2 Korinthierbrevet 10
1 Jag Paulus själv, som "är så ödmjuk, när jag står ansikte mot ansikte med eder, men visar mig så modig mot eder, när jag är långt borta", jag förmanar eder vid Kristi saktmod och mildhet
Kei Pawluh nami ksunga mlung hnemnak am awm lü, athuknaka ka ve üng linglai khawiki naw, Khritawa hniphnawinak la dawnak am ning jah nghui na veng.
2 och beder eder se till, att jag icke, när jag en gång är hos eder, måste "visa mig modig", i det jag helt oförskräckt tänker våga mig på somliga som mena att vi "vandra efter köttet".
Pumsa lama keimi, kami ngdüithokia jah ngaiki hea veia ka linga kba, nami veia ka pha law üng ka linglai khaia ä nami na lingnak vaia ning jah nghui na veng.
3 Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet.
Khawmdek üng mi awmki, acunsepi khawmdeka thum üng am mi ngtu naw.
4 Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen.
Keimia ngtuknaka likcim he cun khawmdek likcim hea am kya lü Pamhnama johita likcim he ni. Acun cun mlüh ngvawng he jah kpyehnak vaia kami summangki.
5 Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.
Am cangkia ngcuhnak he la Pamhnam ksingkhyapnak sungkhamkia awhcahnak he cun jah kpyeh u lü, ami cungaihnak jah pinpawk u lü Khritawa ngthu kami jah läklam saki.
6 Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.
Ngthu nami ngaihnak a kümkawi käna, ngthu ä ngaihnak naküt kami mkhuimkha khaia kami ngcüngcei pängki.
7 Sen då vad som ligger öppet för allas ögon. Om någon i sitt sinne är viss om att han hör Kristus till, så må han ytterligare besinna inom sig, att lika visst som han själv hör Kristus till, lika visst göra också vi det.
Ipi akpung lam nami tengki. Nangmi üngka uyaw Khritawa ka kyakia a ngaihkyu üng, ngaikyu be kawm. Amimi Khritawa ka ami kyaa kba, Keimi pi Khritawa ka kami kya hngaki.
8 Och om jag än något härutöver berömmer mig, då nu fråga är om vår myndighet -- den som Herren har givit oss, till att uppbygga eder och icke till att nedbryta -- så skall jag dock icke komma på skam därmed.
Ka ana (nangmi ning jah kpyehnak vaia am kya lü nangmi ning jah pyanthamnak kdaw vaia, Bawipa naw ana pet cen) aktäa ka awhcahnak üng pi ka hmai am se khai.
9 Jag vill icke att det skall se ut, som om jag med mina brev allenast tänkte skrämma eder.
Ca ka yuk law am ka ning jah mkyühkia am kya.
10 Ty man säger ju: "Hans brev äro väl myndiga och stränga, men när han kommer själv, uppträder han utan kraft, och på hans ord aktar ingen."
Uyaw naw, “Pawluha cayuk he yüh u lü kyanki he, amät mi hlawnga a awm üng a ktha am kyan lü a ngthu pyen pi amdang ni,” tiki.
11 Den som säger sådant, han må emellertid göra sig beredd på att sådana som vi äro i orden, genom våra brev, när vi äro frånvarande, sådana skola vi ock visa oss i gärningarna, när vi äro närvarande.
Acuna khyang he naw nami hlawnga am kami ve üng ca üng kami yuka kba, nami hlawnga kami ve üng bilawhnak am kami awmki ni ti hin ksing khai.
12 Ty vi äro icke nog dristiga att räkna oss till eller jämföra oss med somliga som giva sig själva gott vitsord, men som äro utan förstånd, i det att de mäta sig allenast efter sig själva och jämföra sig allenast med sig själva.
Amimät la amimät mhlünmtaieikia khyang he am atänga kami ve vai am ngaih u nawng, mtängnak vai pi am kami ngaihki. Ihlawka angki he ni! Amimät naw amimät msuimcäpnak am amimäta ngthu mkhyahki he.
13 Vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan allenast efter måttet av det område som Gud tillmätte åt oss, när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.
Keimi awhcahnak hin kami awhcah vaia kthaka am awhcah u nawng; Mhnam naw a jah tak peta khuta k’uma um lü nami ksunga kami bilawh pi ngpüiki ni.
14 Ty vi sträcka oss icke utom vårt område, såsom nådde vi icke rätteligen fram till eder; vi hava ju redan med evangelium om Kristus hunnit fram jämväl till eder.
Acuna k’uma nami umkia kyase, Khritawa thangkdaw law püi u lü nami veia kami law üng acuna thea am bilo u nawng.
15 När vi säga detta, berömma vi oss icke till övermått, icke av andras arbete. Men väl hava vi det hoppet, att i samma mån som eder tro växer till, vi inom det område som har tillfallit oss skola bland eder vinna framgång, i så överflödande mått,
Acunakyase, Pamhnam naw pawh vaia a jah tak peta thea khyang kcea khutbia kthaka am awhcah ve ung. Nami jumnak däm law se, nami ksunga khutbi akdäm bawk kami pawh law khaia kami ngak’uhki.
16 att vi också få förkunna evangelium i trakter som ligga bortom eder -- och detta utan att vi, inom ett område som tillhör andra, berömma oss i fråga om det som redan där är uträttat.
Acunüng thangkdaw cun nangmia khaw pi khye u lü kami sang khai. Khyang kce hea khawa bilawh pänga khutbi kami awhcahnak vai am ngaih ve ung.
17 Men "den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren".
Cunsepi, “A awhcah vai ngaiki naw, Bawipa bilawhnak awhcah na se” tia cangcim naw pyenki.
18 Ty icke den håller provet, som giver sig själv gott vitsord, utan den som Herren giver sådant vitsord.
Amät mhlünmtaieiki naw ngaknak am hlawhei khawi, Bawipa naw a mhlünmtai naw ni ngaknak a hlawhei. Mimät naw mimät dawkia mi ngaiha phäha am kya.
