2 Samuelsboken 24

1 Men HERRENS vrede upptändes åter mot Israel, så att han uppeggade David mot dem och sade: "Gå åstad och räkna Israel och Juda."

Israel chate chunga Pakai Pathen ahung lung hang kittan, hijeh chun aman David chu atil doh’in amaho dou nan, hitin thu aseiye, “Nangma chen lang Israel chate le Judah mite gasim toh tan,” ati.

2 Då sade konungen till Joab, hövitsmannen för hans här: "Far igenom alla Israels stammar, från Dan ända till Beer-Seba, och anställen en folkräkning, så att jag får veta huru stor folkmängden är."

Hijeh chun lengpan Joab le apanpi sepai lamkai ho koma aseiyin, ‘Sahlam Dan apet lhanglam Beersheba chan geiya cheng Israel phung jouse gakhol toh soh keiyun lang mihem ijat mong mong hitamti kahet doh thei na dingin mihem jat gasim tauvin,” ati.

3 Joab svarade konungen: "Må HERREN, din Gud, föröka detta folk hundrafalt, huru talrikt det än är, och må min herre konungen få se detta med egna ögon. Men varför har min herre konungen fått lust till sådant?"

Ahivangin Joab chun lengpa koma chun aseiyin, “Pakai na Pathenin mipi ho chu aja ajan punsah jeng tah ta, kapu lengpan namit a namu jeng nah chu me; ipi dinga kapu lengpan hitobang pihi bol ding nagot hitam?” ati.

4 Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab och härens andra hövitsmän; alltså drog Joab jämte härens andra hövitsmän ut i konungens tjänst för att anställa folkräkning i Israel.

Ahinlah lengpan amaho chu mi agasim toh diuvin aseitan ahi, hijeh chun Joab le sepai lamkaite chu Israel mipite simtoh dingin lengpa angsunga a konin avaikon doh tauve.

5 Och de gingo över Jordan och lägrade sig vid Aroer, på högra sidan om staden i Gads dal, och åt Jaeser till.

Chuin amahon amasapen in Jordan vadung chu apal galkaiyun lhanglam khopi phaicham, Aroer khopi Gad lam jot na ah chun aponbuh asongun, chujou vin Jazer langa achi pei taove.

6 Därifrån kommo de till Gilead och Tatim-Hodsis land; sedan kommo de till Dan-Jaan och så runt omkring till Sidon.

Chujouvin Hit mite gamsunga Gilead kho le Kadesh khopi ahung geitauve; chuin Dan khopia ahunguvin Dan khopia konin Sidon lang ajong kit tauve.

7 Därefter kommo de till Tyrus' befästningar och till hivéernas och kananéernas alla städer; slutligen drogo de till Beer-Seba i Juda sydland.

Chuin Tyre gammang lah ahinjot’uvin Hivi mite khopi jouse le Canaan mite khopi jousea ahung uvin ahi. achainan Beersheba khopi Judah gamsunga Negeb a chun anga uve.

8 Och sedan de så hade farit igenom hela landet, kommo de efter nio månader och tjugu dagar hem till Jerusalem.

Hitia hi gamsung pumpi ahin kholsoh kei phat’uvin, lhako le ni somni alhin donin Jerusalem khopi ahung kilekit tauvin ahi.

9 Och Joab uppgav för konungen vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos åtta hundra tusen stridbara, svärdbeväpnade män, och Juda män voro fem hundra tusen.

Chuin Joab chun mihem jat asim nau mijat chu lengpa henga apelut tai; hichea kisim doh Israel mijat chu pasal galsat a chemjam choithei cheh sang jaget alhingin, chule Judah mi chu sang janga alhinguvin ahi.

10 Men Davids samvete slog honom, sedan han hade låtit räkna folket, och David sade till HERREN: "Jag har syndat storligen i vad jag har gjort; men tillgiv nu, HERRE, din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt."

