2 Korinthierbrevet 11
1 Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
ยูยํ มมาชฺญานตำ กฺษณํ ยาวตฺ โสฒุมฺ อรฺหถ, อต: สา ยุษฺมาภิ: สหฺยตำฯ
2 Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
อีศฺวเร มมาสกฺตตฺวาทฺ อหํ ยุษฺมานธิ ตเป ยสฺมาตฺ สตีํ กนฺยามิว ยุษฺมานฺ เอกสฺมินฺ วเร'รฺถต: ขฺรีษฺเฏ สมรฺปยิตุมฺ อหํ วาคฺทานมฺ อการฺษํฯ
3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
กินฺตุ สรฺเปณ สฺวขลตยา ยทฺวทฺ หวา วญฺจยาญฺจเก ตทฺวตฺ ขฺรีษฺฏํ ปฺรติ สตีตฺวาทฺ ยุษฺมากํ ภฺรํศ: สมฺภวิษฺยตีติ พิเภมิฯ
4 Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
อสฺมาภิรนาขฺยาปิโต'ปร: กศฺจิทฺ ยีศุ รฺยทิ เกนจิทฺ อาคนฺตุเกนาขฺยาปฺยเต ยุษฺมาภิ: ปฺราคลพฺธ อาตฺมา วา ยทิ ลภฺยเต ปฺราคคฺฤหีต: สุสํวาโท วา ยทิ คฺฤหฺยเต ตรฺหิ มเนฺย ยูยํ สมฺยกฺ สหิษฺยเธฺวฯ
5 Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga "apostlar".
กินฺตุ มุเขฺยภฺย: เปฺรริเตโภฺย'หํ เกนจิตฺ ปฺรกาเรณ นฺยูโน นาสฺมีติ พุเธฺยฯ
6 Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
มม วากฺปฏุตายา นฺยูนเตฺว สตฺยปิ ชฺญานสฺย นฺยูนตฺวํ นาสฺติ กินฺตุ สรฺวฺววิษเย วยํ ยุษฺมทฺโคจเร ปฺรกาศามเหฯ
7 Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
ยุษฺมากมฺ อุนฺนไตฺย มยา นมฺรตำ สฺวีกฺฤเตฺยศฺวรสฺย สุสํวาโท วินา เวตนํ ยุษฺมากํ มเธฺย ยทฺ อโฆษฺยต เตน มยา กึ ปาปมฺ อการิ?
8 Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
ยุษฺมากํ เสวนายาหมฺ อนฺยสมิติโภฺย ภฺฤติ คฺฤหฺลนฺ ธนมปหฺฤตวานฺ,
9 Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
ยทา จ ยุษฺมนฺมเธฺย'ว'รฺตฺเต ตทา มมารฺถาภาเว ชาเต ยุษฺมากํ โก'ปิ มยา น ปีฑิต: ; ยโต มม โส'รฺถาภาโว มากิทนิยาเทศาทฺ อาคไต ภฺราตฺฤภิ นฺยวารฺยฺยต, อิตฺถมหํ กฺกาปิ วิษเย ยถา ยุษฺมาสุ ภาโร น ภวามิ ตถา มยาตฺมรกฺษา กฺฤตา กรฺตฺตวฺยา จฯ
10 Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
ขฺรีษฺฏสฺย สตฺยตา ยทิ มยิ ติษฺฐติ ตรฺหิ มไมษา ศฺลาฆา นิขิลาขายาเทเศ เกนาปิ น โรตฺสฺยเตฯ
11 Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
เอตสฺย การณํ กึ? ยุษฺมาสุ มม เปฺรม นาสฺเตฺยตตฺ กึ ตตฺการณํ? ตทฺ อีศฺวโร เวตฺติฯ
12 Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
เย ฉิทฺรมนฺวิษฺยนฺติ เต ยตฺ กิมปิ ฉิทฺรํ น ลภนฺเต ตทรฺถเมว ตตฺ กรฺมฺม มยา กฺริยเต การิษฺยเต จ ตสฺมาตฺ เต เยน ศฺลาฆนฺเต เตนาสฺมากํ สมานา ภวิษฺยนฺติฯ
13 Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
ตาทฺฤศา ภากฺตเปฺรริตา: ปฺรวญฺจกา: การโว ภูตฺวา ขฺรีษฺฏสฺย เปฺรริตานำ เวศํ ธารยนฺติฯ
14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
ตจฺจาศฺจรฺยฺยํ นหิ; ยต: สฺวยํ ศยตานปิ เตชสฺวิทูตสฺย เวศํ ธารยติ,
15 Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
ตตสฺตสฺย ปริจารกา อปิ ธรฺมฺมปริจารกาณำ เวศํ ธารยนฺตีตฺยทฺภุตํ นหิ; กินฺตุ เตษำ กรฺมฺมาณิ ยาทฺฤศานิ ผลานฺยปิ ตาทฺฤศานิ ภวิษฺยนฺติฯ
16 Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
อหํ ปุน รฺวทามิ โก'ปิ มำ นิรฺพฺโพธํ น มนฺยตำ กิญฺจ ยทฺยปิ นิรฺพฺโพโธ ภเวยํ ตถาปิ ยูยํ นิรฺพฺโพธมิว มามนุคฺฤหฺย กฺษไณกํ ยาวตฺ มมาตฺมศฺลาฆามฺ อนุชานีตฯ
