2 Kungaboken 15
1 I Jerobeams, Israels konungs, tjugusjunde regeringsår blev Asarja, Amasjas son, konung i Juda.
Israel siangpahrang Jeroboam siangpahrang ah ohhaih saning pumphae sarihto naah, Amaziah capa Azariah loe Judah siangpahrang ah oh.
2 Han var sexton år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiotvå år i Jerusalem. Hans moder hette Jekolja, från Jerusalem.
Siangpahrang ah oh naah, anih loe saning hatlaitarukto oh boeh; anih loe Jerusalem ah saning quipanga, hnetto thung siangpahrang ah oh. Anih amno ih ahmin loe Jehoiada; Jerusalem kami ah oh.
3 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, alldeles såsom hans fader Amasja hade gjort.
Anih loe ampa Amaziah mah sak ih baktih toengah, Angraeng mikhnukah kahoih hmuen to sak.
4 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.
Toe hmuensangnawk to takhoe ai pongah, kaminawk loe hmuensang ah angbawnhaih to sak o moe, hmuihoih doeh thlaek o toengtoeng vop.
5 Men HERREN hemsökte konungen, så att han blev spetälsk för hela sitt liv; och han bodde sedan i ett särskilt hus. Jotam, konungens son, förestod då hans hus och dömde folket i landet.
Angraeng mah siangpahrang to ngansae natsak pongah, anih loe dueh ai nathung im kalah ah oh; siangpahrang capa Jotham mah siangpahrang im to khetzawn, prae kaminawk doeh anih mah uk.
6 Vad nu mer är att säga om Asarja och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Azariah siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Judah siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
7 Och Asarja gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Jotam blev konung efter honom.
Azariah loe ampanawk khaeah anghak moe, nihcae khaeah David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Jotham to siangpahrang ah oh.
8 I Asarjas, Juda konungs, trettioåttonde regeringsår blev Sakarja, Jerobeams son, konung över Israel i Samaria och regerade i sex månader.
Judah siangpahrang Azariah siangpahrang ah ohhaih saning quithumto pacoeng, saning tazetto naah, Jeroboam capa Zakariah loe Samaria ah Israel siangpahrang ah oh, khrah tarukto thung prae to uk.
9 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fäder hade gjort; han avstod icke från de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
Anih loe ampanawk mah sak ih baktih toengah, Angraeng mikhnukah kahoih ai hmuen to sak; Israel kaminawk zaesakkung, Nabat capa Jeroboam zaehaih to caehtaak ai.
10 Och Sallum, Jabes' son, anstiftade en sammansvärjning mot honom och slog honom till döds i folkets åsyn, och blev så konung i hans ställe
Jabesh capa Shallum mah Zakariah to hum hanah pacaeng moe, anih to kaminawk hmaa ah hum; anih hum pacoengah, angmah to siangpahrang ah oh.
11 Vad nu mer är att säga om Sakarja, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Zakariah siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Israel siangpahrangnawk ih ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o.
12 Så, uppfylldes det ord som HERREN, hade talat till Jehu, när han sade: "Dina söner till fjärde led skola sitta på Israels tron." Det skedde så.
Angraeng mah Jehu khaeah, Na caa dung palito karoek to Israel siangpahrang angraeng tangkhang nuiah nang hnu tih, tiah thuih pae ih lok to akoep.
13 Sallum, Jabes' son, blev konung i Ussias, Juda konungs, trettionionde regeringsår, och han regerade en månads tid i Samaria.
Judah siangpahrang Uzziah siangpahrang ah ohhaih saning quithum, takawtto naah, Jabesh capa Shallum loe siangpahrang ah oh moe, Samaria ah khrahto thung siangpahrang ah oh.
14 Men då drog Menahem, Gadis son, upp från Tirsa och kom till Samaria och slog Sallum, Jabes' son, till döds i Samaria, och blev så konung i hans ställe
Gadi capa Menahem loe Tirzah hoiah Samaria ah caeh tahang; anih mah Jabesh capa Shallum to Samaria ah tuk moe, anih to hum pacoengah anih zuengah angmah to siangpahrang ah oh.
