2 Samuelsboken 23

1 Dessa voro Davids sista ord: Så säger David, Isais son, så säger den man som blev högt upphöjd, Jakobs Guds smorde, Israels ljuvlige sångare:

Now these be the last words of David. David the son of Jesse saith, and the man who was raised on high saith, the anointed of the God of Jacob, and the sweet psalmist of Israel:

2 HERRENS Ande har talat genom mig, och hans ord är på min tunga;

The spirit of the LORD spake by me, and his word was upon my tongue.

3 Israels Gud har så sagt, Israels klippa har så talat till mig: "Den som råder över människorna rätt, den som råder i Guds fruktan,

The God of Israel said, the Rock of Israel spake to me: One that ruleth over men righteously, that ruleth in the fear of God,

4 han är lik morgonens ljus, när solen går upp, en morgon utan moln, då jorden grönskar genom solsken efter regn.

[He shall be] as the light of the morning, when the sun riseth, a morning without clouds; [when] the tender grass [springeth] out of the earth, through clear shining after rain.

5 Ja, är det icke så med mitt hus inför Gud? Han har ju upprättat med mig ett evigt förbund, i allo stadgat och betryggat. Ja, visst skall han låta all frälsning och glädje växa upp åt mig.

Verily my house is not so with God; yet he hath made with me an everlasting covenant, ordered in all things, and sure: for it is all my salvation, and all [my] desire, although he maketh it not to grow.

6 Men de onda äro allasammans lika bortkastade törnen, som man ej vill taga i med handen.

But the ungodly shall be all of them as thorns to be thrust away, for they cannot be taken with the hand:

7 Och måste man röra vid dem, så rustar man sig med järn och med spjutskaft, och bränner sedan upp dem i eld på stället.

But the man that toucheth them must be armed with iron and the staff of a spear; and they shall be utterly burned with fire in [their] place.

8 Dessa äro namnen på Davids hjältar: Joseb-Bassebet, en takemonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över åtta hundra som hade blivit slagna på en gång.

These be the names of the mighty men whom David had: Josheb-basshebeth a Tahchemonite, chief of the captains; the same was Adino the Eznite, against eight hundred slain at one time.

9 Och näst honom kom Eleasar, son till Dodi, son till en ahoait. Han var en av de tre hjältar som voro med David, när de blevo smädade av filistéerna, som där hade församlat sig till strid; Israels män drogo sig då tillbaka.

And after him was Eleazar the son of Dodai the son of an Ahohite, one of the three mighty men with David, when they defied the Philistines that were there gathered together to battle, and the men of Israel were gone away:

10 Men han höll stånd och högg in på filistéerna, till dess att hans hand blev så trött att den var såsom faststelnad vid svärdet; och HERREN beredde så en stor seger på den dagen. Sedan hade folket allenast att vända om och följa med honom för att plundra.

He arose, and smote the Philistines until his hand was weary, and his hand clave unto the sword: and the LORD wrought a great victory that day; and the people returned after him only to spoil.

11 Och efter honom kom Samma, son till Age, en hararit. En gång hade filistéerna församlat sig, så att de utgjorde en hel skara. Och där var ett åkerstycke, fullt med linsärter. Och folket flydde för filistéerna.

And after him was Shammah the son of Agce a Hararite. And the Philistines were gathered together into a troop, where was a plot of ground full of lentils; and the people fled from the Philistines.

12 Då ställde han sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slog filistéerna; och HERREN beredde så en stor seger.

But he stood in the midst of the plot, and defended it, and slew the Philistines: and the LORD wrought a great victory.

13 En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned och kommo vid skördetiden till David vid Adullams grotta, medan en skara filistéer var lägrad i Refaimsdalen.

And three of the thirty chief went down, and came to David in the harvest time unto the cave of Adullam; and the troop of the Philistines were encamped in the valley of Rephaim.

14 Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem.

And David was then in the hold, and the garrison of the Philistines was then in Beth-lehem.

15 Och David greps av lystnad och sade: "Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!"

And David longed and said, Oh that one would give me water to drink of the well of Beth-lehem which is by the gate!

