2 Krönikeboken 1
1 Salomo, Davids son, befäste sig nu i sin konungamakt, i det att HERREN, hans Gud, var med honom och gjorde honom övermåttan stor.
Napatibker ti panagturay ni Solomon a putot a lalaki ni David, ken adda kenkuana ni Yahweh a Diosna ket pinabilegna isuna iti kasta unay.
2 Och sedan Salomo hade låtit kallelse utgå till hela Israel, till över- och underhövitsmännen, till domarna och till alla hövdingar i hela Israel, huvudmännen för familjerna,
Nakisarita ni Solomon iti entero nga Israel, kadagiti pangulo dagiti rinibu ken ginasut a soldado, kadagiti ukom, ken iti tunggal prinsipe iti entero nga Israel, kadagiti ulo dagiti balay dagiti amma.
3 begav han sig med hela denna församling till offerhöjden i Gibeon, ty där stod Guds uppenbarelsetält, som HERRENS tjänare Mose hade gjort i öknen.
Isu a napan ni Solomon ken ti amin a taripnong a kaduana iti pagdaydayawan nga adda idiay Gabaon ta adda sadiay ti tolda a pakiumanan iti Dios, nga inaramid ti adipen ni Yahweh a ni Moises, idiay let-ang.
4 Guds ark däremot hade David hämtat från Kirjat-Jearim upp till den plats som David hade berett åt den, ty han hade åt den slagit upp ett tält i Jerusalem.
Ngem ti lakasa ti Dios nga adda idiay Kiriat Jearim ket impan ni David iti lugar nga insagana para iti daytoy, ta nangibangon isuna iti maysa a tolda para iti daytoy idiay Jerusalem.
5 Men kopparaltaret, som Besalel, son till Uri, son till Hur, hade gjort, det hade man ställt upp framför HERRENS tabernakel; och Salomo och församlingen gingo dit för att fråga honom.
Kasta met, ti bronse nga altar nga inaramid ni Bezalel a lalaki a putot ni Uri a lalaki a putot ni Hur, ket adda iti sangoanan ti tabernakulo ni Yahweh; napan sadiay ni Solomon ken ti taripnong.
6 Där offrade nu Salomo inför HERRENS ansikte på kopparaltaret, som stod vid uppenbarelsetältet; han offrade på det tusen brännoffer.
Simmang-at ni Solomon iti ayan ti bronse nga altar iti sangoanan ni Yahweh, nga adda iti tolda a pakiumanan, ket nangidatag iti sangaribu a daton a maipuor iti rabaw daytoy.
7 Och om natten uppenbarade sig Gud för Salomo; han sade till honom: "Bed mig om vad du vill att jag skall giva dig."
Nagparang ti Dios kenni Solomon iti dayta a rabii ket kinunana kenkuana, “Agkiddawka! Ania ti rumbeng nga itedko kenka?”
8 Salomo svarade Gud: "Du har gjort stor nåd med min fader David och har låtit mig bliva konung efter honom.
Kinuna ni Solomon iti Dios, “Impakitam ti naindaklan a kinapudnom iti tulagmo kenni David nga amak, ket pinagbalinnak nga ari a kasukatna.
9 Så låt nu, HERRE Gud, ditt ord till min fader David visa sig vara sant; ty du har själv gjort mig till konung över ett folk som är så talrikt som stoftet på jorden.
Ita, O Yahweh a Dios, tungpalem koma dagiti karim iti amak a ni David, ta pinagbalinnak nga ari dagiti tattao a kas iti tapok iti daga ti kaaduda.
10 Giv mig nu vishet och förstånd till att vara detta folks ledare och anförare; ty vem skulle eljest kunna vara domare för detta ditt stora folk?"
Ita, ikkannak koma iti kinasirib ken pannakaammo, tapno maidauloak dagitoy a tattao, ta siasino ti makabael a mangukom kadagiti tattaom a nakaad-adu unay?”
11 Då sade Gud till Salomo: "Eftersom du är så till sinnes, och icke har bett om rikedom, skatter och ära eller om dina ovänners liv, och ej heller bett om långt liv, utan har bett om vishet och förstånd, så att du kan vara domare för mitt folk, över vilket jag har gjort dig till konung,
Kinuna ti Dios kenni Solomon, “Gapu ta dayta ti adda iti pusom, ken saanka a dimmawat iti kinabaknang, sanikua, wenno dayaw, wenno ti biag dagiti manggurgura kenka, wenno atiddog a panagbiagmo—ngem gapu ta nagkiddawka iti kinasirib ken pannakaammo, tapno maiturayam dagiti tattaok, a nangisaadak kenka a kas ari—
12 därför vare vishet och förstånd dig givna; därtill vill jag ock giva dig rikedom och skatter och ära, så att ingen konung före dig har haft och ej heller någon efter dig skall hava så mycket därav."
Maiteden kenka ti kinasirib ken pannakaammo; ikkanka pay iti kinabaknang, sanikua, ken dayaw, a nalablabes ngem iti adda iti siasinoman kadagiti ari sakbay kenka, ken nalablabes ngem kadagiti ari a sumarunonto kenka.”
13 Sedan nu Salomo hade varit vid offerhöjden i Gibeon, begav han sig från uppenbarelsetältet till Jerusalem och regerade där över Israel.
Isu a napan ni Solomon iti Jerusalem manipud iti pagdaydayawan nga adda idiay Gabaon, manipud iti sangoanan ti tolda a pakiumanan; inturayanna ti Israel.
14 Och Salomo samlade vagnar och ridhästar, så att han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ridhästar; dem förlade han dels i vagnsstäderna, dels i Jerusalem, hos konungen själv.
Inummong ni Solomon dagiti karuahe ken kumakabalio: ket addaan isuna iti 1, 400 a karuahe ken 12, 000 a kumakabalio nga inkabilna kadagiti siudad a pakaikabkabilan dagiti karuahe, ken iti ayanna, ti ari ti Jerusalem.
15 Och konungen styrde så, att silver och guld blev lika vanligt i Jerusalem som stenar, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet.
Pinagbalin ti ari dagiti pirak ken balitok a gagangay laeng idiay Jerusalem a kas iti bato, ken pinagbalinna dagiti kayo a sedro a gagangay laeng a kas kadagiti kayo ti sikamoro nga adda kadagiti nababa a daga.
16 Och hästarna som Salomo lät anskaffa infördes från Egypten; ett antal kungliga uppköpare hämtade ett visst antal av dem till bestämt pris.
Maipanggep iti panagangkat kadagiti kabalio manipud iti Egipto ken Kue para kenni Solomon, gatgatangen dagitoy dagiti agtagtagilakona manipud iti Kue iti nangina a gatad.
17 Var vagn som de hämtade upp från Egypten och införde kostade sex hundra siklar silver, och var häst ett hundra femtio. Sammalunda infördes ock genom deras försorg sådana till hetiternas alla konungar och till konungarna i Aram.
Innem a gasut a siklo a pirak ti panaggatangda iti maysa a karuahe manipud iti Egipto, ken 150 a siklo met ti panaggatangda iti maysa a kabalio. Inlakoda met dagitoy kadagiti ari ti Heteo ken kadagiti Arameo.
