2 Samuelsboken 6
1 Åter församlade David allt utvalt manskap i Israel, trettio tusen man.
Daudi ne ochako okelo jo-Israel kamoro achiel, chwo moyier, maromo alufu piero adek.
2 Och David bröt upp och drog åstad med allt sitt folk ifrån Baale-Juda, för att därifrån föra upp Guds ark, som hade fått sitt namn efter HERREN Sebaot, honom som tronar på keruberna.
En kod joge duto ne nodhi Baala e piny Juda mondo giom Sandug Muma mar Nyasaye kuno, miluongo gi nying Jehova Nyasaye Maratego, mobet e kind kerubi manie Sandug Muma.
3 Och de satte Guds ark på en ny vagn och förde den bort ifrån Abinadabs hus på höjden; och Ussa och Ajo, Abinadabs söner, körde den nya vagnen.
Negiketo Sandug Muma mar Nyasaye e gari manyien mine gigole e od Abinadab, mane ni ewi got. Uza gi Ahio, ma gin yawuot Abinadab, ema ne chiko gari manyien
4 Så förde de Guds ark bort ifrån Abinadabs hus på höjden, och följde själva med, och Ajo gick därvid framför arken.
mane otingʼo Sandug Muma mar Nyasaye, kendo Ahio ne wuotho e nyime.
5 Och David och hela Israels hus fröjdade sig inför HERREN, med allahanda instrumenter av cypressträ, med harpor, psaltare, pukor, skallror och cymbaler.
Daudi kod dhood Israel duto ne miel gi tekregi duto e nyim Jehova Nyasaye ka giwer gi thumbe gi nyatiti gi orutu gi oyieke gi kayamba gi nyiduonge.
6 Men när de kommo till Nakonslogen, räckte Ussa ut sin hand mot Guds ark och fattade i den, ty oxarna snavade.
Kane gichopo kar dino mar Nakon, Uza notero lwete mosiro Sandug Muma mar Nyasaye nimar rwedhi nochwanyore.
7 Då upptändes HERRENS vrede mot Ussa, och Gud slog honom där för hans förseelse, så att han föll ned död där vid Guds ark.
To mirimb Jehova Nyasaye ne ger gi Uza nikech tim mane otimo ma ok ber omiyo Nyasaye nogoye motho but Sandug Muma mar Nyasaye.
8 Men det gick David hårt till sinne att HERREN så hade brutit ned Ussa; och han kallade det ställe Peres-Ussa, såsom det heter ännu i dag.
Daudi nokecho nikech mirima mager mar Jehova Nyasaye nomwomore kuom Uza, omiyo nochak kanyo ni Perez Uza, nying ma pod iluongogo kanyo nyaka chil kawuono.
9 Och David betogs av sådan fruktan för HERREN på den dagen, att han sade: "Huru skulle jag töras låta HERRENS ark komma till mig?"
Luoro nomako Daudi chiengʼno nikech Jehova Nyasaye, mopenjo niya, “Ere kaka Sandug Muma mar Jehova Nyasaye dikel ira?”
10 Därför ville David icke låta flytta in HERRENS ark till sig i David stad, utan lät sätta in den i gatiten Obed-Edoms hus.
Ne ok oyie mondo okaw Sandug Muma mar Jehova Nyasaye odhigo e Dala Maduongʼ mar Daudi. Kar timo mano to nobaro motere e od Obed-Edom ja-Giti.
11 Sedan blev HERRES ark kvar i gatiten Obed-Edoms hus i tre månader; men HERREN välsignade Obed-Edom och hela hans hus.
Sandug Muma mar Jehova Nyasaye ne owe e od Obed-Edom ja-Giti kuom dweche adek, kendo Jehova Nyasaye nogwedhe gi ode duto.
12 När det nu blev berättat för konung David att HERREN hade välsignat Obed-Edoms hus och allt vad han hade, för Guds arks skull, då gick David åstad och hämtade Guds ark ur Obed-Edoms hus upp till Davids stad under jubel.
