2 Samuelsboken 11
1 Följande år, vid den tid då konungarna plägade draga i fält, sände David åstad Joab och med honom sina tjänare och hela Israel; och de härjade Ammons barns land och belägrade Rabba, medan David stannade kvar i Jerusalem.
In the spring, at the time of year when kings go out to war, David sent out Joab and his officers and the whole Israelite army on an attack. They massacred the Ammonites and besieged Rabbah. However, David remained behind in Jerusalem.
2 Då hände sig en afton, när David hade stått upp från sitt läger och gick omkring på konungshusets tak, att han från taket fick se en kvinna som badade; och kvinnan var mycket fager att skåda.
Late one afternoon, David got up from taking a nap and was walking on the roof of the palace. From the roof he saw a woman bathing—a very beautiful woman.
3 David sände då åstad och förfrågade sig om kvinnan, och man sade: "Det är Bat-Seba, Eliams dotter, hetiten Urias hustru."
David sent someone to find out about the woman. He was told, “It's Bathsheba, daughter of Eliam, and wife of Uriah the Hittite.”
4 Då sände David några män med uppdrag att hämta henne, och hon kom till honom, och han låg hos henne, när hon hade helgat sig från sin orenhet. Sedan återvände hon hem.
David sent messengers to fetch her. When she came to him, he had sex with her. (Now she had just purified herself from having her period.) Afterwards she went back home.
5 Men kvinnan blev havande; hon sände då åstad och lät underrätta David därom och säga: "Jag är havande."
Bathsheba became pregnant and sent a message to David to tell him, “I'm pregnant.”
6 Då sände David till Joab detta bud: "Sänd till mig hetiten Uria." Så sände då Joab Uria till David.
So David sent a message to Joab, telling him, “Send Uriah the Hittite to me.” Joab sent him to David.
7 Och när Uria kom till David, frågade denne om det stod väl till med Joab och med folket, och huru kriget gick.
When Uriah came to see him, David asked him how Joab was doing, and how the army was doing, and how the war was going.
8 Därefter sade David till Uria: "Gå nu ned till ditt hus och två dina fötter." När då Uria gick ut ur konungens hus, sändes en gåva från konungen efter honom.
Then David told Uriah, “Go home now and have a rest.” Uriah left the palace, and the king sent him a gift after he'd gone.
9 Men Uria lade sig till vila vid ingången till konungshuset, jämte hans herres alla andra tjänare, och gick icke ned till sitt eget hus.
But Uriah didn't go home. He slept in the guardroom at the palace entrance with all the king's guards.
10 Detta berättade man för David och sade: "Uria har icke gått ned till sitt hus." Då sade David till Uria: "Du kommer ju från resan; varför har du då icke gått ned till ditt hus?"
David was told, “Uriah didn't go home,” so he asked Uriah, “Haven't you just got back from being away? Why didn't you go home?”
11 Uria svarade David: "Arken och Israel och Juda bo nu i lägerhyddor, och min herre Joab och min herres tjänare äro lägrade ute på marken: skulle jag då gå in i mitt hus för att äta och dricka och ligga hos min hustru? Så sant du lever, så sant din själ lever: jag vill icke göra så."
Uriah answered, “The Ark and the armies of Israel and Judah are living in tents, and my master Joab and his men are camped out in the open. How can I go home and eat and drink and sleep with my wife? On my life I won't do such a thing!”
12 Då sade David till Uria: "Stanna här också i dag, så vill jag i morgon sända dig åstad." Så stannade då Uria i Jerusalem den dagen och den följande.
David told him, “Stay here today, and tomorrow I'll send you back.” So Uriah stayed in Jerusalem that day, and the next.
13 Och David inbjöd honom till sig och lät honom äta och dricka med sig och gjorde honom drucken. Men om aftonen gick han ut och lade sig på sitt läger tillsammans med sin herres tjänare, och gick icke ned till sitt hus.
