2 Korinthierbrevet 5
1 Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. (aiōnios g166)
ⲁ̅ⲧⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ⲅⲁⲣ ϫⲉ ⲉⲣϣⲁⲛ ⲡⲏⲓ ⲙⲡⲉⲛⲙⲁ ⲛϣⲱⲡⲉ ⲛⲧⲉ ⲡⲕⲁϩ ⲃⲱⲗ ⲉⲃⲟⲗ ⲟⲩⲛⲧⲁⲛ ⲙⲙⲁⲩ ⲛⲟⲩⲕⲱⲧ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲟⲩⲏⲉⲓ ⲛⲁⲧⲙⲟⲩⲛⲅ ⲛϭⲓϫ ϣⲁ ⲉⲛⲉϩ ϩⲛ ⲙⲡⲏⲟⲩⲉ (aiōnios g166)
2 Därför sucka vi ju ock av längtan att få överkläda oss med vår himmelska hydda;
ⲃ̅ⲕⲁⲓⲅⲁⲣ ⲧⲛⲁϣⲁϩⲟⲙ ϩⲙ ⲡⲁⲓ ⲉⲛⲟⲩⲉϣϯ ϩⲓⲱⲱⲛ ⲙⲡⲉⲛⲙⲁ ⲛϣⲱⲡⲉ ⲡⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲡⲉ
3 ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.
ⲅ̅ⲉϣϫⲉ ⲉⲛϣⲁⲛⲧⲁⲁϥ ⲟⲛ ϩⲓⲱⲱⲛ ⲛⲥⲉⲛⲁϩⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲁⲛ ⲉⲛⲕⲏⲕⲁϩⲏⲩ
4 Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet.
ⲇ̅ⲕⲁⲓⲅⲁⲣ ⲁⲛⲟⲛ ⲉⲛϩⲙ ⲡⲉⲉⲓⲙⲁ ⲛϣⲱⲡⲉ ⲧⲛⲁϣⲁϩⲟⲙ ⲉⲩⲃⲁⲣⲓ ⲙⲙⲟⲛ ⲉϫⲙⲡ ⲉⲧⲉⲛⲧⲛⲟⲩⲉϣ ⲕⲁⲁⲛ ⲕⲁϩⲏⲩ ⲙⲙⲟϥ ⲁⲛ ⲁⲗⲗⲁ ⲉϯ ϩⲓⲱⲱϥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲩⲉⲱⲙⲕ ⲙⲡⲉϣⲁϥⲙⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲱⲛϩ
5 Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden.
ⲉ̅ⲡⲉⲛⲧⲁϥⲣϩⲱⲃ ⲇⲉ ⲉⲣⲟⲛ ⲉⲡⲁⲓ ⲡⲉ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲡⲉⲛⲧⲁϥϯ ⲛⲁⲛ ⲙⲡⲁⲣⲏⲃ ⲙⲡⲉⲡⲛⲁ
6 Så äro vi då alltid vid gott mod. Vi veta väl att vi äro borta ifrån Herren, så länge vi äro hemma i kroppen;
ⲋ̅ⲉⲛⲧⲏⲕ ϭⲉ ⲛϩⲏⲧ ⲛⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛⲓⲙ ⲁⲩⲱ ⲉⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ϫⲉ ⲉⲛϣⲟⲟⲡ ϩⲙ ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲧⲛⲙⲡⲃⲟⲗ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ
7 ty vi vandra här i tro och icke i åskådning.
ⲍ̅ⲉⲛⲙⲟⲟϣⲉ ⲅⲁⲣ ϩⲓⲧⲛ ⲟⲩⲡⲓⲥⲧⲓⲥ ϩⲓⲧⲛ ⲟⲩⲛⲁⲩ ⲁⲛ
8 Men vi äro vid gott mod och skulle helst vilja flytta bort ifrån kroppen och komma hem till Herren.
ⲏ̅ⲧⲛⲧⲏⲕ ⲛϩⲏⲧ ⲁⲩⲱ ⲉϩⲛⲁⲛ ⲛϩⲟⲩⲟ ⲉⲉⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲉⲃⲱⲕ ϩⲁⲧⲙ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ
9 Därför söka vi ock vår ära i att vara honom till behag, vare sig vi äro hemma eller borta.
ⲑ̅ⲉⲧⲃⲉ ⲡⲁⲓ ϭⲉ ⲧⲛⲣⲟⲟⲩⲧ ⲉⲓⲧⲉ ⲉⲛϩⲙ ⲡⲥⲱⲙⲁ ⲉⲓⲧⲉ ⲉⲛⲙⲡⲉϥⲃⲟⲗ ⲉⲧⲣⲉⲛϣⲱⲡⲉ ⲉⲛⲣⲁⲛⲁϥ
10 Ty vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi domstol, för att var och en skall få igen sitt jordelivs gärningar, alltefter som han har handlat, vare sig han har gjort gott eller ont.
