< 2 Samuelsboken 2 >

1 Därefter frågade David HERREN: "Skall jag draga upp till någon av Juda städer?" HERREN svarade honom: "Drag upp." Då frågade David: "Vart skall jag draga upp?", Han svarade: "Till Hebron."
Hagi ana knazama fore'ma hutegeno, Deviti'a Ra Anumzamofona antahigeno, Nagra knare Juda vahe'mokizmi mago rankumapina vugahufi? Higeno Ra Anumzamo'a asamino, Umarerio higeno Deviti'a mago'ane antahigeno, Ina kumate nagra vugahue? Higeno Ra Anumzamo'a kenona'a huno, Hebroni vugahane.
2 Så drog då David ditupp jämte sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru.
Higeno Deviti'a tare a'trema'a Jezrieli kumateti a' Ahinoamune, Karmeli kumate ne' Nebali kento a'ma eri'nea Abigeline nezanavreno vu'ne.
3 David lät ock sina män draga ditupp, var och en med sitt husfolk; och de bosatte sig i Hebrons städer.
Hagi Deviti'a agranema mani'naza vene'nene, a'mofavre'zaminena zamavarege'za magoka mareri'za Hebroni kumate megagi'nea kumatamimpi umani'naze.
4 Dit kommo nu Juda män och smorde David till konung över Juda hus. När man berättade för David att det var männen i Jabes i Gilead som hade begravit Saul,
Hagi anantega umani'nazage'za, Juda vahe'mo'za e'za Devitina masavena eme tagi'za frenente'za Juda vahe kinia azeri oti'naze. Hagi mago'a vahe'mo'za Devitina eme asamiza, Jabesh-Giliat vahe'mo'za Soli avufga eri'za ome asente'naze.
5 skickade David sändebud till männen i Jabes i Gilead och lät säga till dem: "Varen välsignade av HERREN, därför att I haven bevisat eder herre Saul den barmhärtighetstjänsten att begrava honom!
Hazageno Deviti'a Jabes-Giliati vahetega kema erino vu vahera anage huno huzmante'ne, Ra Anumzamo'a knare tamavutamava huta rankvatamimofo Soli avufgama erisentazarera, asomu huramante'nie.
6 Så må nu ock HERREN bevisa barmhärtighet och trofasthet mot eder. Själv vill jag också göra eder gott, därför att I haven gjort detta.
Hagi menina Ra Anumzamo'a vagaore avesizanteti avesineramantena, knare tamavu'tamava'ma hazarera nagranena tamagrira knare navu'nava huramantegahue.
7 Varen alltså nu vid gott mod och oförskräckta, fastän eder herre Saul är död; det är nu jag som av Juda hus har blivit smord till konung över dem."
E'ina hu'negu menina tamagra oti hanavenetita, koro osu hanavetita maniho. Na'ankure rantimo Soli'a hago frigeno, Juda vahe'mo'za kini maninka kegava huranto hu'za masave frenante'za kinia nazeri oti'naze.
8 Men Abner, Ners son, Sauls härhövitsman, tog Sauls son Is-Boset och förde honom över till Mahanaim
Hu'neanagi ana'ma nehigeno'a, Soli sondia vahete kva ne' Neri nemofo Abna'a Soli nemofo Is-bosetina avreno Mahanaimi kumate vu'ne.
9 och gjorde honom till konung i Gilead och asuréernas land och Jisreel, så ock över Efraim, Benjamin och hela det övriga Israel.
Hagi ana kumatega agra huama huno, Giliati vahete'ene, Asuri vahete'ene, Jezrili vahete'ene, Efraemi vahete'ene, Benzameni vahete'ene Asuri mopafima nemaniza vahe'ene mika Israeli vahe kini manisie huno Is-bosetina azeri oti'ne.
10 Sauls son Is-Boset var fyrtio år gammal, när han blev konung över Israel, och han regerade i två år. Allenast Juda hus höll sig till David.
Hagi Soli nemofo Is-boseti'a 40'a kafu hu'neno, Israeli vahe kinia mani'ne. Hagi agra Mahanaimi mani'neno tare kafufi kini eri'zana eri'ne. Hianagi Juda vahe'mo'za Deviti amage ante'naze.