15 Vad nu mer är att säga om Sallum och om den sammansvärjning han anstiftade, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Shallum siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi pacaenghaihnawk loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thung ah tarik o.
16 Vid den tiden förhärjade Menahem Tifsa med allt vad därinne var, så ock hela dess område, från Tirsa; ty staden hade icke öppnat portarna, därför härjade han den, och alla dess havande kvinnor lät han upprista.
Menahem mah Tiphsah vangpui hoi athung ah kaom kaminawk, khongkha paongh pae hanah koeh o ai pongah, Tirzah vangpui hoi a taeng ih avangnawk boih to tuk moe, nongpatanawk ih zok to bawk pae.
17 I Asarjas, Juda konungs, trettionionde regeringsår blev Menahem, Gadis son, konung över Israel och regerade i tio år, i Samaria.
Judah siangpahrang Azariah siangpahrang ah ohhaih saning quithum, takawtto naah, Gadi capa Menahem loe Israel siangpahrang ah oh; anih mah Samaria to saning hato uk.
18 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke, så länge han levde, från de Jerobeams Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
Anih loe Angraeng mikhnukah kahoih ai hmuen to sak; anih siangpahrang ah oh nathung, Israelnawk zaehaih sahsakkung, Nebat capa Jeroboam zaehaih to caehtaak ai.
19 Och Pul, konungen i Assyrien, föll in i landet; då gav Menahem åt Pul tusen talenter silver, för att han skulle understödja honom och befästa konungadömet i hans hand.
Assyria siangpahrang Pul mah prae to tuk; Menahem mah a prae ukhaih to caksak moe, Pul siangpahrang to anih bomkung ah suek hanah, phoisa talent sangto a paek.
20 Och de penningar som Menahem skulle giva åt konungen i Assyrien tog han ut genom att lägga skatt på alla rika män i Israel, en skatt av femtio siklar silver på var och en. Så vände då konungen i Assyrien tillbaka och stannade icke där i landet.
Menahem mah Assyria siangpahrang paek hanah, Israel kaminawk khaeah phoisa to kok, angraengnawk khaeah phoisa talent quipangato kok boih. To pongah Assyria siangpahrang loe prae thungah om ai, amlaem taak ving.
21 Vad nu mer är att säga om Menahem och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Menahem siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuenanwk loe, Israel siangpahrangnawk ih ahmin pakuemhaih cabu thung ah tarik o na ai maw?
22 Och Menahem gick till vila hos sina fäder. Och hans son Pekaja blev konung efter honom.
Menahem loe ampanawk khaeah anghak; anih zuengah a capa Pekahiah to siangpahrang ah oh.
23 I Asarjas, Juda konungs, femtionde regeringsår blev Pekaja, Menahems son, konung över Israel i Samaria och regerade i två år.
Judah siangpahrang Azariah siangpahrang ah ohhaih saning quipangato haih naah, Menahem capa Pekahiah loe Samaria ah Israel siangpahrang ah oh, saning hnetto thung uk.
24 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon; han avstod icke från de Jerobeams, Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
Pekahiah loe Angraeng mikhnukah kahoih ai hmuen to sak; Israel kaminawk zaehaih sahsakkung, Nebat capa Jeroboam zaehaihnawk to caehtaak ai.
25 Och Peka, Remaljas son, hans livkämpe, anstiftade en sammansvärjning mot honom och dräpte honom i Samaria, i konungshusets palatsbyggnad, han tillika med Argob och Arje; därvid hade han med sig femtio gileaditer. Så dödade han honom och blev konung i hans ställe.
Angmah ih misatuh angraeng, Ramaliah capa Pekah loe, Pekahiah to hum han pacaeng, anih mah Argob hoi Arieh ah kaom Gilead ih kami quipangatonawk to caehhaih moe, Samaria ih siangpahrang im longhmaa ah Pekahiah to hum; Pekah mah Pekahiah to hum moe, anih zuengah angmah to siangpahrang ah oh.
