< 2 Korinthierbrevet 11 >

1 Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
یُویَں مَماجْنانَتاں کْشَنَں یاوَتْ سوڈھُمْ اَرْہَتھَ، اَتَح سا یُشْمابھِح سَہْیَتاں۔
2 Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
اِیشْوَرے مَماسَکْتَتْوادْ اَہَں یُشْمانَدھِ تَپے یَسْماتْ سَتِیں کَنْیامِوَ یُشْمانْ ایکَسْمِنْ وَرےرْتھَتَح کھْرِیشْٹے سَمَرْپَیِتُمْ اَہَں واگْدانَمْ اَکارْشَں۔
3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
کِنْتُ سَرْپینَ سْوَکھَلَتَیا یَدْوَدْ ہَوا وَنْچَیانْچَکے تَدْوَتْ کھْرِیشْٹَں پْرَتِ سَتِیتْوادْ یُشْماکَں بھْرَںشَح سَمْبھَوِشْیَتِیتِ بِبھیمِ۔
4 Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
اَسْمابھِرَناکھْیاپِتوپَرَح کَشْچِدْ یِیشُ رْیَدِ کینَچِدْ آگَنْتُکیناکھْیاپْیَتے یُشْمابھِح پْراگَلَبْدھَ آتْما وا یَدِ لَبھْیَتے پْراگَگرِہِیتَح سُسَںوادو وا یَدِ گرِہْیَتے تَرْہِ مَنْیے یُویَں سَمْیَکْ سَہِشْیَدھْوے۔
5 Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga "apostlar".
کِنْتُ مُکھْییبھْیَح پْریرِتیبھْیوہَں کینَچِتْ پْرَکارینَ نْیُونو ناسْمِیتِ بُدھْیے۔
6 Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
مَمَ واکْپَٹُتایا نْیُونَتْوے سَتْیَپِ جْنانَسْیَ نْیُونَتْوَں ناسْتِ کِنْتُ سَرْوَّوِشَیے وَیَں یُشْمَدْگوچَرے پْرَکاشامَہے۔
7 Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
یُشْماکَمْ اُنَّتْیَے مَیا نَمْرَتاں سْوِیکرِتْییشْوَرَسْیَ سُسَںوادو وِنا ویتَنَں یُشْماکَں مَدھْیے یَدْ اَگھوشْیَتَ تینَ مَیا کِں پاپَمْ اَکارِ؟
8 Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
یُشْماکَں سیوَنایاہَمْ اَنْیَسَمِتِبھْیو بھرِتِ گرِہْلَنْ دھَنَمَپَہرِتَوانْ،
9 Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
یَدا چَ یُشْمَنْمَدھْیےوَرْتّے تَدا مَمارْتھابھاوے جاتے یُشْماکَں کوپِ مَیا نَ پِیڈِتَح؛ یَتو مَمَ سورْتھابھاوو ماکِدَنِیادیشادْ آگَتَے بھْراترِبھِ نْیَوارْیَّتَ، اِتّھَمَہَں کّاپِ وِشَیے یَتھا یُشْماسُ بھارو نَ بھَوامِ تَتھا مَیاتْمَرَکْشا کرِتا کَرْتَّوْیا چَ۔
10 Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
کھْرِیشْٹَسْیَ سَتْیَتا یَدِ مَیِ تِشْٹھَتِ تَرْہِ مَمَیشا شْلاگھا نِکھِلاکھایادیشے کیناپِ نَ روتْسْیَتے۔
11 Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
ایتَسْیَ کارَنَں کِں؟ یُشْماسُ مَمَ پْریمَ ناسْتْییتَتْ کِں تَتْکارَنَں؟ تَدْ اِیشْوَرو ویتِّ۔
12 Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
یے چھِدْرَمَنْوِشْیَنْتِ تے یَتْ کِمَپِ چھِدْرَں نَ لَبھَنْتے تَدَرْتھَمیوَ تَتْ کَرْمَّ مَیا کْرِیَتے کارِشْیَتے چَ تَسْماتْ تے یینَ شْلاگھَنْتے تیناسْماکَں سَمانا بھَوِشْیَنْتِ۔
13 Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
تادرِشا بھاکْتَپْریرِتاح پْرَوَنْچَکاح کارَوو بھُوتْوا کھْرِیشْٹَسْیَ پْریرِتاناں ویشَں دھارَیَنْتِ۔
14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
تَچّاشْچَرْیَّں نَہِ؛ یَتَح سْوَیَں شَیَتانَپِ تیجَسْوِدُوتَسْیَ ویشَں دھارَیَتِ،
15 Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
تَتَسْتَسْیَ پَرِچارَکا اَپِ دھَرْمَّپَرِچارَکاناں ویشَں دھارَیَنْتِیتْیَدْبھُتَں نَہِ؛ کِنْتُ تیشاں کَرْمّانِ یادرِشانِ پھَلانْیَپِ تادرِشانِ بھَوِشْیَنْتِ۔
16 Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
اَہَں پُنَ رْوَدامِ کوپِ ماں نِرْبّودھَں نَ مَنْیَتاں کِنْچَ یَدْیَپِ نِرْبّودھو بھَوییَں تَتھاپِ یُویَں نِرْبّودھَمِوَ مامَنُگرِہْیَ کْشَنَیکَں یاوَتْ مَماتْمَشْلاگھامْ اَنُجانِیتَ۔
17 Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