David invited Uriah to dinner. Uriah ate and drank with him, and David got Uriah drunk. But in the evening he went to sleep on his mat with the king's guards, and didn't go home.
14 Följande morgon skrev David ett brev till Joab och sände det med Uria.
In the morning David wrote Joab a letter, and gave it to Uriah to take to him.
15 I brevet skrev han så: "Ställen Uria längst fram, där striden är som häftigast, och dragen eder sedan tillbaka från honom, så att han bliver slagen till döds."
In the letter, David told Joab, “Put Uriah right in the front where the fighting is worst, and then pull back behind him so that he'll be attacked and killed.”
16 Under belägringen av staden skickade då Joab Uria till den plats där han visste att de tappraste männen funnos.
As Joab besieged the town, he made Uriah take a place where he knew the strongest enemy men would be fighting.
17 Och männen i staden gjorde ett utfall och gåvo sig i strid med Joab, och flera av folket, av Davids tjänare, föllo; också hetiten Uria dödades.
When the town's defenders came out and attacked Joab, some of David's men were killed, including Uriah the Hittite.
18 Då sände Joab och lät berätta för David allt vad som hade hänt under striden.
Joab sent David a full report about the battle.
19 Och han bjöd budbäraren och sade: "När du har omtalat för konungen allt vad som har hänt under striden,
He ordered the messenger, saying, “When you've finished telling the king all about the battle,
20 då upptändes kanske konungens vrede, och han säger till dig: 'Varför gingen I under striden så nära intill staden? Vissten I icke att de skulle skjuta uppifrån muren?
if the king's gets angry and asks you, ‘Why did you get so near to the town in the attack? Didn't you know they would shoot arrows from the wall?
21 Vem var det som slog ihjäl Abimelek, Jerubbesets son? Var det icke en kvinna som kastade en kvarnsten ned på honom från muren, så att han dödades, där i Tebes? Varför gingen I då så nära intill muren?' Men då skall du säga: 'Din tjänare Uria, hetiten, är ock död.'"
Who killed Abimelech, son of Jerub-Besheth? Wasn't it a woman who dropped a millstone on him from the wall, killing him there in Thebez? Why on earth did you get so close to the wall?’ Just tell him, ‘In addition, your officer Uriah the Hittite was killed.’”
22 Budbäraren gick åstad och kom och berättade för David allt vad Joab hade sänt honom att säga;
The messenger left, and when he arrived he told David everything Joab had directed him to say.
23 budbäraren sade till David: "Männen blevo oss övermäktiga och drogo ut mot oss på fältet, men vi slogo dem tillbaka ända till stadsporten.
The messenger explained to David, “The defenders were stronger than us, and they came out at us in the open, but we forced them back to the entrance of the town gate.
24 Då sköto skyttarna uppifrån muren på dina tjänare, så att flera av konungens tjänare dödades; din tjänare Uria, hetiten, är ock död."
Their archers shot at us from the wall, and killed some of the king's men. Your officer Uriah the Hittite was also killed.”
25 Då sade David till budbäraren: "Så skall du säga till Joab: 'Låt icke detta förtryta dig, ty svärdet förtär än den ene, än den andre; fortsatt med kraft stadens belägring och förstör den.' Och intala honom så mod."
Then David said to the messenger, “Tell Joab this: ‘Don't be upset about this, for the sword destroys people at random. Press on with your attack against the town and conquer it.’ Encourage him by telling him this.”
26 Då nu Urias hustru hörde att hennes man Uria var död, höll hon dödsklagan efter sin man.
When Uriah's wife heard that her husband was dead, she mourned for him.
27 Och när sorgetiden var förbi, sände David och lät hämta henne hem till sig, och hon blev hans hustru; därefter födde hon honom en son. Men vad David hade gjort misshagade HERREN.
Once the period of mourning was over, David sent for her to be brought to his palace, and she became his wife and bore him a son. But what David had done was evil in the Lord's sight.
