2 Korinthierbrevet 8

1 Vi vilja meddela eder, käre bröder, huru Guds nåd har verkat i Macedoniens församlingar.

Mwet lili ac lulu, kut kena kowos in etu ma orekla in church nukewa in acn Macedonia ke sripen lungkulang lun God nu selos.

2 Fastän de hava varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje, mitt under deras djupa fattigdom, så flödat över, att de av gott hjärta hava givit rikliga gåvor.

Srikeyuk elos ke mwe lokoalok ac mwe keok puspis. Ne ouinge, engan lalos arulana yohk, pwanang mwe sang lalos wi pac yohk, elos finne arulana sukasrup.

3 Ty de hava givit efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det självmant; därom kan jag vittna.

Nga ku in fahk pwaye nu suwos lah elos sang ke kuiyalos nufon, ac yohk liki pac. Ke engan lalos sifacna,

4 Mycket enträget bådo de oss om den ynnesten att få vara med om understödet åt de heliga.

elos siyuk ac kwafe sesr in oasr kasru lalos nu sin mwet lun God in Judea.

5 Och de gåvo icke allenast vad vi hade hoppats, utan sig själva gåvo de, först och främst åt Herren, och så åt oss, genom Guds vilja.

Ma elos oru inge alukela mwe finsrak lasr nu kac! Meet, elos eisalosyang sifacna nu sin Leum; ac toko, elos eisalosme pac nu sesr, fal nu ke lungse lun God.

6 Så kunde vi uppmana Titus att han skulle fortsätta såsom han hade begynt och föra jämväl detta kärleksverk bland eder till fullbordan.

Ke ma inge kut kwafel Titus, su sramtauk orekma oa se inge inmasrlowos, elan tafwelana ac kasrekowos in aksafyela.

7 Ja, då I nu utmärken eder i alla stycken: i tro, i tal, i kunskap, i allsköns nit, i kärlek, den kärlek som av eder har blivit oss bevisad, så mån I se till, att I också utmärken eder i detta kärleksverk.

Kowos arulana kasrup in ouiya nukewa ma oasr yuruwos: in lulalfongi, in pah in sramsram, ac in etauk; oayapa ke kowos akola in kasru, ac ke lungse lowos nu sesr. Ke ma inge kut lungse kowos in oayapa etaten in orekma oa se inge.

8 Detta säger jag dock icke såsom en befallning, utan därför att jag, genom att framhålla andras nit, vill pröva om också eder kärlek är äkta.

Nga tia oakiya ma sap nu suwos. Tusruktu ke nga fahkak lupan moniyuk lun mwet lulalfongi saya in kasru, nga srike in konauk lupan lungse pwaye lowos uh.

9 I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika.

Kowos etu lah ke sripen lungkulang lun Leum lasr Jesus Christ, el ne arulana kasrup a el sifacna aksukasrupyal tuh kowos in ku in kasrupi.

10 Det är allenast ett råd som jag härmed giver. Ty detta kan vara nyttigt för eder. I voren ju före de andra -- redan under förra året -- icke allenast när det gällde att sätta saken i verket, utan till och med när det gällde att besluta sig för den.

Pa inge nunak luk ke ma se inge: ac wo kowos in aksafyela inge ma kowos tuh mutawauk oru ke yac tari ah. Kowos pa sramtauk ouiya se inge, ac tia ma inge mukena a kowos tuh arulana engan in oru.

11 Fullborden nu ock edert verk, så att I, som voren så villiga att besluta det, jämväl, i mån av edra tillgångar, fören det till fullbordan.

Ke ma inge, kowos in oru na nwe ke na kowos aksafyela! Kowos in moniyuk in aksafyela oana ke kowos tuh moniyuk in lumahla, ac oru ke ma oasr yuruwos.

12 Ty om den goda viljan är för handen, så bliver den välbehaglig med de tillgångar den har och bedömes ej efter vad den icke har.

Kowos fin inse akola in sang, God El ac engan in eis mwe sang lowos, fal nu ke ma oasr yuruwos in sang, ac tia ke ma su wangin yuruwos.

