2 Samuelsboken 22
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
여호와께서 다윗을 모든 대적의 손과 사울의 손에서 구원하신 그 날에 다윗이 이 노래의 말씀으로 여호와께 아뢰어
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
가로되 여호와는 나의 반석이시요, 나의 요새시요, 나를 건지시는 자시요,
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
나의 하나님이시요, 나의 피할 바위시요, 나의 방패시요, 나의 구원의 뿔이시요, 나의 높은 망대시요, 나의 피난처시요, 나의 구원자시라! 나를 흉악에서 구원하셨도다
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
내가 찬송받으실 여호와께 아뢰리니 내 원수들에게서 구원을 얻으리로다
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
사망의 물결이 나를 에우고 불의의 창수가 나를 두렵게 하였으며
음부의 줄이 나를 두르고 사망의 올무가 내게 이르렀도다 (Sheol h7585)
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
내가 환난 중에서 여호와께 아뢰며 나의 하나님께 아뢰었더니 저가 그 전에서 내 소리를 들으심이여 나의 부르짖음이 그 귀에 들렸도다
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
이에 땅이 진동하고 떨며 하늘 기초가 요동하고 흔들렸으니 그의 진노를 인함이로다
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
그 코에서 연기가 오르고 입에서 불이 나와 사름이여 그 불에 숯이 피었도다
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
저가 또 하늘을 드리우고 강림하시니 그 발 아래는 어둑캄캄하도다
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
그룹을 타고 날으심이여! 바람 날개 위에 나타나셨도다
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
저가 흑암 곧 모인 물과 공중의 빽빽한 구름으로 둘린 장막을 삼으심이여!
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
그 앞에 있는 광채로 인하여 숯불이 피었도다
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
여호와께서 하늘에서 뇌성을 발하시며 지존하신 자가 음성을 내심이여!
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
살을 날려 저희를 흩으시며 번개로 파하셨도다
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
이럴 때에 여호와의 꾸지람과 콧김을 인하여 물 밑이 드러나고 땅의 기초가 나타났도다
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
저가 위에서 보내사 나를 취하심이여 많은 물에서 나를 건져내셨도다
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
나를 강한 원수와 미워하는 자에게서 건지셨음이여! 저희는 나보다 힘센 연고로다
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
저희가 나의 재앙의 날에 내게 이르렀으나 여호와께서 나의 의지가 되셨도다
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
나를 또 넓은 곳으로 인도하시고 나를 기뻐하시므로 구원하셨도다
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
여호와께서 내 의를 따라 상 주시며 내 손의 깨끗함을 좇아 갚으셨으니
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
이는 내가 여호와의 도를 지키고 악을 행하여 내 하나님을 떠나지 아니하였으며
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
그 모든 규례를 내 앞에 두고 그 율례를 버리지 아니하였음이로다
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
내가 또 그 앞에 완전하여 스스로 지켜 죄악을 피하였나니
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
그러므로 여호와께서 내 의대로, 그 목전에 내 깨끗한 대로 내게 갚으셨도다
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
자비한 자에게는 주의 자비하심을 나타내시며 완전한 자에게는 주의 완전하심을 보이시며
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
깨끗한 자에게는 주의 깨끗하심을 보이시며 사특한 자에게는 주의 거스리심을 보이시리이다
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
주께서 곤고한 백성은 구원하시고 교만한 자를 살피사 낮추시리이다
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
여호와여, 주는 나의 등불이시니 여호와께서 나의 흑암을 밝히시리이다
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
내가 주를 의뢰하고 적군에 달리며 내 하나님을 의지하고 성벽을 뛰어 넘나이다
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
하나님의 도는 완전하고 여호와의 말씀은 정미하니 저는 자기에게 피하는 모든 자에게 방패시로다
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
여호와 외에 누가 하나님이며 우리 하나님 외에 누가 바위뇨
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
하나님은 나의 견고한 요새시며 나를 온전한 곳으로 인도하시며
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
나의 발로 암사슴 발 같게 하시며 나를 나의 높은 곳에 세우시며
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
내 손을 가르쳐 싸우게 하시니 내 팔이 놋활을 당기도다
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
주께서 또 주의 구원의 방패를 내게 주시며 주의 온유함이 나를 크게 하셨나이다
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
내 걸음을 넓게 하셨고 나로 실족지 않게 하셨나이다
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
내가 내 원수를 따라 멸하였사오며 저희를 무찌르기 전에는 돌이키지 아니하였나이다
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
내가 저희를 무찔러 파하였더니 저희가 내 발 아래 엎드러지고 능히 일어나지 못하였나이다
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
이는 주께서 나로 전쟁케 하려고 능력으로 내게 띠 띠우사 일어나 나를 치는 자로 내게 굴복케 하셨사오며
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
주께서 또 내 원수들로 등을 내게로 향하게 하시고 나로 나를 미워하는 자를 끊어버리게 하셨음이니이다
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
저희가 둘러보아도 구원할 자가 없었고 여호와께 부르짖어도 대답지 아니하셨나이다
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
내가 저희를 땅의 티끌같이 부스러뜨리고 거리의 진흙같이 밟아 헤쳤나이다
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
주께서 또 나를 내 백성의 다툼에서 건지시고 나를 보존하사 열방의 으뜸을 삼으셨으니 내가 알지 못하는 백성이 나를 섬기리이다
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
이방인들이 내게 굴복함이여! 저희가 내 풍성을 듣고 곧 순복하리로다
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
이방인들이 쇠미하여 그 견고한 곳에서 떨며 나오리로다
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
여호와는 생존하시니 나의 바위를 찬송하며 내 구원의 바위이신 하나님을 높일지로다!
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
이 하나님이 나를 위하여 보수하시고 민족들로 내게 복종케 하시며
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
나를 원수들에게서 나오게 하시며 나를 대적하는 자 위에 나를 드시고 나를 강포한 자에게서 건지시는도다
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
이러므로 여호와여 내가 열방 중에서 주께 감사하며 주의 이름을 찬양하리이다!
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
여호와께서 그 왕에게 큰 구원을 주시며 기름 부음 받은 자에게 인자를 베푸심이여! 영원토록 다윗과 그 후손에게로다 하였더라