Hitichun mipi asim soh phat’uvin David chu alungthima akisih behseh jengin, hijeh chun David injong Pakai henga taona anei jin hitin aseitai, “Kathil bol chung changa hin keima melsa tah in ka chonse tai; hijongle tuhin vo Pakai, nahenga kahung tao ahi, nasohpa keima themmona jouse hi lamang tan; ajeh chu keiman ngol hoitah hin thil kanabol tai,” ati.

11 Då nu David stod upp om morgonen, hade HERRENS ord kommit till profeten Gad, Davids siare; han hade sagt:

Chuin ajing jingkah matah in David chu ajingtho a ahileh David dinga amitva neiya pangpa Gad themgaopa henga chun Pakaiyin hitin thu ahinseiye.

12 "Gå och tala till David: Så säger HERREN: Tre ting förelägger jag dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig."

“Chen lang David koma hitin gaseitan tin Pakaiyin aseiye, “Keiman na chunga katoh ding thil thum ka peh ding, hiche thil thumho lah a chu nangman na ngap chat pen pen khat chu kilhen in hichu nachunga kahin lhun sah ding ahi,” tin aseiye, gatin, ati.

13 Då gick Gad in till David och förkunnade detta för honom. Han sade till honom: "Vill du att hungersnöd under sju år skall komma i ditt land? Eller att du i tre månader skall nödgas fly för dina ovänner, medan de förfölja dig? Eller att pest i tre dagar skall hemsöka ditt land? Betänk nu och eftersinna vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig."

Hijeh chun Gad jong David koma ahungin hitin aseitai, “Nagamsunga kumthum sunga kel lhah ding nanop em? Lhathum sunga nagalte masanga najamle lea amahon nadel le le diu nadei em? Ahiloule nagamsunga nithum gamna hise nasatah lansah ding nanop em? Tun geltoh soh keiyin lang eihin solpa henga kaseipeh ding chu hoiche pen ham, dindetna neiyin,” ati.

14 David svarade Gad: "Jag är i stor vånda. Men låt oss då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är stor; i människohand vill jag icke falla."

Chuphat in David chun Gad koma hitin aseiye, “Kalung agim beh seh jeng tai; ami khotona lentah ahinai, hijeh chun Pakai khut’a kilehlut jeng taute; mihem khut’a vang neilhah lutsah hih hel’in,” atipeh e.

15 Så lät då HERREN pest komma i Israel, från morgonen intill den bestämda tiden; därunder dogo av folket, ifrån Dan ända till Beer-Seba, sjuttio tusen män.

Hijehchun Pakaiyin Israel chate chunga jingkah a pat aphat kitep sungsen gamna hise ahin lansah tai; hichea hin sahlam Dan khoa pat lhanglam Beersheba chan geiyin Israel mipi lah a mihem sang som sagi athiuvin ahi.

16 Men när ängeln räckte ut sin hand över Jerusalem för att fördärva det, ångrade HERREN det onda, och han sade till ängeln, folkets fördärvare: "Det är nog; drag nu din hand tillbaka." Och HERRENS ängel var då vid jebuséen Araunas tröskplats.

Hichun Vantil chun Jerusalem jong suhgam dinga agot’a akhut alap phat chun Pakaiyin thilse abol ding chu alung akhel’in Vantil mi sugama pangpa koma chun hitin aseitai, “Aphaset tai, tun nakhut umthim sah tan,” ati. Hichepet a hi Pakai Vantil chu Jebus mipa Araunah changvohna mun changphol koma ana ding ahitai.

17 Men när David fick se ängeln som slog folket, sade han till HERREN så: "Det är ju jag som har syndat, det är jag som har gjort illa; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? Må din hand vända sig mot mig och min faders hus."

