2 Kungaboken 12
1 I Jehus sjunde regeringsår blev Joas konung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba.
Jehu siangpahrang ah ohhaih saning sarihto naah, Jehoash loe siangpahrang ah oh amtong boeh; anih loe Jerusalem ah saning quipalito thung siangpahrang ah oh. Amno ih ahmin loe Beersheba kami, Zibiah.
2 Och Joas gjorde vad rätt var HERRENS ögon, så länge han levde, prästen Jojada hade varit hans lärare.
Jehoash loe qaima Jehoiada zaehoihhaih thungah oh naah, Angraeng mikhnukah kamsoem hmuen to sak.
3 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, utan folket fortfor att frambära offer och tända offereld på höjderna.
Toe hmuensangnawk to takhoe ai; to pongah kaminawk mah hmuensang ah angbawnhaih to sak o moe, hmuihoih to thlaek o.
4 Och Joas sade till prästerna: "Alla penningar vilka såsom heliga gåvor inflyta till HERRENS hus, gångbara penningar, sådana som utgöra lösen för personer, efter det värde som för var och en bestämmes, och alla penningar som någon av sitt hjärta manas att bära till HERRENS hus,
Jehoash mah qaimanawk khaeah, Angraeng im ah paek ih hmuennawk to zawh moe, hak ih phoisa, milu cazin thungah kaom kaminawk boih khaeah kok ih phoisa, kami maeto mah lokkamhaih hoiah paek ih phoisa, kami boih mah palunghuemhaih hoiah angmah koehah paek ih phoisanawk to Angraeng imthung ah sin oh,
5 dem skola prästerna taga emot, var och en av sina bekanta, och de skola därmed sätta i stånd vad som är förfallet på HERRENS hus, överallt där något förfallet finnes."
qaimanawk boih mah phoisa pakuem kaminawk khae hoiah phoisa to la o nasoe loe, kamro tempul pakhraih hanah patoh o nasoe, tiah a naa.
6 Men i konung Joas' tjugutredje regeringsår hade prästerna ännu icke satt i stånd vad som var förfallet på huset.
Toe Jehoash siangpahrang ah ohhaih saning pumphae, thumto karoek to, qaimanawk mah kamro tempul to pakhraih o ai.
7 Då kallade konung Joas till sig prästen Jojada och de övriga prästerna och sade till dem: "Varför sätten I icke i stånd vad som är förfallet på huset? Nu fån I icke längre taga emot penningar av edra bekanta, utan I skolen lämna dem ifrån eder till det som är förfallet på huset."
To pacoengah Jehoash siangpahrang mah qaima Jehoiada hoi kalah qaimanawk to kawk moe, nihcae khaeah, Kamro tempul hae tipongah na pakhraih o ai loe? Vaihi loe phoisa pakuem kaminawk khae ih phoisa to nangmacae hanah la o hmalai ah; kamro tempul pakhraih hanah paek oh, tiah a naa.
8 Och prästerna samtyckte till att icke taga emot penningar av folket, och ej heller befatta sig med att sätta i stånd vad som var förfallet på huset.
Qaimanawk mah kamro tempul to pakhraih hmah si loe, kaminawk khae ih phoisa doeh la o hmah si, tiah palungdue o.
9 Då tog prästen Jojada en kista och borrade ett hål på locket och ställde den bredvid altaret, på högra sidan, när man går in i HERRENS hus. Och prästerna som höllo vakt vid tröskeln lade dit alla penningar som inflöto till HERRENS hus.
Toe qaima Jehoiada mah thingkhong maeto lak moe, akhaw taqawt; to thingkhong to Angraeng im akunhaih bantang bang, hmaicam taengah a suek; Angraeng im ah sinh o ih phoisanawk boih to khongkha toep qaimanawk mah thingkhong thungah pacaeng o.
10 Men så snart de då märkte att mycket penningar fanns i kistan, gick konungens sekreterare ditupp jämte översteprästen, och de knöto in och räknade sedan de penningar som funnos i HERRENS hus.
Thingkhong thung ih phoisa pop parai naah, siangpahrang ih ca tarikung hoi kalen koek qaima to angzoh hoi moe, nihnik mah Angraeng tempul thungah sinh o ih phoisa to kroek hoi boih pacoeng ah, pasah thungah pacaeng hoi.
