< 2 Korinthierbrevet 5 >

1 Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. (aiōnios g166)
“Tucinshi cena kwambeti mibili yetu yapacishi capanshi pano, mushakasa uwu wakapwaika, nitukafwale mibili njatubambila Lesa kwilu, ng'anda yabula kwibakwa ne makasa abantu, ng'anda yacindi conse. (aiōnios g166)
2 Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;
Tulatongelenga mu ng'anda iyi njotulekalangamonga, pakwinga tulayandishishinga kwambeti Lesa akatwikalike mu ng'anda yetu ya kwilu.
3 ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.
Twakaifwala nteti tukacanike matakosha sobwe,
4 Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.
Pakwinga cino cindi ncotuli mu mushakasa uwu tulatongelenga cebo ca kulemenwa mikuli, nomba nteko kuyanda kufulula nsulo uwu mushakasha sobwe, nsombi kwambeti twakafwala ng'anda yetu ya kwilu mibili iyi ikute kufwa ikaminwe ne buyumi.
5 Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.
Lesa mwine elatubambili kushinta uku nekutupa Mushimu Uswepa kuba cishomesho cabyonse mbyatubambila.
6 Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;
Neco cindi conse twashometi twacibanga ne mibili iyi yabuntu, Mwami Yesu Klistu ukute kacili kutali nenjafwe.”
7 ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.
Pakwinga tulendenga mu lushomo, ntebyo bintu mbyotulabononga ne menso.
8 Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.
Ndambangeti, tukute lushomo lwakwambeti inga twifulula mibili iyi ne kuya kwikala pamo ne Mwami.
9 Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.
Kupita bintu byonse, tulelekeshenga kumukondwelesha Mwami Yesu, nambi pacindi ncotucili twekala pepi nendiye, nambi katuli.
10 Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.
Pakwinga twense nitukabonekele kuli Klistu kwambeti atomboloshe. “Muntu uliyense nakatambulenga kwelana ne ncito nshainsanga mu buyumi bwakendi, shaina nambi shaipa.”
11 Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att "vinna människor", men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.
Neco caina kutina Mwami Lesa, ecebo cakendi tulabayuminishinga bantu kwambeti bese kuli Lesa. Lesa utwinshi cena, kayi ndashoma kwambeti ne njamwe mutwinshi cena.
12 Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.
Nkatulalituntunga sobwe, nsombi tulelekeshenga kumupa citondesho cela kumutwangisha cebo ca njafwe, kwambeti mukacikonshe kubakumbula abo balalumbanyanga muntu ncalaleshenga kunsa kupita kwishiba muntu ncabele mukati mu moyo.
13 Ty om vi hava varit "från våra sinnen", så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.
Neco na twafulungana mano, twafulunganina Lesa. Na tulabonekenga bantu bakute mano, nipacebo cenu.
14 Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.
Lusuno lwa Klistu lulatutangunininga, pakwinga lino tucinsheti muntu umo walafwila bantu bonse, uku ekwambeti bonse balamantamo lubasu mu lufu lwakendi.
15 Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.
Klistu walafwila twense, kwambeti abo bakute buyumi kabatayandangowa kulikondwelesha bonka, nsombi bakondweleshenga uyo walafwa ne kupunduka ku bafu cebo ca endibo.
16 Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.
Pacino cindi katulekani kombolosha bantu, kupitila mu mano abuntu bwetu. Nambi kaindi twalikuyeya sha Klistu kwelana ne mano abuntu onka, nsombi pacino cindi nkatwela kwinseco sobwe.
17 Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!
Neco lino uyo muntu lalipamankanya kuli Klistu laba cibumbwa ca lino lino, cakaindi cilapiti, laba walino lino.
18 Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.
Lesa ewalenseci kwambeti kupitila mu lufu lwa Klistu, afwe twalikuba balwani tube banendi, ne kutupa ncito yakuleta bantu nabambi kulyendiye kuba banendi.
19 Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.
Ncotulapandululunga nicakwambeti Lesa labambanga bwineshi pakati pali njafwe nendiye, kupitila muli Klistu. Lesa wafuta bwipishi bonse pakutupa mulumbe ngotulamwayanga weshi kuleta lumuno.
20 Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.
Afwe njafwe tulamwimanininga Klistu, kayi Lesa lamusengenga kwambeti munyumfwe mulumbe ngotulakambaukunga. Tulambanga makani a Klistu kayi ne kumusengeti mubweshane ne Lesa
21 Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.
Klistu nkalikuba ne bwipishi sobwe, nomba Lesa walamutwika bwipishi bonse bwa bantu kwambeti kupitila mulyendiye tucane bululami bwa Lesa.

< 2 Korinthierbrevet 5 >