ایتَسْیاح شْلاگھایا نِمِتَّں مَیا یَتْ کَتھِتَوْیَں تَتْ پْرَبھُنادِشْٹینیوَ کَتھْیَتے تَنَّہِ کِنْتُ نِرْبّودھینیوَ۔
18 Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
اَپَرے بَہَوَح شارِیرِکَشْلاگھاں کُرْوَّتے تَسْمادْ اَہَمَپِ شْلاگھِشْیے۔
19 I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
بُدّھِمَنْتو یُویَں سُکھینَ نِرْبّودھانامْ آچارَں سَہَدھْوے۔
20 I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
کوپِ یَدِ یُشْمانْ داسانْ کَروتِ یَدِ وا یُشْماکَں سَرْوَّسْوَں گْرَسَتِ یَدِ وا یُشْمانْ ہَرَتِ یَدِ واتْمابھِمانِی بھَوَتِ یَدِ وا یُشْماکَں کَپولَمْ آہَنْتِ تَرْہِ تَدَپِ یُویَں سَہَدھْوے۔
21 Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava "varit för svaga" till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
دَورْبَّلْیادْ یُشْمابھِرَوَمانِتا اِوَ وَیَں بھاشامَہے، کِنْتْوَپَرَسْیَ کَسْیَچِدْ یینَ پْرَگَلْبھَتا جایَتے تینَ مَماپِ پْرَگَلْبھَتا جایَتَ اِتِ نِرْبّودھینیوَ مَیا وَکْتَوْیَں۔
22 Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
تے کِمْ اِبْرِلوکاح؟ اَہَمَپِیبْرِی۔ تے کِمْ اِسْراییلِییاح؟ اَہَمَپِیسْراییلِییَح۔ تے کِمْ اِبْراہِیمو وَںشاح؟ اَہَمَپِیبْراہِیمو وَںشَح۔
23 Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
تے کِں کھْرِیشْٹَسْیَ پَرِچارَکاح؟ اَہَں تیبھْیوپِ تَسْیَ مَہاپَرِچارَکَح؛ کِنْتُ نِرْبّودھَ اِوَ بھاشے، تیبھْیوپْیَہَں بَہُپَرِشْرَمے بَہُپْرَہارے بَہُوارَں کارایاں بَہُوارَں پْرانَناشَسَںشَیے چَ پَتِتَوانْ۔
24 Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
یِہُودِییَیرَہَں پَنْچَکرِتْوَ اُونَچَتْوارِںشَتْپْرَہارَیراہَتَسْتْرِرْویتْراگھاتَمْ ایکَکرِتْوَح پْرَسْتَراگھاتَنْچَ پْرَپْتَوانْ۔
25 Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
وارَتْرَیَں پوتَبھَنْجَنینَ کْلِشْٹوہَمْ اَگادھَسَلِلے دِنَمیکَں راتْرِمیکانْچَ یاپِتَوانْ۔
26 Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
بَہُوارَں یاتْرابھِ رْنَدِیناں سَنْکَٹَے رْدَسْیُوناں سَنْکَٹَیح سْوَجاتِییاناں سَنْکَٹَے رْبھِنَّجاتِییاناں سَنْکَٹَے رْنَگَرَسْیَ سَنْکَٹَے رْمَرُبھُومیح سَنْکَٹَے ساگَرَسْیَ سَنْکَٹَے رْبھاکْتَبھْراترِناں سَنْکَٹَیشْچَ
27 allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
پَرِشْرَمَکْلیشابھْیاں وارَں وارَں جاگَرَنینَ کْشُدھاترِشْنابھْیاں بَہُوارَں نِراہارینَ شِیتَنَگْنَتابھْیانْچاہَں کالَں یاپِتَوانْ۔
28 Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
تادرِشَں نَیمِتِّکَں دُحکھَں وِناہَں پْرَتِدِنَمْ آکُلو بھَوامِ سَرْوّاساں سَمِتِیناں چِنْتا چَ مَیِ وَرْتَّتے۔
29 Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
ییناہَں نَ دُرْبَّلِیبھَوامِ تادرِشَں دَورْبَّلْیَں کَح پاپْنوتِ؟
30 Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
یَدِ مَیا شْلاگھِتَوْیَں تَرْہِ سْوَدُرْبَّلَتامَدھِ شْلاگھِشْیے۔
31 Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger. (aiōn g165)
مَیا مرِشاواکْیَں نَ کَتھْیَتَ اِتِ نِتْیَں پْرَشَںسَنِییوسْماکَں پْرَبھو رْیِیشُکھْرِیشْٹَسْیَ تاتَ اِیشْوَرو جاناتِ۔ (aiōn g165)
32 I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
دَمّیشَکَنَگَرےرِتاراجَسْیَ کارْیّادھْیَکْشو ماں دھَرْتُّمْ اِچّھَنْ یَدا سَینْیَیسْتَدْ دَمّیشَکَنَگَرَمْ اَرَکْشَیَتْ
33 och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.
تَداہَں لوکَیح پِٹَکَمَدھْیے پْراچِیرَگَواکْشیناوَروہِتَسْتَسْیَ کَراتْ تْرانَں پْراپَں۔

< 2 Korinthierbrevet 11 >