ⲓ̅ϩⲁⲡⲥ ⲅⲁⲣ ⲉⲧⲣⲉⲛⲟⲩⲱⲛϩ ⲉⲃⲟⲗ ⲧⲏⲣⲛ ⲙⲡⲉⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲃⲏⲙⲁ ⲙⲡⲉⲭⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲣⲉⲡⲟⲩⲁ ⲡⲟⲩⲁ ϫⲓ ⲛⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲉϥⲥⲱⲙⲁ ⲡⲣⲟⲥ ⲛⲉⲛⲧⲁϥⲁⲁⲩ ⲉⲓⲧⲉ ⲁⲅⲁⲑⲟⲛ ⲉⲓⲧⲉ ⲡⲉⲑⲟⲟⲩ
11 Då vi alltså veta vad det är att frukta Herren, söka vi att "vinna människor", men för Gud är det uppenbart hurudana vi äro; och jag hoppas att det också är uppenbart för edra samveten.
ⲓ̅ⲁ̅ⲉⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ϭⲉ ⲛⲑⲟⲧⲉ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲧⲛⲡⲓ ⲑⲉ ⲛⲛⲣⲱⲙⲉ ⲧⲛⲟⲩⲟⲛϩ ⲇⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϯϩⲉⲗⲡⲓⲍⲉ ⲇⲉ ϫⲉ ⲁⲓⲟⲩⲱⲛϩ ⲟⲛ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉⲧⲛϩⲏⲧ
12 Vi vilja nu ingalunda åter anbefalla oss själva hos eder, men vi vilja giva eder en anledning att berömma eder i fråga om oss, så att I haven något att svara dem som berömma sig av utvärtes ting och icke av vad som är i hjärtat.
ⲓ̅ⲃ̅ⲛⲛⲉⲛⲥⲩⲛϩⲓⲥⲧⲁ ⲅⲁⲣ ⲙⲙⲟⲛ ⲛⲏⲧⲛ ⲁⲛ ⲁⲗⲗⲁ ⲉⲛϯ ⲛⲏⲧⲛ ⲛⲟⲩⲁⲫⲟⲣⲙⲏ ⲛϣⲟⲩϣⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲛ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲕⲁⲁⲥ ⲛⲏⲧⲛ ⲛⲛⲁϩⲣⲛ ⲛⲉⲧϣⲟⲩϣⲟⲩ ⲙⲙⲟⲟⲩ ϩⲙ ⲡϩⲟ ϩⲙ ⲡϩⲏⲧ ⲁⲛ
13 Ty om vi hava varit "från våra sinnen", så har det varit i Guds tjänst; om vi åter äro vid lugn besinning, så är det eder till godo.
ⲓ̅ⲅ̅ⲉⲓⲧⲉ ⲅⲁⲣ ⲉϣϫⲉ ⲁⲛⲡⲱϣⲥ ⲛⲧⲁⲛⲡⲱϣⲥ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲓⲧⲉ ⲉϣϫⲉ ⲡⲉⲛϩⲏⲧ ⲥⲙⲟⲛⲧ ⲉϥⲥⲙⲟⲛⲧ ⲛⲏⲧⲛ
14 Ty Kristi kärlek tvingar oss, eftersom vi tänka så: en har dött för alla, alltså hava de alla dött.
ⲓ̅ⲇ̅ⲧⲁⲅⲁⲡⲏ ⲅⲁⲣ ⲙⲡⲉⲭⲥ ⲁⲙⲁϩⲧⲉ ⲙⲙⲟⲛ ⲉⲁⲛⲕⲣⲓⲛⲉ ⲙⲡⲁⲓ ϫⲉ ⲉϣϫⲉ ⲁⲟⲩⲁ ⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲁⲣⲁ ⲁⲡⲧⲏⲣϥ ⲙⲟⲩ
15 Och han har dött för alla, på det att de som leva icke mer må leva för sig själva, utan leva för honom som har dött och uppstått för dem.
