2 Samuelsboken 17

1 Och Ahitofel sade till Absalom: "Låt mig utvälja tolv tusen män, så vill jag bryta upp och förfölja David i natt.

Tun Ahithophel in Absalom koma hitin angeh tan ahi, “tujan ma ma David nung del pai din keiman Sepai sangsom le sangni kilhen doh inge ati.

2 Då kan jag komma över honom och förskräcka honom, medan han är utmattad och modlös, och allt hans folk skall då taga till flykten; sedan kan jag döda konungen, när han står där övergiven.

Keiman David chu athachol pet tah le akingaiset pet tah a kaga met ding ahi. chule ama le a sepai te jouse kasuh kichat ding chuteng mijouse jammang soh ding chuteng keiman lengpa bou katha ding ahi ati.

3 Därefter skall jag föra allt folket tillbaka till dig. Ty om det så går den man du söker, så är detta som om alla vände tillbaka; allt folket får då frid."

Mipi ho vang chu abonchauva kahin puilut ding, mou thah akichen pi ding pa henga hung kipuilut banga in lam a kahin puilut ding ahibouve; chule nangman mi khat sheh bou tha dinga nahol ahin, chutengle mipi vang chu lung mong tah a umdiu ahitai,” ati.

4 Detta behagade Absalom och alla de äldste i Israel.

Athusei hin Absalom alung lhai sah lheh jeng in, chule Israel chunga lamkai ho jouse jong abonchauvin alung lhaisah soh hel tan ahi.

5 Likväl sade Absalom: "Kalla ock arkiten Husai hit, så att vi också få höra vad han har att säga.

Chuphat’in Absalom chun hitin aseiye, “Arkite mi Hushai chu hinpuilut uvin, aman ipi agel a asei em, ngai u hite,” ati.

6 När då Husai kom in till Absalom, sade Absalom till honom: "Så och så har Ahitofel talat. "Skola vi göra såsom han har sagt? Varom icke, så tala du."

Hichun Hushai chu Absalom kom ahinpuilut taovin chuin Absalomin Ahithophel thusei chu Hushai aseipih tan ahi, chuin aman adongin, nangma lunggel epi ham? Hinsei in ahilouleh Ahithophel thumop hi ijui jing diu hytam? Ahilouleh epi nathumop nom em ati.

7 Husai svarade Absalom: Det råd som Ahitofel denna gång har givit är icke gott."

Hijeh chun Hushai jong chun Absalom koma chun aseipaiyin, “Tuchunga Ahithophel mi hilna hi thilpha ahipoi,” ati tai.

8 Och Husai sade ytterligare: "Du känner din fader och hans män, och vet att de äro hjältar och bistra såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna ute på marken. Och din fader är ju en krigsman som icke vilar med sitt folk under natten.

Hichun Hushai chun asei be kit nalai e, “Napa ahin amite ahiuvin mihat ahi, ti nangman jong na hetsa ahi; chujong le amahohi akiphin lung hangsa ahiuvin, gamlah a anou kilah peh savompi tobang ahiuve. Hiche tilou jong hin napa chu gal bol them tah mi ana hi kit’e; hijeh chun ama hi mipi ho toh geh khom lou hel ding ahi, ati.

9 Nu har han säkerligen gömt sig i någon håla eller på något annat ställe. Om nu redan i början några av folket här fölle, så skulle var och en som finge höra talas därom säga att det folk som följer Absalom har lidit ett nederlag;

Tu jenga jong achang seh a kokhuh dung khat a kisel ham, ahilou leh mun chom dang khat a kisel ding ahitai. Chule ama ahungdoh a nahin bulu teng uleh namite themkhat chu hungthi tei ding, chuteng nasepai te chunga tijat nale kichat na hung lhung ding, chule hitia hi Absalom’s mite chu akithat tai tia thu hung kithang ding ahi.

10 och då skulle till och med den tappraste, den som hade mod såsom ett lejon, bliva högeligen förfärad; ty hela Israel vet att din fader är en hjälte, och att de som följa honom äro tappra män.

Chuteng le galhang miho alung put sakeibah kai lung put tobang jeng ho jong chu kicha a hung lung lhadai gam diu ahi; ajeh chu napa chu mihat tah ahin, apan pi miho jong chu gal hang mi jeng ahiu’ve, ti hi Israel pumpin ahin hetdoh ding ahi.

11 Därför är nu mitt råd: Låt hela Israel från Dan ända till Beer-Seba församla sig till dig, så talrikt som sanden vid havet; och själv må du draga med i striden.