13 Ty meningen är icke att andra skola hava lättnad och I själva lida nöd. Nej, en utjämning skall ske,

Nga tia fahk mu in fisrasr nu sin mwet saya ac in toasr nu suwos,

14 så att edert överflöd denna gång kommer deras brist till hjälp, för att en annan gång deras överflöd skall komma eder brist till hjälp. Så skall en utjämning ske,

a ke sripen oasr suna yuruwos ke pacl se inge, ac fal na kowos in kasrelos su muta in enenu. Na tok, pacl kowos enenu ac mau oasr suna yorolos, na elos fah kasrekowos. In ouiya se inge kowos nukewa akasrui oana sie.

15 efter skriftens ord: "Den som hade samlat mycket hade intet till överlopps, och den som hade samlat litet, honom fattades intet."

Oana Ma Simusla uh fahk: “El su sifani yohk, wangin ma lula yorol; ac el su sifani srik, wangin enenu lal.”

16 Gud vare tack, som också i Titus' hjärta ingiver samma nit för eder.

Kut kulo nu sin God lah El oru tuh Titus elan kena kasrekowos oana kut!

17 Ty han mottog villigt vår uppmaning; ja, han var så nitisk, att han nu självmant far åstad till eder.

Ke kut tuh siyuk elan kasru enenu lasr, el insese nu kac, tusruktu ke sripen lungse yohk lal el sifacna sulela elan fahsrot in kasre kowos.

18 Med honom sända vi ock här en broder som i alla våra församlingar prisas för sitt nit om evangelium;

Ac kut oayapa supwaot, welul Titus, sie mwet wiasr su arulana lulalfongiyuk in church nukewa ke sripen orekma lal in fahkak Pweng Wo.

19 dessutom har han ock av församlingarna blivit utvald att vara vår följeslagare, när vi skola begiva oss åstad med den kärleksgåva som nu genom vår försorg kommer till stånd, Herren till ära och såsom ett vittnesbörd om vår goda vilja.

Sayen ma ingan, el sulosolla ac srisrngiyuki in church puspis in wi kut fufahsryesr ke kut us mwe lung inge, su ma nu ke wolana lun Leum, ac mwe akkalemye lah kut lungse kasru.

20 Därmed vilja vi förebygga att man talar illa om oss, i vad som rör det rikliga sammanskott som nu genom vår försorg kommer till stånd.

Kut arulana karinganang tuh in wangin kas in akkoluk lun mwet ke luman usyen mwe sang yohk lowos inge sesr.

21 Ty vi vinnlägga oss om vad som är gott icke allenast inför Herren, utan ock inför människor.

Kut kena oru ma suwohs, tia ye mutun Leum God mukena, a oayapa ye mutun mwet uh.

22 Jämte dessa sända vi en annan av våra bröder, vilkens nit vi ofta och i många stycken hava funnit hålla provet, och som nu på grund av sin stora tillit till eder är ännu mycket mer nitisk.

Ke ma inge kut supwaot sie mwet wiasr in welulos. Kut srikal pacl pus ac kut konauk lah el kena kasru pacl nukewa. Ac inge, ke oasr lulalfongi yohk lal keiwos, el akola tari elan akyokye orekma in kasru lal.

23 Om jag nu har anbefallt Titus, så mån I besinna att han är min medbroder och min medarbetare till edert bästa; och om jag har skrivit om andra våra bröder, så mån I besinna att de äro församlingssändebud och Kristi ära.

Ac funu kacl Titus, el mwet wiyu orekma in kasrekowos. Ac ke mwet wiasr saya su ac welul fahsrot, elos aol kais sie church in fahkak wolana nu sin Christ.

24 Given alltså inför församlingarna bevis på eder kärlek, och därmed också på sanningen av det som vi inför dem hava sagt till eder berömmelse.

Akkalemye lungse lowos nu selos, tuh church nukewa fah akpwayei, ac etu lah pwaye sesr in konkin keiwos.