11 Den tid David var konung i Hebron över Juda hus utgjorde sammanräknat sju år och sex månader.
Hagi Deviti'a Hebroni kumara rankuma'a tro huno mani'neno, 7ni'a kafugi 6'a ikampi Hebroni kumatera Juda vahe kinia mani'ne.
12 Och Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Is-Bosets folk ifrån Mahanaim till Gibeon.
Hagi Neri nemofo Abna'a Soli nemofo Is-boseti eri'za vahetami nezamavareno, Mahanaimi kumara atreno Gibeoni kumate vu'ne.
13 Joab, Serujas son, och Davids folk drogo också ut; och de mötte varandra vid Gibeons damm. Där stannade de på var sin sida om dammen.
Hagi anama nehiana Zeruia nemofo Joapu'a Deviti sondia vahera nezamavareno Gibeoni tinkerire ome tutagiha huzmante'naze. Hagi ana vahe'mo'za ana tirumofo kantugama umani emani hu'naze.
14 Och Abner sade till Joab: "Må vi låta några unga män stå upp och utföra en krigslek i vår åsyn." Joab svarade: "Må så ske."
Anante Abna'a Joapuna asamino, Nehazaveramina hanunke'za zamazankno ha' hanaze huno higeno Joapu'a ana kerera, knarere huno hu'ne.
15 Då stodo de upp och gingo fram i lika antal: tolv för Benjamin och för Sauls son Is-Boset, och tolv av Davids folk.
Higeno 12fu'a vahera Benzameni nagapinti vahe Soli nemofo Is-boseti kaziga huhamprintageno, Deviti sondia vahepintira 12fu'a vahe huhampri zamante'naze.
16 Och de fattade varandra i huvudet och stötte svärdet i sidan på varandra och föllo så allasammans därför blev detta ställe kallat Helkat-Hassurim vid Gibeon.
Hagi ana'ma hutage'za ana vahe'mo'za zamazeri zamente hute'za, ha'hu'za bainati kazinteti zamasoparega orefri are fri hu'za tarega kaziga vahe'mo'za ufrinte efrinte maka'mo'za hu'naze. Ana hu'nagu e'i ana Gibioni kumakura, bainati kumare hu'za nehaze.
17 Sedan begynte en mycket hård strid på den dagen; men Abner och Israels män blevo slagna av Davids folk.
Hagi ana zupa ha'mo'a ra higeno, Deviti sondia vahe'ene, Abna sondia vahe enena ra ha nehazageno, Deviti naga'mo'za ana hara huzamagatere'naze.
18 Nu funnos där tre söner till Seruja: Joab, Abisai och Asael. Och Asael var snabbfotad såsom en gasell på fältet.
Hagi ana hapina 3'a Jeruia mofavrezaga, Joapuki, Abisaiki, Asaheliki hu'za Deviti sondia vahera mani'naze. Hagi Asaheli'a dia afukna hu'neankino, agamareno vaniana ame huno vugahie.
19 Och Asael förföljde Abner, utan att vika undan vare sig till höger eller till vänster från Abner.
Ana hu'negu Asaheli'a keganti kegama osu Abnana rotago huno nevigeno,
20 Då vände Abner sig om och sade: "Är det du, Asael?" Han svarade: "Ja."
Abna'a freno nevifinti rukrehe huno, Kagra Asaheligo? Higeno agra kenona huno, Izo nagre.
21 Då sade Abner till honom: "Vänd dig åt annat håll, åt höger eller åt vänster. Angrip någon av de yngre och försök att taga hans rustning." Men Asael ville icke låta honom vara.
Higeno Abna'a anage huno asami'ne, Rukrahe hunka mago'a sondia vahe zamahenka ha'zazmia erio, hu'neanagi Asaheli'a ananke'a ontahi rotago huno vu'ne.
22 Då sade Abner ännu en gång till Asael: "Låt mig vara. Du vill väl icke att jag skall slå dig till jorden? Huru skulle jag sedan kunna se din broder Joab i ansiktet?"
Ana higeno Abna'a Asahelina asamino, Narotogoa osunka natrenka vuo. Hagi anama osanankena kagri'ma kahezankura navesra hie. Hagi kagri'ma kahesu'na nankna hu'na negafu Joapu avurera vugahue?
