2 Samuelsboken 2
1 Därefter frågade David HERREN: "Skall jag draga upp till någon av Juda städer?" HERREN svarade honom: "Drag upp." Då frågade David: "Vart skall jag draga upp?", Han svarade: "Till Hebron."
Hiche jouchun David in Pakai chu adongin, “Judah ho khopi khat pen pen akhu kalechi ding ham?” atin ahileh, Pakaiyin ahindonbut in, “henge kinunglen” ati. Hiche jouchun David in adong pei in, “hoichi pen khopi a kachi ding ham?” atin ahileh, Pakaiyin a donbut in Hebron khopi ah ati.
2 Så drog då David ditupp jämte sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru.
David jiteni chu Ahinoam kiti Jezreel mi le Carmel kho a Nabal kiti meithaipa jinu Abigail ahilhon ne. hitichun David le ajiteu
3 David lät ock sina män draga ditupp, var och en med sitt husfolk; och de bosatte sig i Hebrons städer.
Chuleh ama mite ho jouse leh a insung mite jouse chutoh Judah gam lamah akitol uvin, Hebron khopi kom ah chun acheng taovin ahi.
4 Dit kommo nu Juda män och smorde David till konung över Juda hus. När man berättade för David att det var männen i Jabes i Gilead som hade begravit Saul,
Hichejou chun Judah gamma mikhat David komma ahungin, amapa chun David chu Judah mite jouse chunga leng din thao ahungnui. Hiti chun Saul vuija pang ho chu Jabesh – gilead mite ahiuve ti David in ajah doh phat chun,
5 skickade David sändebud till männen i Jabes i Gilead och lät säga till dem: "Varen välsignade av HERREN, därför att I haven bevisat eder herre Saul den barmhärtighetstjänsten att begrava honom!
Aman hiche thuthot hi aneitao vin ahi: “nangho Pakaiyin phatthei naboh uhen ajeh chu nanghon na pakai pao Saul chungah naki tahnao navetsah un chule phatah in nanavui jun ahi.
6 Så må nu ock HERREN bevisa barmhärtighet och trofasthet mot eder. Själv vill jag också göra eder gott, därför att I haven gjort detta.
Hijeh chun Pakaiyin ami ngailutna longlou chun naumpiu henlang chule kitahna neitah in nabol uhen! Chuguh hilouvin keima jeng in jong nathilpha bol nachung uva kipaman kapeh ding nahiuve, ati.
7 Varen alltså nu vid gott mod och oförskräckta, fastän eder herre Saul är död; det är nu jag som av Juda hus har blivit smord till konung över dem."
Tun Saul athitan, hijeh chun keima leng thah din Judah mite thao einu taovin ahi, hijeh a chu keiman katep nahiuve Judah mite bangin keima din hangsan tah le kitah tah in pang uvin.”
8 Men Abner, Ners son, Sauls härhövitsman, tog Sauls son Is-Boset och förde honom över till Mahanaim
Ahin Ner chapa Abner, Saul’s sepai jalamkaipa chu Saul’s chapa Ishbosheth chutoh Mahanaim lam ah achilhon tan ahi.
9 och gjorde honom till konung i Gilead och asuréernas land och Jisreel, så ock över Efraim, Benjamin och hela det övriga Israel.
Hiah chun Ishbosheth chu Gilead, Jezreel, Ephraim, Benjamin, Ashurites gamsung leh Israel pumpi jouse chunga Leng din akiphong doh tan ahi.
10 Sauls son Is-Boset var fyrtio år gammal, när han blev konung över Israel, och han regerade i två år. Allenast Juda hus höll sig till David.
Saul’s chapa Ishbosheth chu kum somli alhing tan ahi Israel te chunga leng ahi chun, chule Mahanaim akon lengvai kumni ahinpo pan in ahi. alangkhat nin Judah mite vang chu David a din kitah tah in aum jing jeng un ahi.