Eka nowacho ni Ruoth Daudi niya, “Jehova Nyasaye osegwedho od Obed-Edom gi gige duto nikech Sandug Muma mar Nyasaye.” Omiyo Daudi nolor mwalo kodhi e od Obed-Edom mondo oom Sandug Muma mar Nyasaye, mine okele e Dala Maduongʼ mar Daudi gi mor.
13 Och när de som buro HERRENS ark hade gått sex steg framåt, offrade han en tjur och en gödkalv.
Kane joma otingʼo Sandug Muma mar Jehova Nyasaye ogoyo ondamo auchiel, notimo misango gi rwath gi nyaroya machwe.
14 Själv dansade David med all makt inför HERREN, och därvid var David iklädd en linne-efod.
Daudi, korwako law mayom mar dolo miluongo ni efod, nomiel aduwa e nyim Jehova Nyasaye gi tekre duto,
15 Så hämtade David och hela Israel HERRENS ark ditupp under jubel och basuners ljud.
e kinde ma en kaachiel gi dhood Israel duto, nokelo Sandug Muma mar Jehova Nyasaye gi mahu ka igoyo tungʼ.
16 När då HERRENS ark kom in i Davids stad, blickade Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret, och när hon såg konung David hoppa och dansa inför HERREN fick hon förakt för honom i sitt hjärta.
E kinde mane Sandug Muma mar Jehova Nyasaye donjo e Dala Maduongʼ mar Daudi, Mikal nyar Saulo nongʼicho gie dirisa. Kendo kane oneno Ruoth Daudi kachikore kendo miel aduwa e nyim Jehova Nyasaye, nochaye gi chunye.
17 Sedan de hade fört HERRENS ark ditin, ställde de den på dess plats i tältet som David hade slagit upp åt den; och därefter offrade David brännoffer inför HERREN, så ock tackoffer.
Negikelo Sandug Muma mar Jehova Nyasaye mi gikete kare ei hema mane Daudi osegurone, kendo Daudi notimo misango miwangʼo pep gi misengini mag lalruok michiwo e nyim Jehova Nyasaye.
18 När David hade offrat brännoffret och tackoffret välsignade han folket i HERREN Sebaots namn.
Bangʼ kane osetieko timo misango miwangʼo pep gi misengini mag lalruok, nogwedho ji e nying Jehova Nyasaye Maratego.
19 Och åt allt folket, åt var och en i hela hopen av israeliter, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka. Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt.
Eka nomiyo oganda Israel duto chwo gi mon, ngʼato ka ngʼato, makati gi olembe mongʼin. Kendo ji duto nodok miechgi.
20 Men när David kom tillbaka för att hälsa sitt husfolk, gick Mikal, Sauls dotter, ut emot honom och sade: "Huru härlig har icke Israels konung visat sig i dag, då han i dag har blottat sig för sina tjänares tjänstekvinnors ögon, såsom löst folk plägar göra!"
Kane Daudi odok dala mondo ogwedh joode, Mikal nyar Saulo nowuok mondo oromne mowachone niya, “Mano kaka ruodh Israel nomiyore duongʼ kawuono koelore duk e nyim wasumbini ma nyiri mag jotije mana kaka dhano adhana nyalo timo!”
21 Då sade David till Mikal: "Inför HERREN, som har utvalt mig framför din fader och hela hans hus, och som har förordnat mig till furste över HERRENS folk, över Israel -- inför HERREN fröjdade jag mig.
Daudi nowacho ni Mikal niya, “Ne atime e nyim Jehova Nyasaye, mane oyiera kar yiero wuonu kata ngʼato moa e dhoode kane oketa mondo atel ni oganda Jehova Nyasaye ma en Israel, abiro tugo kamiel e nyim Jehova Nyasaye.
22 Dock kände jag mig rätteligen för ringa till detta, ja, jag var i mina ögon allt för låg därtill. Skulle jag då söka ära hos tjänstekvinnorna, om vilka du talade?"
Abiro medo bedo mofuwo maloyo mae, bende abiro medo dwokora matin e wangʼa awuon. To wasumbini ma nyiri miwachogi, to biro miya duongʼ.”
23 Och Mikal, Sauls dotter, fick inga barn, så länge hon levde.
Kendo Mikal nyar Saulo ne ok onywolo nyithindo nyaka notho.
