< 2 Krönikeboken 35 >
1 Därefter höll Josia HERRENS påskhögtid i Jerusalem; man slaktade påskalammet på fjortonde dagen i första månaden.
Tokosra Josiah el oru Kufwen Alukela in acn Jerusalem in akfulatye LEUM GOD. Ke len se aksingoul akosr ke malem se meet, elos uniya kosro nu ke kufwa.
2 Och han fastställde prästernas åligganden och styrkte dem till tjänstgöringen i HERRENS hus.
El srisrngiya mwet tol nu ke kunokon lalos ma elos in oru in Tempul, ac el akkeyalos ac fahk elos in oru ma inge in arulana wo.
3 Och han sade till leviterna som undervisade hela Israel, och som voro helgade åt HERREN: "Sätten den heliga arken i det hus som Salomo, Davids son, Israels konung, har byggt. Den skall icke mer vara en börda på edra axlar. Tjänen nu HERREN, eder Gud, och hans folk Israel.
El oayapa aketeya nu sin mwet Levi, su mwet luti lun mwet Israel ac su arulana eisalosyang nu sin LEUM GOD, ac fahk, “Kowos in filiya Tuptup in Wuleang mutal in Tempul se ma Tokosra Solomon, wen natul David, el musaela. Kowos in tia sifilpa usot use, a kowos in kulansupu LEUM GOD lowos, oayapa mwet Israel mwet lal.
4 Gören eder redo efter edra familjer, i edra avdelningar, enligt vad David, Israels konung, har föreskrivit, och enligt hans son Salomos föreskrifter,
Kowos in oakikowosi ke acn suwos in Tempul ke ip lun sou, in oana ma kuneyuk kowos nu kac sel Tokosra David ac Tokosra Solomon, wen natul.
5 och inställen eder i helgedomen, ordnade efter edra bröders, det meniga folkets, familjeskiften, så att en avdelning av en levitisk familj kommer på vart skifte.
Kowos orala oakwuk lowos tuh in oasr mwet su akola in kasru kais sie sou lun mwet Israel.
6 Och slakten påskalammet och helgen eder och reden till det för edra bröder, så att I gören efter HERRENS ord genom Mose."
Kowos pa ac uniya sheep fusr ac nani nu ke Kufwen Alukela. Inge kowos in aknasnasye kowos ac akoo mwe kisa uh, tuh mwet Israel wiowos in akfalye oakwuk su LEUM GOD El sot nu suwos sel Moses.”
7 Och Josia gav åt det meniga folket såsom offergärd småboskap, dels lamm och dels killingar, till ett antal av trettio tusen, alltsammans till påskoffer, åt alla som voro där tillstädes, så ock tre tusen fäkreatur, detta allt av konungens enskilda egendom.
Tokosra Josiah el srukak tausin tolngoul ke sheep, sheep fusr, ac nani sin kosro natul sifacna, oayapa tausin tolu ke cow mukul tuh mwet uh in orekmakin nu ke Kufwen Alukela.
8 Och hans förnämsta män gåvo efter sin fria vilja offergåvor åt folket, åt prästerna och leviterna. Hilkia, Sakarja och Jehiel, furstarna i Guds hus, gåvo åt prästerna två tusen sex hundra lamm och killingar till påskoffer, så ock tre hundra fäkreatur.
Mwet pwapa lal elos wi pac srukak ma kunalos tuh in orekmakinyuk sin mwet uh, mwet tol, ac mwet Levi. Ac Hilkiah Mwet Tol Fulat, Zechariah, ac Jehiel, su mwet kol in Tempul, elos sang luo tausin onfoko ke sheep fusr ac nani fusr, ac tolfoko cow mukul nu sin mwet tol tuh elos in kisakin ke pacl in kufwa.
9 Men Konanja och hans bröder, Semaja och Netanel, jämte Hasabja, Jegiel och Josabad, de översta bland leviterna, gåvo åt leviterna såsom offergärd fem tusen lamm och killingar till påskoffer, så ock fem hundra fäkreatur.