11 Den tid David var konung i Hebron över Juda hus utgjorde sammanräknat sju år och sex månader.
David in Hebron chu munpi in asem in, chule Judah mite chungah kum sagi le lhagup sung lengvai anapon ahi.
12 Och Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Is-Bosets folk ifrån Mahanaim till Gibeon.
Nikhat Abner in Ishbosheth’s sepai hochu Mahanaim akon Gibeon lam apui in ahi.
13 Joab, Serujas son, och Davids folk drogo också ut; och de mötte varandra vid Gibeons damm. Där stannade de på var sin sida om dammen.
Hiche phat chat chun, Zeruiah chapa Joab in David’s sepai hochun apuidoh in Gibeon twikul ah agakimupiu vin ahi. chule hiche mun ah chun alang lang in atou un akigar vettou vin ahi.
14 Och Abner sade till Joab: "Må vi låta några unga män stå upp och utföra en krigslek i vår åsyn." Joab svarade: "Må så ske."
Chuin Abner in Joab ja ah aseiyin, “Isepai teu themkhat emasang lhon ah kidelsah hite.” Atin ahileh, “Joab jong anom tan ahi.”
15 Då stodo de upp och gingo fram i lika antal: tolv för Benjamin och för Sauls son Is-Boset, och tolv av Davids folk.
Hichun alang toa mi somleni cheh kideldin alheng doh taovin ahi – Saul chapa Ishbosheth langa din Benjamin mi somleni, chule David langa din mi somleni ma alhengdoh un ahi.
16 Och de fattade varandra i huvudet och stötte svärdet i sidan på varandra och föllo så allasammans därför blev detta ställe kallat Helkat-Hassurim vid Gibeon.
Mikhat cheh in akitopi hou sam atuh un chule achemjam un khat cheh pongpeh akisutpih to un ahileh abonchaovin athi taovin ahi. hijeh chun Gibeon mun hi eitih in chemjam a kidot namun tin akihe jing tan ahi.
17 Sedan begynte en mycket hård strid på den dagen; men Abner och Israels män blevo slagna av Davids folk.
Hiche jouchun anikho maman nasatah in akisatou vin chule David sepai techun Abner le Israel mite chu gal in anajou uvin ahi.
18 Nu funnos där tre söner till Seruja: Joab, Abisai och Asael. Och Asael var snabbfotad såsom en gasell på fältet.
Chule hiche nikho chun David sepai te la ah Zeruiah chapate thum Joab, Abishai, chule Asahel apang uvin ahi. chule Asahel hi gam sakhinou banga jang tah a lhei thei mi ahi.
19 Och Asael förföljde Abner, utan att vika undan vare sig till höger eller till vänster från Abner.
Chuin Asahel in Abner nung chu jungjelin mundang ema velou vin chule thil emacha jeh a kingapa lou vin adel tan ahi.
20 Då vände Abner sig om och sade: "Är det du, Asael?" Han svarade: "Ja."
Hichun Abner akinunghei in ahileh amapa ahung chu amutan ahi, chuin aman akou in, “nangma Asahel nahiham?” ati. Chuin aman adonbut in, “henge keima kahi” ati.
21 Då sade Abner till honom: "Vänd dig åt annat håll, åt höger eller åt vänster. Angrip någon av de yngre och försök att taga hans rustning." Men Asael ville icke låta honom vara.
Chuin Abner in agih in, “chin lang michomkhat gaman in! chule chapang khangdong jep khat chu man inlang amanchah lahpih in” ati. hinlah Asahel chun Abner lamchu jangkei in mundanga kiheidoh lou vin ajuipeh in ahi.
22 Då sade Abner ännu en gång till Asael: "Låt mig vara. Du vill väl icke att jag skall slå dig till jorden? Huru skulle jag sedan kunna se din broder Joab i ansiktet?"
Abner chun Asahel chu ahinsam kit in, hichemun akon kihei mangin! Keiman nangma kathanom poi. Akhuti leh iti nasopipa Joab mai kamukit ding ham? Ati.
