2 Samuelsboken 17
1 Och Ahitofel sade till Absalom: "Låt mig utvälja tolv tusen män, så vill jag bryta upp och förfölja David i natt.
Ahithophel mah Absalom khaeah, kami sang hatlaihnetto ka qoih moe, vaiduem ah David to ka patom han;
2 Då kan jag komma över honom och förskräcka honom, medan han är utmattad och modlös, och allt hans folk skall då taga till flykten; sedan kan jag döda konungen, när han står där övergiven.
dawnrai li moe, thazok nathuem ah anih to ka tuk moe, zit kaom ah ka hum han; to tiah nahaeloe a taengah kaom kaminawk to cawn o boih tih; to naah siangpahrang khue to ka hum han,
3 Därefter skall jag föra allt folket tillbaka till dig. Ty om det så går den man du söker, så är detta som om alla vände tillbaka; allt folket får då frid."
kaminawk loe nang khaeah kang hoih han; na pakrong ih kami to dueh nahaeloe, kalah kaminawk boih loe amlaem o let ueloe, kamongah om o tih, tiah a naa.
4 Detta behagade Absalom och alla de äldste i Israel.
To tiah pacaenghaih to Absalom hoi Israel kacoehtanawk boih mah hoih, tiah poek o.
5 Likväl sade Absalom: "Kalla ock arkiten Husai hit, så att vi också få höra vad han har att säga.
To pacoengah Absalom mah, Ark acaeng Hushai doeh kawk oh; anih mah loe kawbangmaw thui tih, tiah tahngai o si, tiah a naa.
6 När då Husai kom in till Absalom, sade Absalom till honom: "Så och så har Ahitofel talat. "Skola vi göra såsom han har sagt? Varom icke, så tala du."
Hushai anih khae phak naah, Absalom mah anih khaeah, Ahithophel mah loe hae tiah poekhaih ang paek; a thuih ih lok baktiah ka sak o han maw? Ka sak o han om ai, tiah na poek nahaeloe, na poekhaih to na thui ah, tiah a naa.
7 Husai svarade Absalom: Det råd som Ahitofel denna gång har givit är icke gott."
Hushai mah Absalom khaeah, Ahithophel mah thuih ih lok loe vaihi thuemah sak han hoih ai.
8 Och Husai sade ytterligare: "Du känner din fader och hans män, och vet att de äro hjältar och bistra såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna ute på marken. Och din fader är ju en krigsman som icke vilar med sitt folk under natten.
Hushai mah, Nampa hoi anih ih kaminawk to na panoek; nihcae loe thacak misatuh kami ah oh o; nihcae loe taw ah a caa kakaek hmawhsaeng taqom baktiah palungthin tawnh o; to pacoengah nampa loe misatuh kop kami ah oh, anih loe angmah ih misatuh kaminawk hoi doeh nawnto om mak ai.
9 Nu har han säkerligen gömt sig i någon håla eller på något annat ställe. Om nu redan i början några av folket här fölle, så skulle var och en som finge höra talas därom säga att det folk som följer Absalom har lidit ett nederlag;
Khenah, anih loe vaihi doeh naa ih thlungkhaw hoi naa ih ahmuen ah maw anghawk boeh mue, misa angtuk hmaloe naah nang ih misatuh thoemto kaminawk to dueh o nahaeloe, to tamthang to nihcae mah thaih o naah, Absalom hnukbang misatuh kaminawk loe duek o boih boeh, tiah nihcae mah thui o tih.
10 och då skulle till och med den tappraste, den som hade mod såsom ett lejon, bliva högeligen förfärad; ty hela Israel vet att din fader är en hjälte, och att de som följa honom äro tappra män.
To naah loe misahoih kami hoi kaipui baktiah poekhaih tawn kaminawk loe tui baktiah amzawt o tih; nampa loe misatuh kami ah oh moe, a taengah kaom kaminawk doeh, misahoih kami ah oh o, tiah Israel kaminawk boih mah panoek o.
11 Därför är nu mitt råd: Låt hela Israel från Dan ända till Beer-Seba församla sig till dig, så talrikt som sanden vid havet; och själv må du draga med i striden.
