2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
UDavida wasekhuluma eNkosini amazwi alelihubo mhla iNkosi imkhulula esandleni sezitha zakhe zonke lesandleni sikaSawuli.
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
Wasesithi: INkosi ilidwala lami, lenqaba yami, lomkhululi wami;
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
uNkulunkulu wedwala lami, ngizaphephela kuye, isihlangu sami, lophondo losindiso lwami, inqaba yami ephakemeyo, lesiphephelo sami, umsindisi wami; ungisindisile odlakeleni.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Ngizabiza iNkosi edumisekayo, ngakho ngizasindiswa ezitheni zami.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
Ngoba izinsizi zokufa zingizingelezele, lezikhukhula zobubi zangethusa.
Izibopho zesihogo zangigombolozela, imijibila yokufa yayiphambi kwami. (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
Ekuhluphekeni kwami ngayibiza iNkosi, ngakhala kuNkulunkulu wami; waselizwa ilizwi lami esethempelini lakhe, lokukhala kwami kwafinyelela endlebeni zakhe.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
Khona umhlaba wazamazama, wanyikinyeka, izisekelo zamazulu zaqhaqhazela, zazamazama, ngoba wayethukuthele.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
Kwenyuka intuthu emakhaleni akhe, lomlilo ophuma emlonyeni wakhe waqothula; amalahle avuthiswa yiwo.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
Wasekhothamisa amazulu, wehlela phansi; lomnyama onzima wawungaphansi kwenyawo zakhe.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
Wasegada ikherubhi, waphapha, wabonakala phezu kwempiko zomoya.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
Wasemisa umnyama waba ngamadumba inhlangothi zonke zakhe, lokuqoqana kwamanzi, amayezi amnyama omkhathi.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
Ekukhazimuleni okuphambi kwakhe kwavuthiswa amalahle omlilo.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
INkosi yaduma isemazulwini, loPhezukonke walikhupha ilizwi lakhe.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
Yathuma imitshoko, yabachitha; imibane, yabaphaphathekisa.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
Khona kwabonakala imisele yolwandle, kwembulwa izisekelo zomhlaba, ekusoleni kweNkosi, ekuvutheleni komoya wamakhala ayo.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
Iphezulu yathuma, yangibamba, yangenyula emanzini amanengi.
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
Yangophula esitheni sami esilamandla, kwabangizondayo, ngoba babelamandla kulami.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
Babephambi kwami osukwini lwenhlupheko yami, kodwa iNkosi yaba yisisekelo sami.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
Yangikhuphela endaweni ebanzi, yangikhulula, ngoba yayithokoza ngami.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
INkosi yangivuza njengokulunga kwami, yangibuyisela njengokuhlanzeka kwezandla zami.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
Ngoba ngizilondolozile indlela zeNkosi, kangisukanga kuNkulunkulu wami ngenkohlakalo.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
Ngoba zonke izahlulelo zayo zaziphambi kwami, lezimiso zayo, kangiphambukanga kuzo.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
Njalo ngangiqondile phambi kwayo, ngizinqandile ebubini bami.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
Ngakho iNkosi ingibuyisele njengokulunga kwami, njengokuhlanzeka kwami phambi kwamehlo ayo.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
Kolesihawu uzaziveza ulesihawu; koqotho uzaziveza uqotho;
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
kohlanzekileyo uzaziveza uhlanzekile; lakophambukileyo uzaziveza uphambukile.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
Labantu abahlutshwayo uzabasindisa, kodwa amehlo akho aphezu kwabaziphakamisayo, uzabehlisela phansi.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
Ngoba uyisibane sami, Nkosi, iNkosi izakhanyisa-ke ubumnyama bami.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
Ngoba ngawe ngigijimile ngadabula phakathi kwebutho, ngoNkulunkulu wami ngeqe umthangala.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
UNkulunkulu; indlela yakhe iphelele; ilizwi leNkosi lihloliwe; uyisihlangu kubo bonke abaphephela kuye.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
Ngoba ngubani onguNkulunkulu ngaphandle kweNkosi? Njalo ngubani olidwala ngaphandle kukaNkulunkulu wethu?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
UNkulunkulu uyinqaba yami lamandla, owenza indlela yami iphelele.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
Owenza inyawo zami zibe njengezezimpala, wangimisa ezingqongeni zami.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
Ofundisela izandla zami impi, ukuze idandili lethusi ligotshiswe zingalo zami.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
Unginikile lesihlangu sosindiso lwakho, lokuzithoba kwakho kungikhulisile.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
Wenze laba banzi inyathelo lami ngaphansi kwami, ukuze inqagala zami zingatsheleli.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
Ngixotshene lezitha zami ngazibhubhisa, kangibuyanga ngaze ngaziqeda.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
Ngaziqeda, ngazigwaza, ukuze zingavuki; kodwa zawa ngaphansi kwenyawo zami.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
Ngoba ungibhincise amandla kusenzelwa impi, wabakhothamisela phansi kwami abangivukelayo.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
Unginike intamo yezitha zami, labo abangizondayo ngababhubhisa.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
Bakhangela, kodwa engekho umsindisi; eNkosini, kodwa kayibaphendulanga.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
Ngasengibacholisisa njengothuli lomhlaba, ngabagxoba njengodaka lwezitalada, ngabatsahaza.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
Wasungikhulula ekuphikiseni kwabantu bami, wangigcina ngiyinhloko yezizwe; abantu engangingabazi bangisebenzela.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
Abezizweni bazazehlisela phansi kimi; bangenela ukuzwa ngendlebe bazangilalela.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
Abezizweni bazabuna, baphume ezinqabeni zabo bethuthumela.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
INkosi iyaphila; njalo kalibusiswe idwala lami, kaphakanyiswe uNkulunkulu, idwala losindiso lwami;
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
uNkulunkulu onginika impindiselo, lowehlisela izizwe ngaphansi kwami;
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
longikhupha ezitheni zami; laphezu kwabangivukelayo wena wangiphakamisa; lemuntwini wodlakela wangikhulula.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
Ngenxa yalokhu ngizakudumisa, Nkosi, phakathi kwezizwe, ngihubele ibizo lakho indumiso.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Ingumphotshongo wosindiso kuyo inkosi yayo, isenzela ogcotshiweyo wayo umusa, kuDavida, lenzalweni yakhe kuze kube nininini.
