2 Kungaboken 19
1 Då nu konung Hiskia hörde detta, rev han sönder sina kläder och höljde sig i sorgdräkt och gick in i HERRENS hus.
Siangpahrang Hezekiah ni hote hah a thai toteh, a khohna hah a phi teh, burihni a kâkhu teh BAWIPA im vah a kâen.
2 Och överhovmästaren Eljakim och sekreteraren Sebna och de äldste bland prästerna sände han, höljda i sorgdräkt, till profeten Jesaja, Amos' son.
Imthung kahrawikung Eliakim hoi cakathutkung Shebna hoi vaihma kacuenaw ni burihni a kâkhu awh teh Amos capa profet Isaiah koevah a patoun awh.
3 Och de sade till denne: "Så säger Hiskia: En nödens, tuktans och smälekens dag är denna dag, ty fostren hava väl kommit fram till födseln, men kraft att föda finnes icke.
Siangpahrang ni Isaiah koevah, sahnin teh rucatnae hoi yuenae hoi pacekpahleknae hnin doeh. Bangkongtetpawiteh, camo a khenae tue yo a pha ei teh khe nahane a tha awm hoeh.
4 Kanhända skall HERREN, din Gud, höra alla Rab-Sakes ord, med vilka hans herre, konungen i Assyrien, har sänt honom till att smäda den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord, som han, HERREN, din Gud, har hört. Så bed nu en bön för den kvarleva som ännu finnes."
A bawipa Assiria siangpahrang ni, kahring Cathut pacekpahlek hanlah, a patoun e Rebshakeh ni a dei e lawknaw pueng hah BAWIPA Cathut ni thai vaiteh BAWIPA Cathut ni a thai e lawk dawk hoi a yue thai. Hote kecu dawk kaawmnaw hanlah ratoum pouh naseh.
5 När nu konung Hiskias tjänare kommo till Jesaja,
Hahoi teh, Siangpahrang Hezekiah e taminaw teh Isaiah koevah a cei awh.
6 sade Jesaja till dem: "Så skolen I säga till eder herre: Så säger HERREN: Frukta icke för de ord som du har hört, dem med vilka den assyriske konungens tjänare hava hädat mig.
Isaiah ni, ahnimouh koe na bawipa koe hettelah na dei awh han, BAWIPA ni hettelah a dei, na thai awh e lawk Assiria siangpahrang e taminaw ni na pacekpahlek awh e hah taket hanh awh.
7 Se, jag skall låta en sådan ande komma in i honom, att han, på grund av ett rykte som han skall få höra, vänder tillbaka till sitt land; och jag skall låta honom falla för svärd i hans eget land.
Khenhaw! ahnimouh koe muitha buet touh ka patoun han. Kamthang a thai vaiteh, ama ram lah a ban han. Hahoi teh amae ram dawk roeroe vah, tahloi hoi ka kamlei sak han telah atipouh.
8 Och Rab-Sake vände tillbaka och fann den assyriske konungen upptagen med att belägra Libna; ty han hade hört att han hade brutit upp från Lakis.
Hahoi Rebshakeh teh, a ban teh Assiria siangpahrang ni, Libnah a tuk nah a hmu, bangdawk Lakhish hai yo a tâco toe tie hah a thai.
9 Men när Sanherib fick höra säga om Tirhaka, konungen i Etiopien, att denne hade dragit ut för att strida mot honom, skickade han åter sändebud till Hiskia och sade:
Hahoi khenhaw! nang hoi kâtuk hanelah, a kamthaw toe telah, Tirhakah, Ethiopia siangpahrang kong ayâ ni a dei e hah a thai. Hahoi Hezekiah koe patounenaw bout a patoun.
10 "Så skolen I säga till Hiskia, Juda konung: Låt icke din Gud, som du förtröstar på, bedraga dig, i det att du tänker: 'Jerusalem skall icke bliva givet i den assyriske konungens hand.'
Hettelah Judah siangpahrang Hezekiah koe na dei pouh han, na kângue awh e na Cathut ni, Jerusalem heh Assiria siangpahrang kut dawk poe mahoeh na ti awh e hah, telah na dum hanh naseh.
11 Du har nu hört vad konungarna i Assyrien hava gjort med alla andra länder, huru de hava givit dem till spillo. Och du skulle nu bliva räddad!
Khenhaw! Assiria siangpahrangnaw ni, ramnaw pueng koung a raphoe teh, ahnimouh lathueng a sak e naw na thai toe. Nang hah na rungngang han tangngak ma aw
12 Hava väl de folk som mina fäder fördärvade, Gosan, Haran, Resef och Edens barn i Telassar, blivit räddade av sina gudar?
Kaie mintoenaw ni a raphoe e Gozan, Haran, Rezeph, Eden tami Telassar ahnimae cathutnaw ni a rungngang awh nama aw.
