo pinyruoth e lwet jo-Israel koso?”
7 Han svarade dem: "Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.
Nodwokogi niya, “Ok en wachu mar ngʼeyo ndalo kata kinde ma Wuoro oseketo gi tekone owuon.
8 Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända."
To ubiro yudo teko ka Roho Maler obiro kuomu; kendo unubed joneno maga ei Jerusalem kendo ei Judea duto gi Samaria, kod tungʼ piny gi tungʼ piny.”
9 När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.
Bangʼ wacho mano, nokawe motere e polo, mana ka ginene, kendo polo noime mi olalnegi, makoro ne ok ginyal nene.
10 Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.
Kane oyudo pod gichomo wengegi e polo, ka gingʼiyo kaka odhi, apoya nono, negipo ka ji ariyo morwako lewni marochere ochungʼ bathgi.
11 Och dessa sade: "I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen."
Jogi nowachonegi niya, “Jo-Galili, angʼo momiyo uchungʼ ka ungʼiyo polo? Yesu owuon-ni, makoro osegol kuomu oter e polo, biro duogo kendo, mana kaka usenene kodhino.”
12 Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.
Bangʼ mano joote nowuok modok Jerusalem, ka gia ewi got miluongo ni Zeituni, ma en kama bor madirom kilomita achiel koa Jerusalem.
13 Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.
Kane gichopo, negidhi nyaka kama negidakie, ei ot man malo ewi gorofa. Joma ne ni kanyo ne gin: Petro gi Johana, Jakobo gi Andrea; Filipo gi Thoma, Bartholomayo gi Mathayo, Jakobo wuod Alfayo, gi Simon ja-Zilote, kod Judas wuod Jakobo.
14 Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.
Giduto ne gin e achiel ka ginano e lamo, kaachiel gi mon moko, kod Maria min Yesu gi owete Yesu.
15 En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:
E kindeno Petro nochungʼ e kind joma oyie (mane nyalo romo ji mia gi piero ariyo)
16 "Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.
mi nowachonegi niya, “Owetena, Ndiko nyaka ne chop kare, mana kaka Roho Maler nohulo chon gi dho Daudi, kuom Judas mane otelo ni joma nomako Yesu.
17 Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.
Chutho, Judas ne en achiel kuomwa, kendo en bende ne en-gi kare e tichwani.”
18 Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.
Judas nongʼiewo lowo gi pesa mane oyudo kuom richone, to kanyo ema noruomboree piny, kendo bund iye nobarore mi nyimbi iye opukore oko.
19 Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).
Ji duto mane ni Jerusalem nowinjo wachno, mine giluongo puodhono gi dhogi ni Akeldama, ma tiende ni, Puoth Remo.
20 Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'
Petro nodhi nyime kawacho niya, “Ondik e Kitap Zaburi kama: “‘Mad miechgi dongʼ gunda; ngʼato angʼata kik yiene dag e iye,’ kendo ondik niya, “‘Mad ngʼat machielo kaw tije.’
21 Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,
Kuom mano, ber mondo wayier ngʼato achiel e kind joma osebedo kodwa, chakre kinde mane Ruoth Yesu ochako bedo kodwa nyaka chop kinde mane okawe e dierwa.
22 allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse."
Ngʼatno nyaka bed ngʼat mane nitie chakre ndalo Johana Ja-batiso nyaka odiechiengʼ mane okaw Yesu ogol e dierwa. Nimar achiel kuom jogi nyaka bed janeno kuom chierne kaachiel kodwa.”
23 Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.
Eka negichiwo nying ji ariyo: Josef miluongo ni Barsaba (ma bende niluongo ni Justo) kod Mathias.
24 Och de bådo och sade: "Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt
Bangʼe ne gilemo niya, “Ruoth, ingʼeyo chuny ji duto. Nyiswae kuom ji ariyogi ngʼat miseyiero
25 till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans."
mondo okaw tich mar bedo jaote mane Judas ojwangʼo oweyo kane odhi kare mane ochanne.”
26 Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.
Eka negigoyo ombulu, kendo ombulu nolwar kuom Mathias. Omiyo nomede kuom joote apar gachiel mamoko.