Hijongle keima lunggel vang ahileh, Israel chate pumpi hi sahlam Dan gam'a apet lhanglam Beersheba gei in nangma koma hung kikhom soh kei u hen lang, twikhanglen pang a neldi jat aphah teng u leh nangma tah in mijouse chu lamkai lechun kati ahi.

12 När vi så drabba ihop med honom, varhelst han må påträffas, skola vi slå ned på honom, såsom daggen faller över marken; och då skall intet bliva kvar av honom och alla de män som äro med honom

Chuti hen lang hileh eihon David chu emuteng uleh, achung a ichuh cheh uva, tol'a dai twi alhah bang banga achunga ikibuh lhah cheh diua ahi. khuti henlang hile ama ahin apan pi miho jouse puma khat’a khat jeng cha jong ahingdoh umlou diu ahi.

13 Ja, om han också droge sig tillbaka in i någon stad, så skulle hela Israel kasta linor omkring den staden, och vi skulle draga den ned i dalen, till dess att icke minsta sten vore att finna därav.

Chule ijem tin David chu khosung dung khat’a jamlut jongleh, Israel pumpin khao kipatsoh keiyin tin, chule akhopi chu kikai manghel’intin, song hal si khat geiya jong kidalha lou ding, ahi,” ati.

14 Då sade Absalom och alla Israels män: "Arkiten Husais råd är bättre än Ahitofels råd." HERREN hade nämligen skickat det så, att Ahitofels goda råd gjordes om intet, för att HERREN skulle låta olycka komma över Absalom.

Chuphat’in Absalom le Israel miten abonchauvin aseiyun, “Arkite mi Hushai thumop hi Ahithophel thumop sang in apha joi,” ati tau’ve. Ijeh-inem itileh Pakai in Absalom chunga thilse aso sah nom jeh a Ahithophel lung gel phatah chu suh lhah nadinga tohgon ananeisa ahitan ahi.

15 Och Husai sade till prästerna Sadok och Ebjatar: "Det och det rådet har Ahitofel givit Absalom och de äldste i Israel, men jag har givit det och det rådet.

Hichun Hushai chun thempu te ni Zadok le Abiathar chu asei peh in, “Hitobang hin chule hiti hin Ahithophel chun Absalom le Israel upa ho ahil chah tai; hichun keiman jong hitobang hin kahil guh kit’in ahi, atitai.

16 Så sänden nu med hast bud och låten säga David: 'Stanna icke över natten vid färjställena i öknen, utan gå hellre över, för att icke konungen och allt hans folk må drabbas av fördärv.'"

Hijeh chun tun mi sol loi lhon in lang David koma ga sei sah lhonin, ajeh chu ‘Tujan hin gamthip noi pal mun dunga ana geh hih beh in, iti nama jongle ana gal kai pai tei teiyin; achuti louva ahileh lengpa David le akilhonpi mite chu abonchauva min atha gam hel diu ahitai,’ tin ga sei sah lhon tan,” ati.

17 Nu hade Jonatan och Ahimaas sitt tillhåll vid Rogelskällan, och en tjänstekvinna gick dit med budskap; sedan plägade de själva gå med budskapet till konung David. Ty de tordes icke gå in i staden och visa sig där.

Jonathan le Ahimaaz chun En-rogel mun a chu anga jing ji lhona, soh numei khat che’a amani chu thu aga pehji ahi; chutengle amani chepai kit ji lhona David lengpa agasei peh ji ji lhon ahi; Ijeh-inem itileh amani hi khopi sung ahung lut ji lhon le apotji lhon hi koimachan amu louhel nadinga umlhon ahi.

18 Men en gosse fick se dem och berättade det för Absalom. Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den stego de ned.

Ahin golhang khat chun amani hi amudoh tan, hi chun golhang pachu achen Absalom koma aga sei peh tai; hijeh chun amani jong kin loi tah in ache mang loi lhonin, Bahurim khoa pasal khat insung a ahunglut lhonin ahileh, amapa hin a in vel'a chun twikul khat aneiye; hijeh chun amani jong twikul sunga chun alut lhon in akisel lhon tai.

19 Och hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnshålet och strödde gryn därpå, så att man icke kunde märka något.

Hichun numei khat hin twikul kam sin nading khat alan, akama chun aphan, achunga chun chang aphou khumin ahileh imacha aumlam akihe doh ta pon ahi.

20 Då nu Absaloms tjänare kommo in i huset till hustrun och frågade var Ahimaas och Jonatan voro, svarade hon dem: "De gingo över bäcken där." Då sökte de, men utan att finna, och vände så tillbaka till Jerusalem.