Chuin David jong chun mi sugama pang Vantil chu amudoh phat in Pakai koma hitin aseiye, “Vetan, keima kachonsen, gilou tah in keiman thil kabol tai; ahinla hiche mihohi kelngoi banga emahelou ahibouve ipi abolset anei mongu ham? Nahenga katao ahiye, keima chung le ka inkote chunga nakhut hin lhah jon,” tin aseitai.

18 Och Gad kom till David samma dag och sade till honom: "Gå åstad och res ett altare åt HERREN på jebuséen Araunas tröskplats."

Hiche nikho hin Gad chu David henga ahungin akoma hitin aseiye, “Chetouvin lang, Jebus mipa Araunah changphol koma khun Pakai dingin maicham khat gasemtan,” ati.

19 Och David gick åstad efter Gads ord, såsom HERREN hade bjudit.

Hichun Pakaiyin Gad thu apeh bangin David jong chu achetou vin agabol tan ahi.

20 När Arauna nu blickade ut och fick se att konungen och hans tjänare kommo till honom, gick han ut och föll ned till jorden på sitt ansikte för konungen.

Chuin Araunah chu akiheijin agahven ahileh lengpa le asohte ama kom lam jona ahungu chu amun ahi; chuphat’in Araunah jong chu apotdoh pai paiyin lengpa chu agajabol’in tol'a amai asulut’tan ahi.

21 Och Arauna sade: "Varför kommer min herre konungen till sin tjänare?" David svarade: "För att köpa tröskplatsen av dig och där bygga ett altare åt HERREN; och må så hemsökelsen upphöra bland folket."

Chu jongle Araunah chun hitin aseiye, “Ipi ding pen tah a kapu lengpa nangma nasoh kei koma nahung jeng hitam?” atileh; David chun adonbut’in “Mipi chunga gamna hise hi akitol mangthei na dinga nangma changphol hi chohdoh a hikoma hi Pakai henga maicham khat semdoh ding kati ahi,” ati.

22 Då sade Arauna till David: "Min herre konungen tage till sitt offer vad honom täckes. Se här äro fäkreaturen till brännoffer, och här äro tröskvagnarna, jämte fäkreaturens ok, till ved.

Hichun Araunah jong chun hitin aseiye, “Kilah jengin kapu lengpa, chule nangin pha nasah lam pi a chun mang jengin; chule bongchal teni jong pumgo thiltoa naman dingin hikoma hin aum lhone; chujongle chang huina kangkui ho leh bongchal teni namkol jong hikoma hin aumnai; hiche hohi meithinga nati ding ahi.

23 Alltsammans, o konung, giver Arauna åt konungen." Och Arauna sade ytterligare till konungen: "Må HERREN, din Gud, vara dig nådig."

Vo lengpa, Keima Araunah kitipa hin lengpa dinga thil ejakai katodoh jeng ding ahi,” ati. Chujongleh Araunah chun lengpa koma hitin jong aseiye, “Pakai na-Pathenin nataona chu nasan peh teitei hen,” ati.

24 Men konungen svarade Arauna: "Nej, jag vill köpa det av dig för ett bestämt pris; ty jag vill icke offra åt HERREN, min Gud, brännoffer som jag har fått för intet." Och David köpte tröskplatsen och fäkreaturen för femtio siklar silver.

Ahivang in lengpan Araunah koma chun hitin aseiye, “Ahipoi, keiman na changphol man chu kapeh a kachoh ding ahibouve; aman kapeh louhel thil chu keiman Pakai ka-Pathen henga pumgo thiltoa kato lou ding ahi,” ati. Hiti hin David chun changphol leh bongchal teni chu dangka shekel som ngan akichoh tai.

25 Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Och HERREN lyssnade till landets bön, och hemsökelsen upphörde bland Israel.

Hichun lengpa David chun Pakai anga maicham khat asemin, pumgo thilto le chamna kilhaina thilto atoh tan ahi. hichun Pakaiyin jong gamsung dinga a taona chu asanpeh in Israel chate chunga konin gamna hise lang chu akitol mangsah tan ahi.