13 Var är Hamats konung och Arpads konung och konungen över Sefarvaims stad, över Hena och Iva?"
Hamath siangpahrang, Arpad siangpahrang, Sepharvaim khopui siangpahrang, Hamath siangpahrang hoi Ivvah siangpahrangnaw hateh, namaw koung ao awh vaw telah atipouh.
14 När Hiskia hade mottagit brevet av sändebuden och läst det, gick han upp i HERRENS hus, och där bredde Hiskia ut det inför HERRENS ansikte.
Hezekiah ni, a patounenaw kut dawk e ca hah a hmu teh a touk pouh. Hahoi teh Hezekiah teh BAWIPA im a kâen teh BAWIPA hmalah ca teh a kadai.
15 Och Hiskia bad inför HERRENS ansikte och sade: "HERRE, Israels Gud, du som tronar på keruberna, du allena är Gud, den som råder över alla riken på jorden; du har gjort himmel och jord.
Hezekiah ni BAWIPA hmalah a ratoum teh Oe Bawipa, Cherubim rahak vah kho ka sak e Isarel Cathut, nang nama dueng doeh talai van pueng uknaeram thung Cathut lah na kaawm, talai hoi kalvan hai nang ni na sak e doeh.
16 HERRE, böj ditt öra härtill och hör; HERRE, öppna dina ögon och se. Ja, hör Sanheribs ord, det budskap varmed han har smädat den levande Guden.
Oe BAWIPA, na hnâpakeng haw nateh, na thai pouh haw. Oe BAWIPA na mit padai nateh khenhaw! kahring Cathut pacekpahlek e Sennacherib ni lawk a dei e hah thai haw.
17 Det är sant, HERRE, att konungarna i Assyrien hava förött folken och deras land.
BAWIPA, Assiria siangpahrangnaw ni, miphunnaw hoi a ramnaw teh a raphoe ei.
18 Och de hava kastat deras gudar i elden; ty dessa voro inga gudar, utan verk av människohänder, trä och sten; därför kunde de förgöra dem.
A cathutnaw hai hmai dawk koung a phum pouh ei. Bangkongtetpawiteh, hotnaw teh cathutnaw ka tang na hoeh. Tami kut hoi sak e, thing hoi talung doeh, hatdawkvah a raphoe awh.
19 Men fräls oss nu, HERRE, vår Gud, ur hans hand, så att alla riken på jorden förnimma att du, HERRE, allena är Gud."
Hatdawkvah oe BAWIPA, kaimae Cathut nang nama dueng doeh, BAWIPA Cathut lah na kaawm tie talai uknaeramnaw pueng ni, nang na panue thai nahan, na kut hoi na rungngang lah, telah atipouh.
20 Då sände Jesaja, Amos' son, bud till Hiskia och låt säga: "Så säger HERREN, Israels Gud: Det varom du har bett mig angående Sanherib, konungen i Assyrien, det har jag hört.
Hote tueng dawk Amos capa Isaiah ni, Hezekiah koevah Isarel BAWIPA Cathut ni telah a dei. Assiria siangpahrang Sennacherib taran lahoi yah, kai koe a ratoum e teh ka thai toe.
21 Så är nu detta det ord som HERREN har talat om honom: Hon föraktar dig och bespottar dig, jungfrun dottern Sion; hon skakar huvudet efter dig, dottern Jerusalem.
Hetheh, hot kong dawk hoi BAWIPA ni a dei e doeh. Zion canu tanglakacuem ni, pacekpahlek hoi na panuikhai e hah, Jerusalem canu ni a lû a kahek.
22 vem har du smädat och hädat, och mot vem har du upphävt din röst? Alltför högt har du upplyft dina ögon -- Ja, mot Israels Helige.
Apimaw a min na mathoe sak teh, na pacekpahlek. Apimaw lawk hoi na hram sin, na mit na ueng sin, Isarel tami kathoung koe kai ma.
23 Genom dina sändebud smädade du Herren, när du sade: 'Med mina många vagnar drog jag upp på bergens höjder, längst upp på Libanon; jag högg ned dess höga cedrar och väldiga cypresser; jag trängde fram till dess innersta gömslen, dess frodigaste skog;
Na patounenaw hno lahoi BAWIPA teh na pacekpahlek. Kaie rangleng moikapap hoi Lebanon ram kadung poung hoi monnaw koe ka pha teh, haw e sidar thing kahawinaw hoi hmaica thingnaw ka tâtueng vaiteh, talai ahawinae ratu, kho a rasang na koe hoe a dung nah koevah, ka kâen han.
24 jag grävde brunnar och drack ut främmande vatten, och med min fot uttorkade jag alla Egyptens strömmar.'
Ram alouknaw e tui hah ka tai teh, ka tâco sak teh ouk ka nei, ka khoktabei ni Izip ramnaw pueng koung ka hak sak han telah ati.