11 Därefter överlämnades de uppvägda penningarna åt de män som förrättade arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa betalade ut dem åt de timmermän och byggningsmän som arbetade på HERRENS hus,
Kroek tangcae phoisa to Angraeng im pakhraihaih toksah kaminawk ban ah paek o; phoisa to Angraeng imthung ah toksah kami, thing tok sah kami hoi im sah kaminawk,
12 och åt murarna och stenhuggarna, så ock till inköp av trävirke och huggen sten för att sätta i stånd vad som var förfallet på HERRENS hus, korteligen, till alla utgifter för att sätta huset i stånd.
param long sui kop kaminawk, thlung aah kop kaminawk, Angraeng im pakhraih hanah, thingnawk, aah tangcae thlungnawk to qanh moe, Angraeng im pakhraih hanah kangaih kalah hmuennawk qan haih hanah a paek o.
13 Men man gjorde inga silverfat för HERRENS hus, ej heller knivar, skålar, trumpeter eller andra föremål av guld eller av silver, för de penningar som inflöto till HERRENS hus,
Toe Angraeng imthung ah patoh ih sum kanglung sabae kathuknawk, taitaehnawk, boengloeng kathuknawk, mongkahnawk, sui hoi sum kanglung laom sabaenawk sak hanah to phoisa to patoh o ai.
14 utan man gav dem åt arbetarna, och dessa satte därför HERRENS hus i stånd.
To phoisa loe toksah kaminawk, Angraeng im pakhraih kaminawk hanah ni a paek o.
15 Och man höll icke någon räkenskap med de män åt vilka penningarna överlämnades, för att de skulle giva dem åt arbetarna, utan de fingo handla på heder och tro.
Toksah kaminawk paek hanah phoisa talawk kaminawk loe, oepthok kami ah oh o pongah, phoisa to pakoep o ai boeh.
16 Men skuldoffers- och syndofferspenningarna gingo icke till HERRENS hus utan tillföllo prästerna.
Sakpazaehaih pongah paek ih phoisa hoi zae pongah paek ih phoisa loe, Angraeng im ah sin o ai; qaimanawk mah lak o.
17 På den tiden drog Hasael, konungen i Aram, upp och belägrade Gat och intog det, därefter ställde Hasael sitt tåg upp mot Jerusalem.
To nathuem ah Syria siangpahrang Hazael loe caeh tahang pacoengah, Gath vangpui to tuk moe, a lak; to pacoengah Jerusalem doeh tuk hanah amsak vop.
18 Då tog Joas, Juda konung, allt vad hans fäder Josafat, Joram och Ahasja, Juda konungar, hade helgat åt HERREN, och vad han själv hade helgat åt HERREN, och allt guld som fanns i skattkamrarna i HERRENS hus och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Aram, och då lämnade denne Jerusalem i fred.
Judah siangpahrang Jehoash mah, Judah siangpahrang angmah ih ampa ah kaom; Jehosaphat, Jehoram hoi Ahaziah mah tathlangh ih kaciim hmuennawk, angmah ih kaciim hmuennawk boih, Angraeng im hoi siangpahrang im ih suinawk boih to lak moe, Syria siangpahrang Hazael khaeah tangqum ah pat pae; to pacoengah loe Hazael mah Jerusalem to tuh ai ah caehtaak.
19 Vad nu mer är att säga om Joas och om allt vad han gjorde, det finnes upptecknat i Juda konungars krönika.
Joash siangpahrang ah oh nathung kaom hmuennawk hoi a sak ih hmuennawk boih loe Judah siangpahrangnawk ahmin pakuemhaih cabu thungah tarik o na ai maw?
20 Och hans tjänare uppreste sig och sammansvuro sig och dräpte Joas i Millobyggnaden, som sträcker sig ned mot Silla.
Angmah ih tamnanawk loe angthawk o moe, anih hum hanah pacaeng o; Silla vangpui caeh tathukhaih loklam, Millo ah Joash to hum o.
21 Det var hans tjänare Josakar, Simeats son, och Josabad, Somers son, som slogo honom till döds. Och man begrov honom hos hans fäder i Davids stad. Och hans son Amasja blev konung efter honom
Shimeath capa Jozakar hoi Shomer capa Jehozabad hnik mah anih to hum; anih loe a tamna hnik mah hum moe, a duek. Anih loe ampanawk khaeah David vangpui ah aphum o; anih zuengah a capa Amaziah to siangpahrang ah oh.