Hichun Absalom sepaite chu hiche in mun a numeinu kom ahung phat’uvin ama hon jong, “Ahimaaz le Jonathan chu hoi lam a um lhon tam?” tia adoh uleh, numeinun jong ajah-uva asei peh in, “Amani chu twidung khu galkai lhon tan te” ati peh e. Amaho chun agahol’uvin amudoh joulou phat’uvin Jerusalem lama ahung kinungle kit tau’ve.

21 Men sedan de hade gått sin väg, stego de andra upp ur brunnen och gingo med sitt budskap till konung David; de sade till David: "Bryten upp och gån med hast över vattnet, ty det och det rådet har Ahitofel givit, till eder ofärd."

Hichun amaho ache phat’uvin Ahimaaz leh Jonathan chu twikul sunga konin ahung pot doh lhon in, achepai pai lhonin David lengpa aga sei peh lhon tan ahi. Amani hin David koma hitin asei lhon e, “Kipat doh loiyin lang, Jordan vadung gal kai loi tan ati; ajeh chu hitobang bang hin Ahithophel chun nang dou nan lung gel phalou lou mi ahil tai,” aga te lhon e.

22 Då bröt David upp med allt det folk han hade hos sig, och de gingo över Jordan; och om morgonen, när det blev dager, saknades ingen enda, utan alla hade kommit över Jordan.

Chuphat’in David jong akipat doh pai pai in, ama lhonpi mipi chutoh akilhonin Jordan vadung agal kai tau’ve; chule khovah lhah phat in Jordan vadung galkai loulai khat cha aum tapou’ve.

23 Men när Ahitofel såg att man icke följde hans råd, sadlade han sin åsna och stod upp och for hem till sin stad, och sedan han hade beställt om sitt hus, hängde han sig. Och när han var död, blev han begraven i sin faders grav.

Ahithophel hin athumop chu koiman alah peh lou amu doh phat chun sangan chunga touna akiphan, akhopi ainlama achetai. Chuin aman ain alou agol toh soh keiyin, chujouvin amale ama akikhai lih tai. chuin mihon amahi apa lhankhuh ma man avui tau’ve.

24 Så hade nu David kommit till Mahanaim, när Absalom med alla Israels män gick över Jordan.

David chu Mahanaim kiti laiya chun ahungin ahi. Absalom jong chun Jordan vadung ahinpal galkai in ama ahin Israel chate abonchauva ahiu vin ahung tau’ve.

25 Men Absalom hade satt Amasa i Joabs ställe över hären. Och Amasa var son till en man vid namn Jitra, en israelit, som hade gått in till Abigal, Nahas' dotter och Serujas, Joabs moders, syster.

Absalom hin Joab khel’in asepaite lamkai din Amasa kitipa chu ana pan sah tan ahi. Chule Amasa kitipa hi Ishmael mi pasal khat amin Jether kitipa chapa ahin, Jether hin Joab nu, Zeru’iah sopinu Nahash kitinu chanu Abigail chu aki chenpin ahi.

26 Och Israel och Absalom lägrade sig i Gileads land.

Chuin Israel chate leh Absalom hin Gilead gamsung a ngahmun asem tauvin ahi.

27 Men när David kom till Mahanaim, hade Sobi, Nahas' son, från Rabba i Ammons barns land, och Makir, Ammiels son, från Lo-Debar, och Barsillai, en gileadit från Rogelim,

David chu Mahanaim ahung lhun phat’in, Ammon mite kho Rabbah a konin Nahash chapa Shobi le Lodebar khoa kona Ammiel chapa Makir toh, chule Rogelim khoa kona Gilead mi Barzillai chutoh ahung un ahi.

28 låtit föra dit sängar, skålar, lerkärl, så ock vete, korn, mjöl och rostade ax, ävensom bönor, linsärter och annat rostat,

Chuin lupna jalkhun phabep le kisil na kong ho, leibel phabep toh, suhlou chang le sakol chang, neh ding an, chule changpol kansa, louthul le bekan ahin pouvin ahi.

29 därjämte honung, gräddmjölk, får och nötostar till mat åt David och hans folk; ty de tänkte: "Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen.

Chujongle khoiju le bongnoiha ahin, kelngoi jong, bongnoi thao jong David le alhonpi miho neh ding chun ahinpou’ve; ijeh-inem itileh amaho hin asei uvin, “David le aloi te mipi hi gamthip laiya gilkel’uva tha lhasam tah a’umah ahi tauve,” atiuvin ahi.