ⲓ̅ⲉ̅ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲁϥⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲛⲉⲧⲟⲛϩ ⲛⲛⲉⲩⲱⲛϩ ϭⲉ ⲛⲁⲩ ⲁⲗⲗⲁ ⲙⲡⲉⲛⲧⲁϥⲙⲟⲩ ϩⲁⲣⲟⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛ
16 Allt ifrån denna tid veta vi därför för vår del icke av någon efter köttet. Och om vi än efter köttet hade lärt känna Kristus, så känna vi honom nu icke mer på det sättet.
ⲓ̅ⲋ̅ϩⲱⲥⲧⲉ ⲁⲛⲟⲛ ϫⲓⲛ ⲧⲉⲛⲟⲩ ⲛⲧⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ⲁⲛ ⲛⲗⲁⲁⲩ ⲕⲁⲧⲁ ⲥⲁⲣⲝ ⲉϣϫⲉ ⲁⲛⲥⲟⲩⲛ ⲡⲉⲭⲥ ⲟⲛ ⲕⲁⲧⲁ ⲥⲁⲣⲝ ⲁⲗⲗⲁ ⲧⲉⲛⲟⲩ ⲛⲧⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ⲙⲙⲟϥ ⲁⲛ
17 Alltså, om någon är i Kristus, så är han en ny skapelse. Det gamla är förgånget; se, något nytt har kommit!
ⲓ̅ⲍ̅ϩⲱⲥⲧⲉ ⲡⲉⲧϩⲙ ⲡⲉⲭⲥ ⲟⲩⲥⲱⲛⲧ ⲛⲃⲣⲣⲉ ⲡⲉ ⲁⲛⲁⲣⲭⲁⲓⲟⲛ ⲟⲩⲉⲓⲛⲉ ⲉⲓⲥ ϩⲏⲏⲧⲉ ⲁϩⲉⲛⲃⲣⲣⲉ ϣⲱⲡⲉ
18 Men alltsammans kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och givit åt oss försoningens ämbete.
ⲓ̅ⲏ̅ⲡⲧⲏⲣϥ ⲇⲉ ϩⲉⲛⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲉ ⲡⲁⲓ ⲉⲛⲧⲁϥϩⲟⲧⲡⲛ ⲛⲁϥ ϩⲓⲧⲙ ⲡⲉⲭⲥ ⲁⲩⲱ ⲁϥϯ ⲛⲁⲛ ⲛⲧⲇⲓⲁⲕⲟⲛⲓⲁ ⲙⲡϩⲱⲧⲡ
19 Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv; han tillräknar icke människorna deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord.
ⲓ̅ⲑ̅ϫⲉ ⲛⲉⲣⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲙ ⲡⲉⲭⲥ ⲉϥϩⲱⲧⲡ ⲛⲁϥ ⲙⲡⲕⲟⲥⲙⲟⲥ ⲉⲛϥⲱⲡ ⲁⲛ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲛⲛⲉⲩⲛⲟⲃⲉ ⲁⲩⲱ ⲉⲁϥⲕⲱ ϩⲣⲁⲓ ⲛϩⲏⲧⲛ ⲙⲡϣⲁϫⲉ ⲙⲡϩⲱⲧⲡ
20 Å Kristi vägnar äro vi alltså sändebud; det är Gud som förmanar genom oss. Vi bedja å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud.
ⲕ̅ⲉⲛⲟ ϭⲉ ⲛϥⲁⲓϣⲓⲛⲉ ϩⲁ ⲡⲉⲭⲥ ϩⲱⲥ ⲉⲣⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲥⲟⲡⲥ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲟⲟⲧⲛ ⲧⲛⲥⲟⲡⲥ ϩⲁ ⲡⲉⲭⲥ ϩⲱⲧⲡ ⲉⲡⲛⲟⲩⲧⲉ
21 Den som icke visste av någon synd, honom har han för oss gjort till synd, på det att vi i honom må bliva rättfärdighet från Gud.
ⲕ̅ⲁ̅ⲡⲉⲧⲉⲙⲡϥⲥⲟⲩⲛ ⲛⲟⲃⲉ ⲁϥⲁⲁϥ ⲛⲛⲟⲃⲉ ϩⲁⲣⲟⲛ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲛⲧⲱⲧⲛ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉϣⲱⲡⲉ ⲛⲇⲓⲕⲁⲓⲟⲥⲩⲛⲏ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϩⲣⲁⲓ ⲛϩⲏⲧϥ
