2 Korinthierbrevet 7
1 Då vi nu hava dessa löften, mina älskade, så låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan.
Mobanse bame, pakuba ne malayano awa, katuliswepeshani tobene kushiya bintu byonse bikute kusafwanya mibili ne myoyo yetu, katubani bantu baswepa mu mikalilo yetu kayi tutine Lesa.
2 Bereden oss ett rum i edra hjärtan; vi hava icke handlat orätt mot någon, icke varit någon till skada, icke gjort någon något förfång. --
Kamututambulani ne myoyo yenu yasunguluka. Tuliya kwipishilapo muntu naba umo sobwe, tuliya kunyengelelapo muntu, nambi kumubepa.
3 Jag säger icke detta för att döma eder; jag har ju redan sagt att I haven ett rum i vårt hjärta, så att vi skola både dö och leva med varandra.
Nkandambangeti ndimusebanye sobwe, mbuli ncondambapo kendi kwambeti afwe tumusuni cindi conse katuli tobayumi cino cindi nambi tufwa.
4 Stor är den tillit som jag har till eder, mycket berömmer jag mig av eder; jag har fått hugnad i fullt mått och glädje i rikt överflöd, mitt i allt vårt betryck.
Amwe mulapanga moyo wakame kukondwa mu makatasho onse ngotulacananga, ame ndapitilishinga kuba wakondwa.
5 Ty väl fingo vi till köttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro på allt sätt i trångmål, utifrån genom strider, inom oss genom farhågor;
Pakwinga mpotwalashika ku Makedoniya twalikuba twalema. Makatasho alikuba mbwee kulikonse, balwani balatupensha kayi twalaba ne buyowa mumyoyo.
6 men Gud, som tröstar dem som äro betryckta, han tröstade oss genom Titus' ankomst,
Nikukabeco, Lesa ukute kuyuminisha bantu bapenga mu myoyo walatuyuminisha pakututumina Tito kuno nkotubele.
7 och icke allenast genom hans ankomst, utan ock därigenom att han hade fått så mycken hugnad av eder. Han omtalade nämligen för oss eder längtan, eder klagan, eder iver i fråga om mig; och så gladde jag mig ännu mer.
Nteko kwisa kwakendi konka kwalatuyuminisha sobwe, nsombi maswi akendi akwamba mbuli ncomwalamuyuminisha. Walatwambila kwambeti mwalikuyanda kumbona, kayi ne kungumana kwenu ne kwambeti mwalikuba mwalibambila kuncingilisha, neco pacino cindi ndakondwa.
8 Ty om jag ock bedrövade eder genom mitt brev, så ångrar jag nu icke detta. Nej, om jag förut ångrade det -- eftersom jag ser att det brevet har bedrövat eder, låt vara allenast för en liten tid --
Kalata njondalalemba yalamupa kungumana, nomba ame ndiya kunyumfwa nsoni sobwe, ee pakutanguna ndalanyumfwa nsoni, kayi ndabonongeti makani alikuba mu kalata iyo alamungumanika kwa kacindi kang'ana.
9 så gläder jag mig nu i stället, icke därför att I bleven bedrövade, utan därför att eder bedrövelse lände eder till bättring. Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedrövade, och I haven alltså icke genom oss lidit någon skada.
Nomba lino ndakondwa nsombi nteko kukondwa cebo cakwambeti makani akame alamungumanika, nsombi cebo cakwambeti kungumana kwenu kulalengesheti mushiye bwipishi. Neco Lesa ewalalengesha kungumana uku, neco paliya caipa ncotwalensa kuli njamwe.
10 Ty den bedrövelse som är efter Guds sinne kommer åstad en bättring som leder till frälsning, och som man icke ångrar; men världens bedrövelse kommer åstad död.
Pakwinga kungumana kukute kukondwelesha Lesa kukute kushinta buyumi ne kuleta lupulusho. Ee cakubinga nkacela kuleta nsoni, nomba kungumana kwabula kwa bu Lesa kukute kutwala kulufu.
11 Se, just detta, att I bleven bedrövade efter Guds sinne, huru mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru många ursäkter, huru stor förtrytelse, huru mycken fruktan, huru mycken längtan, huru mycken iver, huru många bestraffningar! På allt sätt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det här gäller. --
Kamubonani lino Lesa ncalenshi pakungumana kwenu, mulaba bantu balayandishishinga kuba babula mulandu, mwalikuba mwalakalala kayi mwalikuba ne buyowa palico calenshika, mwalikuyanda kumbona kwambeti ndimupe mulandu wamwelela uyo muntu walensa cilubo. Lino mu makani awa onse mulacaniketi muliya mulandu sobwe.
12 Om jag skrev till eder, så skedde detta alltså icke för den mans skull, som hade gjort orätt, ej heller för den mans skull, som hade lidit orätt, utan på det att edert nit för oss skulle bliva uppenbart bland eder själva inför Gud.
Neco mpondalalemba kalata isa ndiya kwilembela cebo ca uyo muntu walensa cilubo, nambi cebo ca uyo walepishilwa sobwe, nsombi ndalailembela kwambeti ndimuleshe cakutamusoleka pa menso a Lesa, kwambeti kulibenga kwenu nikunene.
13 Så hava vi nu fått hugnad. Och till den hugnad, som vi redan för egen del fingo, kom den ännu mer överflödande glädje som bereddes oss av den glädje Titus hade fått. Ty hans ande har fått vederkvickelse genom eder alla.
Ico ecebo cakendi calatuyuminisha. Nomba nteco ico conka sobwe, twalayuminishiwa kubona Tito ncalikuba wakondwa ne ncomwalamusangalasha.
14 Och om jag inför honom har berömt mig något i fråga om eder, så har jag icke kommit på skam därmed; utan likasom vi eljest i allting hava talat sanning inför eder, så har också det som vi inför Titus hava sagt till eder berömmelse visat sig vara sanning.
Ndalamulesha kukondwa kwakame ne njamwe muliya kumpa nsoni, tuliya kumubepapo sobwe, nicimo cimo kulumbaisha nkotwalalumbaisha Tito kulalilesheti nikwakubinga.
15 Och hans hjärta överflödar ännu mer av kärlek till eder, då han nu påminner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot honom, med fruktan och bävan.
Lusuno lwakendi pali njamwe lulenga kukonempa pa kwanuka ncomwalikuba mwalibambila kwinsa byonse mbyali kumwambila, kayi ne ncomwalamutambula mwakulicepesha ne bulemu.
16 Jag gläder mig över att jag, i allt vad eder angår, kan vara vid gott mod.
Ndakondwa kayi ndamushoma ne kucinka manungo muli njamwe.