16 Då bröto de tre hjältarna sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men han ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN.

And the three mighty men brake through the host of the Philistines, and drew water out of the well of Beth-lehem, that was by the gate, and took it, and brought it to David: but he would not drink thereof, but poured it out unto the LORD.

17 Han sade nämligen: "Bort det, HERRE, att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka de mäns blod, som gingo åstad med fara för sina liv?" Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort.

And he said, Be it far from me, O LORD, that I should do this: [shall I drink] the blood of the men that went in jeopardy of their lives? therefore he would not drink it. These things did the three mighty men.

18 Abisai, broder till Joab, Serujas son, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre.

And Abishai, the brother of Joab, the son of Zeruiah, was chief of the three. And he lifted up his spear against three hundred and slew them, and had a name among the three.

19 Han var visserligen mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var de andras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke.

Was he not most honourable of the three? therefore he was made their captain: howbeit he attained not unto the [first] three.

20 Och Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.

And Benaiah the son of Jehoiada, the son of a valiant man of Kabzeel, who had done mighty deeds, he slew the two [sons of] Ariel of Moab: he went down also and slew a lion in the midst of a pit in time of snow:

21 Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så ansenlig att skåda. Fastän egyptiern hade ett spjut i handen, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dräpte honom med hans eget spjut.

And he slew an Egyptian, a goodly man: and the Egyptian had a spear in his hand; but he went down to him with a staff, and plucked the spear out of the Egyptian’s hand, and slew him with his own spear.

22 Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna.

These things did Benaiah the son of Jehoiada, and had a name among the three mighty men.

23 Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David insatte honom i sin livvakt.

He was more honourable than the thirty, but he attained not to the [first] three. And David set him over his guard.

24 Till de trettio hörde: Asael, Joabs broder; Elhanan, Dodos son, från Bet-Lehem;

Asahel the brother of Joab was one of the thirty; Elhanan the son of Dodo of Beth-lehem;

25 haroditen Samma; haroditen Elika;

Shammah the Harodite, Elika the Harodite;

26 peletiten Heles; tekoaiten Ira, Ickes' son;

Helez the Paltite, Ira the son of Ikkesh the Tekoite;

27 anatotiten Abieser; husatiten Mebunnai;

Abiezer the Anathothite, Mebunnai the Hushathite;

28 ahoaiten Salmon; netofatiten Maherai;

Zalmon the Ahohite, Maharai the Netophathite;

29 netofatiten Heleb, Baanas son; Ittai, Ribais son, från Gibea i Benjamins barns stam;

Heleb the son of Baanah the Netophathite, Ittai the son of Ribai of Gibeah of the children of Benjamin;

30 Benaja, en pirgatonit; Hiddai från Gaas' dalar;

Benaiah a Pirathonite, Hiddai of the brooks of Gaash;

31 arabatiten Abi-Albon; barhumiten Asmavet;

Abi-albon the Arbathite, Azmaveth the Barhumite;

32 saalboniten Eljaba; Bene-Jasen; Jonatan;

Eliahba the Shaalbonite, the sons of Jashen, Jonathan;

33 harariten Samma; arariten Ahiam, Sarars son;

Shammah the Hararite, Ahiam the son of Sharar the Ararite;

34 Elifelet, son till Ahasbai, maakatitens son; giloniten Eliam, Ahitofels son;

Eliphelet the son of Ahasbai, the son of the Maacathite, Eliam the son of Ahithophel the Gilonite;

35 Hesro från Karmel; arabiten Paarai;

Hezro the Carmelite, Paarai the Arbite;

36 Jigeal, Natans son, från Soba; gaditen Bani;

Igal the son of Nathan of Zobah, Bani the Gadite;

37 ammoniten Selek; beerotiten Naharai, vapendragare åt Joab, Serujas son;

Zelek the Ammonite, Naharai the Beerothite, armourbearers to Joab the son of Zeruiah;

38 jeteriten Ira; jeteriten Gareb;

Ira the Ithrite, Gareb the Ithrite;

39 hetiten Uria. Tillsammans utgjorde de trettiosju.

Uriah the Hittite: thirty and seven in all.