Mwet kol lun mwet Levi inge — Conaniah, Shemaiah, Nethanel (su tamulel lal Shemaiah), Hashabiah, Jeiel, ac Jozabad — elos srukak tausin limekosr ke sheep fusr ac nani fusr, ac lumfoko cow mukul nu sin mwet Levi, tuh in mwe kisa lalos.
10 Så blev det då ordnat för gudstjänsten; och prästerna inställde sig till tjänstgöring på sina platser och likaledes leviterna, efter sina avdelningar, såsom konungen hade bjudit.
Ke ma nukewa akola tari nu ke Kufwen Alukela, mwet tol ac mwet Levi elos tu yen selos, oana ma tokosra el sapkin.
11 Därefter slaktade de påskalammet, och prästerna stänkte med blodet som de togo emot av leviterna; och dessa drogo av huden.
Tukun sheep fusr ac nani uh anwuki, mwet Levi elos sukela, ac mwet tol elos sang srah kac osrela loang sac.
12 Och de avskilde brännoffersstyckena och delade ut dem åt det meniga folket, efter deras familjeskiften, för att de skulle offra dem åt HERREN, såsom det var föreskrivet i Moses bok. På samma sätt gjorde de ock med fäkreaturen.
Na elos kitalik kosro ma ac kisakinyuk in mwe kisa firir, ac sang nu sin kais sie sou, tuh elos in ku in orek kisa fal nu ke ma oakwuk in Ma Sap lal Moses.
13 Och de stekte påskalammet på eld, på föreskrivet sätt; men tackoffersköttet kokade de i grytor, pannor och kittlar och delade ut det med hast åt allt det meniga folket.
Mwet Levi elos munanla mwe kisa lun Kufwen Alukela inge fin e uh, fal nu ke oakwuk nu kac, ac poeleak mwe sang mutal in tup lulap, tup osra, ac pan, na elos sulaklak ac kitalik nu sin mwet uh.
14 Sedan redde de till åt sig själva och åt prästerna; ty prästerna, Arons söner, voro upptagna ända till natten med att offra brännoffret och fettstyckena; därför måste leviterna reda till både åt sig och åt prästerna, Arons söner.
Tukun ma inge orekla, mwet Levi elos srukak ikwa nu selos sifacna oayapa mwet tol su ma natul Aaron, mweyen mwet tol uh kafofo nwe ke fongeni ke fureak kosro ma ac fonna firiryak, ac kiris ke ma kisala.
15 Och sångarna, Asafs barn, stodo på sin plats, såsom David och Asaf och Heman och konungens siare Jedutun hade bjudit, och dörrvaktarna stodo var och en vid sin port; de behövde icke gå ifrån sin tjänstgöring, ty deras bröder, de andra leviterna, redde till åt dem.
Mwet on lun mwet Levi inge in sou lal Asaph, elos tu ke acn srisrngiyuki nu selos sel Tokosra David: Asaph, Heman, ac Jeduthun mwet liaten lun tokosra. Mwet topang mutunpot lun Tempul elos tia enenu in som liki acn elos tu we, mweyen mwet Levi saya elos aolulos in akoo Kufwen Alukela.
16 Så blev allt ordnat för HERRENS tjänst på den dagen, i det att man höll påskhögtid och offrade brännoffer på HERRENS altare, såsom konung Josia hade bjudit.
Ouinge orekla ma nukewa ma Tokosra Josiah el sapkin ke len sac, nu ke alu nu sin LEUM GOD, nwe ke akfulatye Kufwen Alukela, ac nu ke kisakin mwe kisa firir fin loang uh.
17 De israeliter som voro där tillstädes höllo nu påskhögtid och firade det osyrade brödets högtid i sju dagar.
Mwet Israel nukewa su oasr we elos akfulatye Kufwen Alukela ac Kufwen Bread Tia Akpulol ke len itkosr.
18 En påskhögtid lik denna hade icke blivit hållen i Israel sedan profeten Samuels tid; ty ingen av Israels konungar hade hållit en sådan påskhögtid som den vilken nu hölls av Josia jämte prästerna och leviterna och hela Juda och dem av Israel, som voro där tillstädes, jämväl Jerusalems invånare.