To pongah hae tiah poekhaih kang paek; Israel kaminawk boih, Dan hoi Beersheba khoek to, kroek laek ai tuipui taeng ih savuet zetto kapop kaminawk to nangmah khaeah pakhuengh loe, nang mah roe nihcae to misatuk hanah khawng ah.
12 När vi så drabba ihop med honom, varhelst han må påträffas, skola vi slå ned på honom, såsom daggen faller över marken; och då skall intet bliva kvar av honom och alla de män som äro med honom
To tiah nahaeloe aicae mah anih to ahmuen maeto ah loe hnu thai tih, anih khaeah van bang hoiah kakrah dantui baktiah krah thuih si; to tiah nahaeloe anih hoi angmah ih kaminawk maeto doeh loih o mak ai.
13 Ja, om han också droge sig tillbaka in i någon stad, så skulle hela Israel kasta linor omkring den staden, och vi skulle draga den ned i dalen, till dess att icke minsta sten vore att finna därav.
Nampa vangpui thungah cawn nahaeloe, Israel kaminawk boih mah qui to sin si loe, thlung maeto doeh anghmat ai ah to vangpui to vapui ah ruet si, tiah a naa.
14 Då sade Absalom och alla Israels män: "Arkiten Husais råd är bättre än Ahitofels råd." HERREN hade nämligen skickat det så, att Ahitofels goda råd gjordes om intet, för att HERREN skulle låta olycka komma över Absalom.
To naah Absalom hoi Israel kaminawk boih mah, Ark acaeng Hushai mah thuih ih lok loe Ahithophel poekhaih pongah hoih kue, tiah a hnuk o. Angraeng mah, Absalom nuiah sethaih phaksak hanah, Ahithophel mah paek ih poekhaih to amrosak hanah a sak pae.
15 Och Husai sade till prästerna Sadok och Ebjatar: "Det och det rådet har Ahitofel givit Absalom och de äldste i Israel, men jag har givit det och det rådet.
Hushai mah qaima Zadok hoi Abiathar khaeah, Ahithophel mah Absalom hoi Israel kacoehtanawk khaeah to tiah sak hanah poekhaih paek baktih toengah, kai mah doeh to tiah sak hanah poekhaih ka paek boeh.
16 Så sänden nu med hast bud och låten säga David: 'Stanna icke över natten vid färjställena i öknen, utan gå hellre över, för att icke konungen och allt hans folk må drabbas av fördärv.'"
Vaihi David khaeah karangah laicaeh to patoeh loe, Vai duem aqum loe praezaek azawn ah om o hmah; karangah tui to angkaat oh; to tih ai nahaeloe siangpahrang hoi a taengah kaom kaminawk to paaeh o boih tih boeh, tiah thuih pae hanah lokpat pae.
17 Nu hade Jonatan och Ahimaas sitt tillhåll vid Rogelskällan, och en tjänstekvinna gick dit med budskap; sedan plägade de själva gå med budskapet till konung David. Ty de tordes icke gå in i staden och visa sig där.
Minawk mah hnu moeng tih, tiah a poek hoi pongah, Jonathan hoi Ahimaaz loe En-Rogel ah oh hoi. Tamna nongpata maeto mah caeh moe, nihnik to thaisak; nihnik loe David khaeah caeh hoi moe, pat ih lok to thuih pae hoi.
18 Men en gosse fick se dem och berättade det för Absalom. Då gingo båda med hast sin väg och kommo in i en mans hus i Bahurim, som på sin gård hade en brunn; i den stego de ned.
Toe thendoeng maeto mah nihnik to hnuk pongah, Absalom khaeah thuih pae; toe nihnik loe karangah caeh hoi moe, Bahurim ah kaom kami maeto ih im ah akun hoi pacoengah, to kami longhmaa ih tuikhaw thungah akun hoi ving.
19 Och hans hustru tog ett skynke och bredde ut det över brunnshålet och strödde gryn därpå, så att man icke kunde märka något.
Nongpata maeto mah tuikhaw to kraeng khoep moe, a nuiah cang qawk thuih pongah, mi mah doeh to hmuen to panoek ai.
20 Då nu Absaloms tjänare kommo in i huset till hustrun och frågade var Ahimaas och Jonatan voro, svarade hon dem: "De gingo över bäcken där." Då sökte de, men utan att finna, och vände så tillbaka till Jerusalem.