25 Har du icke hört att jag för länge sedan beredde detta? Av ålder bestämde jag ju så; och nu har jag fört det fram: du fick makt att ödelägga befästa städer till grusade stenhopar.
Kai ni ayan hai ka sak e nahoehmaw, Atu teh kai ni ka sak e ti teh na panuek hoeh maw. Vaipuen lah a coung nahan raphoe e khopui rapan lah na o nahanelah, hottelah atu koung kahma sak toe.
26 Deras invånare blevo maktlösa, de förfärades och stodo med skam. Det gick dem såsom gräset på marken och gröna örter, såsom det som växer på taken, och säd som förbrännes, förrän strået har vuxit upp.
Hatdawkvah a thung a kaawm e taminaw teh, tha a youn awh dawkvah, a yawng awh teh yeirai a phu awh.
27 Om du sitter eller går ut eller går in, så vet jag det, och huru du rasar mot mig.
Hatei na onae hmuen na kâen, na tâco, kai taranlahoi na lungphuen tie ka panue.
28 Men då du nu så rasar mot mig, och då ditt övermod har nått till mina öron, skall jag sätta min krok i din näsa och mitt betsel i din mun och föra dig tillbaka samma väg som du har kommit på.
Bangkongtetpawiteh, kai taranlahoi na lungphuen pawiteh, kai koe ut na sin e teh ka hnâ koe koung a pha toe. Hatdawkvah na hnawng dawk hradang ka ta vaiteh, na pahni hah khakkhui vaiteh, hahoi na thonae koe lam hoi bout na ban sak han.
29 Och detta skall för dig vara tecknet: man skall detta år äta vad som växer upp av spillsäd, och nästa år självvuxen säd; men det tredje året skolen I få så och skörda och plantera vingårdar och äta deras frukt.
Hetheh, nang hanlah kamnuenae lah ao han. Takum teh amahmawk ka paw e hah, na khan awh vaiteh, palawng haiyah, amahmawk ka paw e na khan awh han. A kum pâthum teh, cang tu awh nateh, misur takha hah sak awh nateh a paw hah cat awh.
30 Och den räddade skara av Juda hus, som bliver kvar, skall åter skjuta rot nedtill och bära frukt upptill.
Judah imthungkhunaw thung dawk ka hlout ni teh kacawiraenaw ni, rahim lah khongyang a pabo vaiteh lathueng lah a paw a paw awh han.
31 Ty från Jerusalem skall utgå en kvarleva, en räddad skara från Sions berg. HERRENS nitälskan skall göra detta.
Bangtelah tetpawiteh, kaawm e naw hah Jerusalem lahoi a ban awh han. Zion mon dawk kacawiraenaw hah a cei awh han. Ransahu BAWIPA ngaikhainae lahoi hothateh, a sak han.
32 Därför säger HERREN så om konungen i Assyrien: Han skall icke komma in i denna stad och icke skjuta någon pil ditin; han skall icke mot den föra fram någon sköld eller kasta upp någon vall mot den.
Hatdawkvah BAWIPA ni Assiria siangpahrang kong teh, telah doeh a dei. Ahni teh hete khopui kâen mahoeh. Khokhu dawk pala pathui mahoeh. Khopui hmalah bahling hah patue mahoeh, kho lawi vah talai na paten mahoeh.
33 Samma väg han kom skall han vända tillbaka, och in i denna stad skall han icke komma, säger HERREN.
A thonae lam koe lahoi a ban vaiteh, khopui thung kâen mahoeh.
34 Ty jag skall beskärma och frälsa denna stad för min och min tjänare Davids skull."
Kai kecu dawk hoi thoseh, ka san Devit kecu dawk hoi thoseh, hete khopui teh ka rungngang hanelah ka ring han, BAWIPA ni ati, telah tami a patoun.
35 Och samma natt gick HERRENS ängel ut och slog i assyriernas läger ett hundra åttiofem tusen man; och när man bittida följande morgon kom ut, fick man se döda kroppar ligga där överallt
Hahoi teh hote tangmin vah, BAWIPA kalvantami hah a cei teh, Assirianaw ni a roenae hmuen dawk 185,000 a thei awh. Amom maya a thaw toteh khenhaw! ro doeh patkâhai toe.
36 Då bröt Sanherib, konungen i Assyrien, upp och tågade tillbaka; och han stannade sedan i Nineve.
Hahoi Assiria siangpahrang Sennacherib teh, a tâco, im vah a ban teh Nineveh kho vah pou ao.
37 Men när han en gång tillbad i sin gud Nisroks tempel, blev han dräpt med svärd av Adrammelek och Sareser; därefter flydde dessa undan till Ararats land. Och hans son Esarhaddon blev konung efter honom.
Hahoi, a cathut Nisroch im vah a bawk lahun nah a capa Adrammelek hoi Sharezer ni, tahloi hoi a thei roi teh, Ararat ram vah a yawng roi. Hahoi a capa Esarhaddon ni a yueng lah a uk.