23 När han ändå icke ville låta honom vara, gav Abner honom med bakändan av sitt spjut en stöt i underlivet, så att spjutet gick ut baktill; och han föll ned där och dog på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit ned och dött stannade där.
Hu'neanagi Asaheli'a ana ke'a ontahino, rotago huno vigeno Abna'a krugru keve'areti regeno amagenafinti uhanatigeno, anante frino traka hu'nege'za maka sondia vahe'mo'zama anante'ma ne-eza eme oti'naze.
24 Och Joab och Abisai förföljde Abner. Men när solen hade gått ned och de hade kommit till Ammahöjden, som ligger gent emot Gia, åt Gibeons öken till,
Hianagi anama hige'nea Joapuke Abisaikea zagema ufre'zama nehigekea Abnana rotago huke, Gia tavaonte Amae nehaza agonare zage hanati kaziga Gibeoni ka'ma kokantega vu'nea kante e'na'e.
25 då samlade sig Benjamins barn tillhopa bakom Abner, så att de utgjorde en sluten skara, och intogo en ställning på toppen av en och samma höjd.
Anante Benzameni nagapinti vahe'mo'za omeri atru hu'za eri mago hute'za, Abna amagenare hu'za mago agonare ha' hunaku oti'naze.
26 Och Abner ropade till Joab och sade: "Skall då svärdet få oavlåtligen frossa? Förstår du icke att detta måste leda till ett bittert slut?" Huru länge tänker du dröja, innan du befaller ditt folk att upphöra med att förfölja sina bröder?"
Hagi Abna'a Joapuna ke'zanke humino, tagra amanara huta hara huvava huta vugahupi? Henka ra knazampima ufresuna zankura kenka antahinkara nosampi? Hagi nankna zupa sondia vaheka'a zamasamisanke'za zamafuhe'ima zamarotagoma nehaza zana atregahaze?
27 Joab svarade: "Så sant Gud lever: om du ingenting hade sagt, då hade folket först i morgon fått draga sig tillbaka och upphöra att förfölja sina bröder."
Higeno Joapu'a kenona huno, Tamage mani'nea Anumzamofo avufi kasamuanki, kagra e'inahu kea osantesina nagri vahe'mo'za tamarotago huvava hu'za nevazageno masa hisine.
28 Därefter lät Joab stöta i basunen; då stannade allt folket och förföljde icke mer Israel. Och sedan stridde de icke vidare.
Hagi anante Joapu'a ufe rege'za zamarotagoma nehaza vahe'mo'za umani'za, mago'ane hara osu'naze.
29 Men Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten; därefter gingo de över Jordan och tågade vidare hela förmiddagen och kommo så till Mahanaim.
Hagi ana kenageke Abna'a sondia vahe'ane Araba vu'za Jodani agupofi vute'za, ti rakahe'za Bitroni vute'za, Mahanaim uhanati'naze.
30 Joab åter samlade tillhopa allt folket, sedan han hade upphört att förfölja Abner; då fattades av Davids folk nitton man utom Asael.
Hagi Joapu'ma Abnama rotagoma nehiretira atreno, vuno sondia vahetamina ome zamazeri atru huno keana, Asaheli'ene 19ni'a Deviti sondia vahera omani'nazageno ke'ne.
31 Davids folk hade däremot slagit till döds tre hundra sextio man av Benjamin och av Abners folk.
Hianagi Deviti sondia vahe'mo'za, Abna sondia vahe'ma Benzameni naga'ma e'nazana 360'a vahe zamahe'naze.
32 Och de togo upp Asael och begrovo honom i hans faders grav i Bet-Lehem. Därefter tågade Joab och hans män hela natten och kommo i dagningen till Hebron.
Hagi Abna'ene sondia vahe'amo'za Asaheli avufga eri'za nefama asente'naza havegampi Betlehemu ome asente'naze. Ana hute'za Joapu'ene agranema vu'naza sondia vahe'mo'za ana kenageke eva eva hu'za, Hebroni ehanatizageno kora eme atumasa hu'ne.

< 2 Samuelsboken 2 >