Absalom ih kaminawk nongpata im ah phak o naah, nihcae mah, Ahimaaz hoi Jonathan loe, naa ah maw oh hoi? tiah dueng o. Nongpata mah nihcae khaeah, Vacong tui angkat hoi ving boeh, tiah a naa. To kaminawk mah nihnik to pakrong o, toe hnu o ai; to pongah nihcae loe Jerusalem ah amlaem o let.
21 Men sedan de hade gått sin väg, stego de andra upp ur brunnen och gingo med sitt budskap till konung David; de sade till David: "Bryten upp och gån med hast över vattnet, ty det och det rådet har Ahitofel givit, till eder ofärd."
To kaminawk amlaem o pacoengah, nihnik loe tuikhaw thung hoiah tacawt hoi tahang; David siangpahrang khaeah caeh hoi poe moe, anih khaeah, Angthawk oh loe, vapui to karangah angkat oh; Ahithophel mah nangcae amrosak hanah lokthuih pae boeh, tiah a naa hoi.
22 Då bröt David upp med allt det folk han hade hos sig, och de gingo över Jordan; och om morgonen, när det blev dager, saknades ingen enda, utan alla hade kommit över Jordan.
To pongah David hoi a taengah kaom kaminawk boih angthawk o moe, Jordan tuipui to angkat o. Khodai naah loe Jordan vapui kangkat ai kami maeto doeh anghmat ai boeh.
23 Men när Ahitofel såg att man icke följde hans råd, sadlade han sin åsna och stod upp och for hem till sin stad, och sedan han hade beställt om sitt hus, hängde han sig. Och när han var död, blev han begraven i sin faders grav.
Ahithophel mah paek ih poekhaih kahoih baktiah sah ai, tiah panoek naah, anih loe laa hrang to angthueng moe, angmah ih vangpui, angmah im ah amlaem taak ving; angmah im to kahoihah pakuem pacoengah, angmah hoi angmah to amhnawh moe, duek; anih to ampa ih taprong ah aphum o.
24 Så hade nu David kommit till Mahanaim, när Absalom med alla Israels män gick över Jordan.
David loe Mahaniam ah caeh. Absalom loe angmah hoi nawnto kaom Israel kaminawk hoiah Jordan vapui to angkat o.
25 Men Absalom hade satt Amasa i Joabs ställe över hären. Och Amasa var son till en man vid namn Jitra, en israelit, som hade gått in till Abigal, Nahas' dotter och Serujas, Joabs moders, syster.
Absalom mah Joab zuengah Amasa to misatuh angraeng ah suek; Amasa loe Joab ih amno, Zeruiah ih amnawk nongpata, Nahash canu Abigail ih sava, Israel acaeng Ithra capa ah oh.
26 Och Israel och Absalom lägrade sig i Gileads land.
Absalom loe Israel kaminawk hoi Gilead prae ah atai o.
27 Men när David kom till Mahanaim, hade Sobi, Nahas' son, från Rabba i Ammons barns land, och Makir, Ammiels son, från Lo-Debar, och Barsillai, en gileadit från Rogelim,
David Mahanaim ah angzoh naah, Ammon acaeng Rabbah vangpui ih kami, Nahash capa Shobi, Lo-Debar vangpui ih Ammiel capa Makir, Gilead acaeng Rogelim vangpui ih kami Barzillai mah,
28 låtit föra dit sängar, skålar, lerkärl, så ock vete, korn, mjöl och rostade ax, ävensom bönor, linsärter och annat rostat,
taw ah zok amthlam o, tui anghaeh o moe, angpho o parai boeh, tiah poek o pongah, David hoi anih ih kaminawk mah caak o hanah, takaw cang, Barli cang, takaw dip hoi kamtong, cangro thaih, peh congca,
29 därjämte honung, gräddmjölk, får och nötostar till mat åt David och hans folk; ty de tänkte: "Folket är hungrigt, trött och törstigt i öknen.
khoitui, maitaw tahnutui, tuunawk, tahnutui hoi sak ih kalah hmuennawk, iihkhunnawk, sabaenawk, long laomnawk to sin pae o.