23 När han ändå icke ville låta honom vara, gav Abner honom med bakändan av sitt spjut en stöt i underlivet, så att spjutet gick ut baktill; och han föll ned där och dog på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit ned och dött stannade där.
Ahin Asahel chu ama akon kiheimang ding anom dehpon, hijeh chun Abner in Asahel oipoh laitah atengcha bulgeijin asun lhum in ahileh atengcha chu anung langah apeidoh liu in hichun amun maman alhun athidan tan ahi. chule koi hileh hilaimun hinpha a Asahel thi muchan chu akinga un adingdan taovin ahi.
24 Och Joab och Abisai förföljde Abner. Men när solen hade gått ned och de hade kommit till Ammahöjden, som ligger gent emot Gia, åt Gibeons öken till,
Chuin Joab le Abishai in itabong thilsoh ham ti ahetdoh lhon phat in, Abner nung adel pei lhon tan, ahin Gibeon gamthip jotna lampi, Giah kom Ammah molsang agei lhonin nisan alhum den lhon tan ahi.
25 då samlade sig Benjamins barn tillhopa bakom Abner, så att de utgjorde en sluten skara, och intogo en ställning på toppen av en och samma höjd.
Benjamin phungmi Abner sepai ho chu akithah gopkhom kit un molsang chungah chun apang taovin ahi.
26 Och Abner ropade till Joab och sade: "Skall då svärdet få oavlåtligen frossa? Förstår du icke att detta måste leda till ett bittert slut?" Huru länge tänker du dröja, innan du befaller ditt folk att upphöra med att förfölja sina bröder?"
Chuin Abner in Joab chu ahinsam in, eitih chan a khat le khat ekitha to jing diu hitam? achaina lungjin najeng ahihi nageldoh loulai uham? Etih tah leh namiteu chu nasopi Israel te nung ahindel naova kon nakham gah dingu hitam? ati.
27 Joab svarade: "Så sant Gud lever: om du ingenting hade sagt, då hade folket först i morgon fått draga sig tillbaka och upphöra att förfölja sina bröder."
Chuin Joab in ahinsei in, “Pathen bouvin ahei epiti ding ham nangman ima nahinsei lou hileh, ajeh chu keima hon jankhovah hella kahin del thei u nahi.”
28 Därefter lät Joab stöta i basunen; då stannade allt folket och förföljde icke mer Israel. Och sedan stridde de icke vidare.
Hichun Joab in saki chu amutging in ahileh amite jouse chu adingdan un Israel sepai techu adel tapou vin ahi.
29 Men Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten; därefter gingo de över Jordan och tågade vidare hela förmiddagen och kommo så till Mahanaim.
Chuchi jan chun Abner le amite chun Jordan phaicham chu ajot peh un, Jordan vadung chu agalkai un chule jingkah geijin achijomjing un Mahanaim alhun kahseu vin kinga lou vin anachijom jing un ahi.
30 Joab åter samlade tillhopa allt folket, sedan han hade upphört att förfölja Abner; då fattades av Davids folk nitton man utom Asael.
Hitabang tah chun, Joab le amite jong inlam akile taovin ahi. chule Joab in amite athiho chu ahin simtan ahileh mi somleko le Asahel alhahsam chu ahinmudoh tan ahi.
31 Davids folk hade däremot slagit till döds tre hundra sextio man av Benjamin och av Abners folk.
Ahinlah Abner’s mi kithat jat chu jathum le somgup ahi, chule amaho chu abon va Benjamin phunga kon ngen ahiuve.
32 Och de togo upp Asael och begrovo honom i hans faders grav i Bet-Lehem. Därefter tågade Joab och hans män hela natten och kommo i dagningen till Hebron.
Chuin Joab le amite chun Asahel’s longchu Bethlehem lammah apuvin apa lhankhuh ma achun avuitao vin ahi. chujou vin amaho jankhovah keiyin akitolun jingkho ahungvah in Hebron alhung taovin ahi.