26 Vad nu mer är att säga om Pekaja och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Khenah, Pekahiah siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o.
27 I Asarjas, Juda konungs, femtioandra regeringsår blev Peka, Remaljas son, konung över Israel i Samaria och regerade i tjugu år.
Judah siangpahrang Azariah siangpahrang ah ohhaih saning quipanga, hnetto naah, Ramaliah capa Pekah loe Samaria ah Israel siangpahrang ah oh, saning pumphaeto thung anih mah uk.
28 Han gjorde vad ont var i HERRENS Ögon; han avstod icke från de Jerobeams; Nebats sons, synder genom vilka denne hade kommit Israel att synda.
Anih loe Angraeng mikhnukah kahoih ai hmuen to sak; Israel kaminawk zaehaih sahsakkung, Nebat capa Jeroboam ih zaehaih to caehtaak ai.
29 I Pekas, Israels konungs, tid kom Tiglat-Pileser, konungen i Assyrien, och intog Ijon, Abel-Bet-Maaka, Janoa, Kedes, Hasor, Gilead och Galileen, hela Naftali land, och förde folket bort till Assyrien.
Israel siangpahrang Pekah mah prae uk nathuem ah, Assyria siangpahrang Tiglath-Pileser to angzoh moe, Ijon, Abel-Beth, Maakah, Janoah, Kedesh hoi Hazor vangpuinawk to lak; Gilead hoi Galili, Naphtali prae doeh lak boih moe, kaminawk to Assyria ah caeh haih.
30 Och Hosea, Elas son, anstiftade en sammansvärjning mot Peka, Remaljas son, och slog honom till döds och blev så konung i hans ställe, i Jotams, Ussias sons, tjugonde regeringsår.
Uzziah capa Jotham mah Judah prae ukhaih saning pumphae to haih naah, Elah capa Hoshea mah Ramaliah capa Israel siangpahrang Pekah to hum hanah pacaeng; anih to hum moe, anih zuengah angmah to siangpahrang ah oh.
31 Vad nu mer är att säga om Peka och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Israels konungars krönika.
Pekah siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Israel siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o.
32 I Pekas, Remaljas sons, Israels konungs, andra regeringsår blev Jotam, Ussias son, konung i Juda.
Israel siangpahrang Ramaliah capa Pekah siangpahrang ah ohhaih saning hnetto haih naah, Judah siangpahrang Uzziah capa Jotham to siangpahrang ah oh.
33 Han var tjugufem år gammal, när han blev konung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans moder hette Jerusa, Sadoks dotter.
Siangpahrang ah oh naah anih loe saning pumphae pangato oh boeh; Jerusalem vangpui ah saning hatlaitazetto thung siangpahrang ah oh; amno ih ahmin loe Zadok ih canu, Jerusha.
34 Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon; han gjorde alldeles såsom hans fader Ussia hade gjort.
Anih loe ampa Uzziah mah sak ih baktih toengah, Angraeng mikhnukah kahoih hmuen to sak.
35 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna. Han byggde Övre porten till HERRENS hus.
Toe hmuensangnawk to takhoe ai pongah, kaminawk loe to hmuensang ah angbawnhaih to sak o moe, hmuihoih to thlaek o toengtoeng vop. Jotham mah Angraeng tempul ih khongkha kasang to sak let.
36 Vad nu mer är att säga om Jotam, om vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Jotham siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk loe, Judah siangpahrangnawk ih ahmin pakuemhaih cabu pongah tarik o na ai maw?
37 Vid den tiden begynte HERREN att låta Juda hemsökas av Resin, konungen i Aram, och av Peka, Remaljas son.
To nathuem ah Angraeng mah, Judah to tuk hanah, Syria siangpahrang Rezin hoi Remaliah capa Pekah to patoeh.
38 Och Jotam gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i sin fader Davids stad. Och hans son Ahas blev konung efter honom.
Jotham loe ampanawk khaeah anghak moe, ampa David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Ahaz to siangpahrang ah oh.
