2 Korinthierbrevet 11
1 Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
Kam thuhaih to nawnetta thung nang pauep pae o thai hanah ka koeh: pauep doeh nang pauep pae o boeh.
2 Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
Kacuem nongpata maeto ka hamh baktiah, Kri ah kang hamh o boeh pongah, nangcae to Sithaw uthaih palungthin hoiah kang khet o.
3 Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
Toe pahui mah athlaeng koehhaih palung hoiah Evi to aling baktih toengah, na poek o haih to amro ving ueloe, Kri poekciimhaih anghmaa moeng tih, tiah zithaih ka tawnh.
4 Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
Kami maeto mah nangcae khaeah kang thui o vai ai ih kalah Jesu kawng to thuih naah, na talawk o vai ai ih kalah muithla to na talawk o moe, na talawk o vai ai ih kahoih tamthanglok doeh na talawk o nahaeloe, nangcae loe kalah tamthanglok, kalah Jesu hoi kalah muithla tapom kami ah ni na oh o.
5 Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga "apostlar".
Kai loe kalen koek patoeh ih kaminawk pongah ahnaem kue, tiah ka poek ai.
6 Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
Kai loe lok kanaem apae thai ai, toe panoekhaih tawn ai kami na ai ni; nangcae khaeah hmuen boih kam tueng o sak boeh.
7 Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
Nangcae pakoeh ah oh thai hanah, kaimah hoi kaimah kahnaem ah kho ka sak moe, kahoih Sithaw tamthanglok to azom ah kang thuih o pongah, zaehaih ka tawnh maw?
8 Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
Nangcae khaeah tok ka sak thai hanah, kalah kricaabunawk abomhaih to ka talawk.
9 Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
Nangcae khaeah ka oh moe, angaihaih ka tawnh naah, mi kawbaktih doeh raihaih ka paek ai: Macedonia prae hoi angzo nawkamyanawk mah ni kang toenghaih to ang paek o: kalaem tangcae atue ah hmuen boih ah raihaih kang paek o ai baktih toengah, hmabang atue ah doeh to tiah ni ka oh poe han.
10 Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
Loktang Kri to ka thungah oh pongah, Akaia prae thung ih mi kawbaktih mah doeh kam oekhaih hae pakaa thai mak ai.
11 Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
Tipongah? Nangcae kang palung o ai pongah maw? Sithaw mah panoek.
12 Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
Kaicae doeh kamoek nihcae baktiah ni tok ka sak o toeng, tiah nihcae mah thuih o thai han ai ah, ka sak ih tok baktiah ni ka sak poe han.
13 Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
To kaminawk loe angsahcop patoeh ih kami, minawk aling thaih toksah kami, Kri mah patoeh ih kami baktiah angmacae hoi angmacae angsahcop kaminawk ni.
14 Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
Dawnrai han om ai; Setan angmah mataeng doeh aanghaih van kami baktiah angsak toeng to loe!
15 Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
To pongah Setan toksah kaminawk mah toenghaih toksah kami baktiah angsak o naah dawnrai han om ai; hnukkhuem ah nihcae loe a sak o ih tok baktih toengah atho to hnu o tih.
16 Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
Ka thuih let bae, mi mah doeh kai hae kamthu ah poek hmah nasoe; kamthu ah nang poek o nahaeloe, kamthu baktiah zetta kam oek han vop.
17 Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
Amoekhaih lok ka thuih naah, Angraeng ih lok baktiah ka thui ai, amthu baktiah ni ka thuih.
18 Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
Paroeai kaminawk mah long taksa ah amoek o baktih toengah, kai doeh kam oek toeng han vop.
19 I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
Nangcae loe palung na ha o pongah, amthu kaminawk nuiah pauephaih na tawnh o.
20 I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
Nangcae tamna ah suem kami, nangcae zaw kami, nangcae ih hmuen lomh kami, amoek kami, mikhmai ah tabaeng kaminawk nuiah mataeng doeh pauephaih na tawnh o.
21 Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava "varit för svaga" till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
Kaicae loe to tiah ka pauep o thai ai, tiah kasae thuihaih oh pongah, to baktih hmuen ah loe tha ka zok o, azat doeh thoh parai. Toe mi kawbaktih mah doeh amoekhaih lok to thui nahaeloe (kamthu baktiah ni ka thuih, ) kai doeh kam oek thai toengh.
22 Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
Nihcae loe Hebru kami ah maw oh o? Kai doeh Hebru kami toeng ni. Nihcae loe Israel kami ah maw oh o? Kai doeh Israel kami toeng ni. Nihcae loe Abraham ih acaeng ah maw oh o? Kai doeh Abraham ih acaeng toeng ni.
23 Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
Nihcae loe Kri toksah kami ah maw oh o? (kamthu baktiah ka thuih) nihcae pongah tok ka sak kue; nihcae pong kamthlai ah toksah kami, paroeai bohhaih tongh kami, vaihi hoi vaihi thong krah kami, duek han khoek to raihaih tongh kami ah ka oh.
24 Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
Judahnawk mah vai pangato ang boh o, quipalito akoep hanah vaito khue ni boh han angai boeh.
25 Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
Thingboeng hoiah vai thumto ang boh o, thlung hoiah vaito ang vah o, tuipui thungah palong mah vai thumto ang palet, tuipui thungah nito pacoeng, qumto ka oh.
26 Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
Kholong ka caehhaih pop pongah, vapui angkat thai ai raihaih, mingcahnawk mah paek ih raihaih, kaimah ih kaminawk mah paek ih raihaih, Sithaw panoek ai kaminawk mah paek ih raihaih, vangpui thungah ka tong ih raihaih, praezaek ah ka tong ih raihaih, tuipui ah ka tong ih raihaih, nawkamya ah angsah kaminawk mah paek ih raihaihnawk to vaihi hoi vaihi ka tong.
27 allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
Tha kana angpho qawt hoiah tok ka sak moe, vaihi hoi vaihi iip thai ai ah ohhaih, zok kamthlam tui kanghae ah ohhaih, buhcaa ai ah ohhaih, siktue naah bangkrai ah ohhaihnawk to ka tongh.
28 Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
To baktih hmuennawk ka tongh pacoengah doeh, kricaabunawk boih to ka mawnhhaih pongah, ni thokkruek hmuen kazit mah ang taeh.
29 Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
Minawk thazok o naah, kai loe thazok ai kami ah maw ka oh? Minawk zaehaih thungah amtimh o naah, palung ka phui ai maw?
30 Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
Kam oek han angaih nahaeloe, ka thazokhaih hmuen ah ni kam oek han.
Lok kam lai ai, tito dungzan tahamhoihaih, aicae Angraeng Jesu Kri ih Ampa, Sithaw mah panoek. (aiōn g165)
32 I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
Siangpahrang Areta ukhaih thungah kaom, Damaska vangpui ukkung mah, kai naeh hanah Damaska vangpui to toepsak naah;
33 och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.
kai loe benthang thungah ang pacaeng o, thokbuem hoiah ang pakhrak o moe, vangpui pakaahaih tapang hoiah ang humh o sak, to naah ni anih ban thung hoiah ka loih vop.