17 Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
เอตสฺยา: ศฺลาฆายา นิมิตฺตํ มยา ยตฺ กถิตวฺยํ ตตฺ ปฺรภุนาทิษฺเฏเนว กถฺยเต ตนฺนหิ กินฺตุ นิรฺพฺโพเธเนวฯ
18 Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
อปเร พหว: ศารีริกศฺลาฆำ กุรฺวฺวเต ตสฺมาทฺ อหมปิ ศฺลาฆิเษฺยฯ
19 I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
พุทฺธิมนฺโต ยูยํ สุเขน นิรฺพฺโพธานามฺ อาจารํ สหเธฺวฯ
20 I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
โก'ปิ ยทิ ยุษฺมานฺ ทาสานฺ กโรติ ยทิ วา ยุษฺมากํ สรฺวฺวสฺวํ คฺรสติ ยทิ วา ยุษฺมานฺ หรติ ยทิ วาตฺมาภิมานี ภวติ ยทิ วา ยุษฺมากํ กโปลมฺ อาหนฺติ ตรฺหิ ตทปิ ยูยํ สหเธฺวฯ
21 Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava "varit för svaga" till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
เทารฺพฺพลฺยาทฺ ยุษฺมาภิรวมานิตา อิว วยํ ภาษามเห, กินฺตฺวปรสฺย กสฺยจิทฺ เยน ปฺรคลฺภตา ชายเต เตน มมาปิ ปฺรคลฺภตา ชายต อิติ นิรฺพฺโพเธเนว มยา วกฺตวฺยํฯ
22 Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
เต กิมฺ อิพฺริโลกา: ? อหมปีพฺรีฯ เต กิมฺ อิสฺราเยลียา: ? อหมปีสฺราเยลีย: ฯ เต กิมฺ อิพฺราหีโม วํศา: ? อหมปีพฺราหีโม วํศ: ฯ
23 Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
เต กึ ขฺรีษฺฏสฺย ปริจารกา: ? อหํ เตโภฺย'ปิ ตสฺย มหาปริจารก: ; กินฺตุ นิรฺพฺโพธ อิว ภาเษ, เตโภฺย'ปฺยหํ พหุปริศฺรเม พหุปฺรหาเร พหุวารํ การายำ พหุวารํ ปฺราณนาศสํศเย จ ปติตวานฺฯ
24 Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
ยิหูทีไยรหํ ปญฺจกฺฤตฺว อูนจตฺวารึศตฺปฺรหาไรราหตสฺตฺริเรฺวตฺราฆาตมฺ เอกกฺฤตฺว: ปฺรสฺตราฆาตญฺจ ปฺรปฺตวานฺฯ
25 Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
วารตฺรยํ โปตภญฺชเนน กฺลิษฺโฏ'หมฺ อคาธสลิเล ทินเมกํ ราตฺริเมกาญฺจ ยาปิตวานฺฯ
26 Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
พหุวารํ ยาตฺราภิ รฺนทีนำ สงฺกไฏ รฺทสฺยูนำ สงฺกไฏ: สฺวชาตียานำ สงฺกไฏ รฺภินฺนชาตียานำ สงฺกไฏ รฺนครสฺย สงฺกไฏ รฺมรุภูเม: สงฺกไฏ สาครสฺย สงฺกไฏ รฺภากฺตภฺราตฺฤณำ สงฺกไฏศฺจ
27 allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
ปริศฺรมเกฺลศาภฺยำ วารํ วารํ ชาครเณน กฺษุธาตฺฤษฺณาภฺยำ พหุวารํ นิราหาเรณ ศีตนคฺนตาภฺยาญฺจาหํ กาลํ ยาปิตวานฺฯ
28 Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
ตาทฺฤศํ ไนมิตฺติกํ ทุ: ขํ วินาหํ ปฺรติทินมฺ อากุโล ภวามิ สรฺวฺวาสำ สมิตีนำ จินฺตา จ มยิ วรฺตฺตเตฯ
29 Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
เยนาหํ น ทุรฺพฺพลีภวามิ ตาทฺฤศํ เทารฺพฺพลฺยํ ก: ปาปฺโนติ?
30 Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
ยทิ มยา ศฺลาฆิตวฺยํ ตรฺหิ สฺวทุรฺพฺพลตามธิ ศฺลาฆิเษฺยฯ
มยา มฺฤษาวากฺยํ น กถฺยต อิติ นิตฺยํ ปฺรศํสนีโย'สฺมากํ ปฺรโภ รฺยีศุขฺรีษฺฏสฺย ตาต อีศฺวโร ชานาติฯ (aiōn g165)
32 I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
ทมฺเมษกนคเร'ริตาราชสฺย การฺยฺยาธฺยกฺโษ มำ ธรฺตฺตุมฺ อิจฺฉนฺ ยทา ไสไนฺยสฺตทฺ ทมฺเมษกนครมฺ อรกฺษยตฺ
33 och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.
ตทาหํ โลไก: ปิฏกมเธฺย ปฺราจีรควากฺเษณาวโรหิตสฺตสฺย กราตฺ ตฺราณํ ปฺราปํฯ
