< 2 Korinthierbrevet 7 >

1 Då vi nu hava dessa löften, mina älskade, så låtom oss rena oss från allt som befläckar vare sig kött eller ande, i det vi fullborda vår helgelse i Guds fruktan.
Hinu, valongo vangu, tikavya tipewili gala goha getalaganili, ndi tijinyambisa na chindu chochoha chechihotola kutihakasa higa na mipungu yitu, tivya vamsopi neju na kutama kumtopesa neju Chapanga.
2 Bereden oss ett rum i edra hjärtan; vi hava icke handlat orätt mot någon, icke varit någon till skada, icke gjort någon något förfång. --
Tiyupa mtipela fwasi mumitima yinu! Timuhokili lepi mundu yoyoha kumyoka amala kumkonga mundu yoyoha.
3 Jag säger icke detta för att döma eder; jag har ju redan sagt att I haven ett rum i vårt hjärta, så att vi skola både dö och leva med varandra.
Nijova lepi lijambu lenili ndava ya kumuhamla mundu. Muni ngati cha nakalongolili kujova, nyenye muvi mumitima yitu, tifwai pamonga na kutama pamonga.
4 Stor är den tillit som jag har till eder, mycket berömmer jag mig av eder; jag har fått hugnad i fullt mått och glädje i rikt överflöd, mitt i allt vårt betryck.
Nene nikuvasadika neju na kumeka panani yinu! Mumang'ahiso gitu goha, nipoliswi mtima na luheku neju.
5 Ty väl fingo vi till köttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro på allt sätt i trångmål, utifrån genom strider, inom oss genom farhågor;
Hati patahikili mulima wa Makedonia nakuhotola kupumulila. Tapatili mang'ahiso, kuhuma kila upandi, patavi na mhutanu na vandu vangi mewawa tavi na wogohi mumitima yitu.
6 men Gud, som tröstar dem som äro betryckta, han tröstade oss genom Titus' ankomst,
Nambu Chapanga, mwakuvapolesa mtima vangolongondi, avapolisi mtima mukubwela kwa Tito.
7 och icke allenast genom hans ankomst, utan ock därigenom att han hade fått så mycken hugnad av eder. Han omtalade nämligen för oss eder längtan, eder klagan, eder iver i fråga om mig; och så gladde jag mig ännu mer.
Lepi ndu mukubwela kwaki Tito, nambu ndava ya kujova pemwamkangamalisi mtima. Mwene atijovili chamwinogela kunilola na chamvii ngolongondi na chamwigana kunikengelela. Lijambu lenili litihekesa neju.
8 Ty om jag ock bedrövade eder genom mitt brev, så ångrar jag nu icke detta. Nej, om jag förut ångrade det -- eftersom jag ser att det brevet har bedrövat eder, låt vara allenast för en liten tid --
Hati ngati kwa balua yangu yila yavaletili ungolongondi, nambu hinu niviniswa lepi mtima. Ena naviniswi mtima panamanyili balua yila yivapeli ungolongondi pamonga yavi mulukumbi ndu.
9 så gläder jag mig nu i stället, icke därför att I bleven bedrövade, utan därför att eder bedrövelse lände eder till bättring. Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedrövade, och I haven alltså icke genom oss lidit någon skada.
Hinu nivii na luheku, lepi ndava mngolongoniswi, nambu ndava ngolongondi yinu yivakiti muleka matendu gahakau na kumuwuyila Chapanga. Mngolongoniswa ngati cheaganili Chapanga, ndava yeniyo tete tavavinisi lepi nyenye kwa loloha.
10 Ty den bedrövelse som är efter Guds sinne kommer åstad en bättring som leder till frälsning, och som man icke ångrar; men världens bedrövelse kommer åstad död.
Kuvya na ungolongondi cheigana Chapanga kukuvahenga vandu vang'anamuka mumtima yavi na kunang'amuka kwenuko ndi kuleta usangula. Ndava yeniyo kawaka lijambu la kuvinisa mtima penapo, nambu ungolongondi wa vandu va pamulima wewileta lifwa.
11 Se, just detta, att I bleven bedrövade efter Guds sinne, huru mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru många ursäkter, huru stor förtrytelse, huru mycken fruktan, huru mycken längtan, huru mycken iver, huru många bestraffningar! På allt sätt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det här gäller. --
Hinu mlola chechihengiwi muungolongondi winu ngati Chapanga cheaganili, hinu nyenye yevakiti mkangamalayi neju, kulangisa kuvya mubudili lepi. Mwaviniswi mtima na kukenyemuka, chemvii na mnogo uvaha wa kunilola, na mukumlekela Chapanga ahukumwayi. Nyenye mulangisi mukila njila kuvya mubudili lepi mulijambu lenili.
12 Om jag skrev till eder, så skedde detta alltså icke för den mans skull, som hade gjort orätt, ej heller för den mans skull, som hade lidit orätt, utan på det att edert nit för oss skulle bliva uppenbart bland eder själva inför Gud.
Hinu, pamonga nayandiki balua yila yavili lepi ndava ya mundu mweabudili, amala ndava ya mundu mweabudiwi. Nayandiki muni yilolekana hotohoto palongolo ya Chapanga, nyenye chemujiwusili ndava yitu.
13 Så hava vi nu fått hugnad. Och till den hugnad, som vi redan för egen del fingo, kom den ännu mer överflödande glädje som bereddes oss av den glädje Titus hade fått. Ty hans ande har fått vederkvickelse genom eder alla.
Ndava yeniyi tete tapoliswi mtima neju. Lepi tapoliswi mtima ndu, ndi mewa Tito atisangalwisu kwa kusangalusa wa avili nawu muni nyenye chemwamsangalwisi mtima.
14 Och om jag inför honom har berömt mig något i fråga om eder, så har jag icke kommit på skam därmed; utan likasom vi eljest i allting hava talat sanning inför eder, så har också det som vi inför Titus hava sagt till eder berömmelse visat sig vara sanning.
Nene nivalumbalili neju palongolo yaki, na mu lijambu lenilo nakunikola soni. Tivajovili uchakaka magono goha, na kula kuvalumbalila nyenye palongolo ya Tito kuvi lijambu la chakaka.
15 Och hans hjärta överflödar ännu mer av kärlek till eder, då han nu påminner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot honom, med fruktan och bävan.
Hinu uganu waki wa mtima kwinu nyenye uyonjokesa neju akakumbukayi, ndi mwavoha nyenye chagayidakila malagizu gaki, na chamwampokili mumtima na utopesa neju.
16 Jag gläder mig över att jag, i allt vad eder angår, kan vara vid gott mod.
Nina luheku neju kuvya nihotola kuvahuvalila nyenye mukila lijambu loloha.

< 2 Korinthierbrevet 7 >