Tufahna akfulatyeyuk Kufwen Alukela ouinge oe ke pacl lal Samuel mwet palu me. Wangin sie tokosra oemeet me akfulatye Kufwen Alukela oana ma se ma akfulatyeyuk inge in pacl lal Tokosra Josiah, wi mwet tol, mwet Levi, mwet Judah, mwet Israel, ac mwet Jerusalem,
19 I Josias adertonde regeringsår hölls denna påskhögtid.
ke yac se aksingoul oalkosr ma Josiah el leum.
20 Efter allt detta, sedan Josia hade försatt templet i gott stånd, drog Neko, konungen i Egypten, upp för att strida vid Karkemis, som ligger vid Frat; och Josia drog ut mot honom.
Tukun Tokosra Josiah el orala ma inge nukewa nu ke Tempul, Tokosra Neco lun Egypt el us mwet mweun lal in mweuni acn Carchemish sisken Infacl Euphrates. Josiah el srike in tulokunul,
21 Då skickade denne sändebud till honom och lät säga: "Vad har du med mig att göra, du Juda konung? Det är icke mot dig jag nu kommer, utan mot min arvfiende, och Gud har befallt mig att skynda. Hör upp att trotsa Gud, som är med mig, och tag dig till vara, så att han icke fördärvar dig."
tuh Neco el supwala kas inge nu sel, “Mweun se nga oru inge tia ma nu sum, Tokosra lun Judah. Nga tia tuku in mweuni kom, a in mweuni mwet lokoalok luk, ac God El fahk nu sik nga in sulaklak. God El wiyu, na pa kom in tia tulokinyu, tuh Elan tia kunauskomla.”
22 Men i stället för att vända om och lämna honom i fred förklädde Josia sig och gick att strida mot honom, utan att höra på Nekos ord, som dock kommo från Guds mun. Och det kom till strid på Megiddos slätt.
Tusruktu ku na sel Josiah mu el ac mweun. El srunga lohng ma God El fahk nu sel Tokosra Neco, na el ekulla lumahl ac som mweun ke acn tupasrpasr in acn Megiddo.
23 Men skyttarnas skott träffade konung Josia; och konungen sade till sina tjänare: "Bären mig undan, ty jag är svårt sårad."
In mweun sac, pisr nutin mwet mweun lun Egypt faksilya Tokosra Josiah, na el fahk nu sin mwet kulansap lal ah, “Usyula. Nga arulana kineta!”
24 Då buro hans tjänare honom från stridsvagnen och satte honom i hans andra vagn och förde honom till Jerusalem; och han gav upp andan och blev begraven där hans fäder voro begravna. Och hela Juda och Jerusalem sörjde Josia.
Elos sraklalla liki chariot natul ah, eisalang nu fin chariot soko pac natul ma oan we, ac usalla nu Jerusalem. El misa we ac pukpuki ke inkulyuk lun mwet leum. Mwet Judah ac Jerusalem nukewa eoksra ke misa lal ah.
25 Och Jeremia sjöng en klagosång över Josia. Och alla sångare och sångerskor talade sedan i sina klagosånger om Josia, såsom man gör ännu i dag; och dessa sånger blevo allmänt gängse i Israel. De finnas upptecknade bland "Klagosångerna".
Jeremiah, mwet palu, el orala on in eoksra soko lal kacl Tokosra Josiah. Na mwet Israel elos oakiya tuh in sie lia lalos tuh mwet on, mukul ac mutan, in alullulkin on soko inge ke elos eoksra kacl Josiah. On soko inge ku in koneyukyak inmasrlon ma simla nu ke eoksra.
26 Vad nu mer är att säga om Josia och om de fromma gärningar han gjorde, efter vad föreskrivet var i HERRENS lag,
Ma nukewa ma Josiah el orala, ke moul in kulansap wowo lal nu sin LEUM GOD, ac ke akosten lal ke Ma Sap,
27 och om annat som han företog sig under sin första tid såväl som under sin sista, det finnes upptecknat i boken om Israels och Juda konungar
ac srumunyal, mutawauk nwe ke safla, simla ke [Sramsram Matu Ke Tokosra Lun Israel Ac Judah.]