2 Krönikeboken 33

1 Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han regerade femtiofem år i Jerusalem.

Manasseh leng ahung chanchun kum 12 bep anahin aman Jerusalem mah kum 55 geijin vai ana hommin ahi

2 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.

Amahin Pakaiyin Israel chate masanga anano doh namdangho chonna kidah umtah ho chonna chu anache pi in Pakai mitmun thilse ngen abollin ahi

3 Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade brutit ned, och reste altaren åt Baalerna och gjorde Aseror, och tillbad och tjänade himmelens hela härskara.

Amahin apa Hezekiah in ana vohlhuh munsang hochu anasapha kitnin, Baal doihouna anatung doh kitnin pathen lim semthu Asherah doi hochu ana tungdoh kitnin ahi

4 Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade sagt: "I Jerusalem skall mitt namn vara till evig tid."

Aman Pakai houinmai leh amiten ama ahin houna ding mun atiova chun semthu pathen houna maicham atungdoh kitnin ahi

5 Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda förgårdarna till HERRENS hus.

Pakai houin na hongcha teni a chun ahsi ho houna maicham anatung doh in ahi

6 Han lät ock sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och övade teckentyderi, svartkonst och trolldom och skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i HERRENS ögon, så att han förtörnade honom.

Hinnom phaicham mah achate pumgo thilto in anakatdoh in ahi. Themka pou anadongin, ailhimjong jong, phunsan jong anachepin, thillha gaochang mijong ana tahsannin mitphel doithem hojong anamangin. Hiti hin Pakai mitmun thet um tahtah anabol doh in Pathen ana phin lung hangin ahi

7 Och avgudabelätet som han hade låtit göra satte han i Guds hus, om vilket Gud hade sagt till David och till hans son Salomo: "Vid detta hus och vid Jerusalem, som jag har utvalt bland alla Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid.

Hiti in Manasseh hin milim doihou najong Pathen houin sungah anatungdoh in ahi hiche houin chung changa Pathennin David le achapa Solomon jah a anasei, “Hiche houin sung le keiman Israel phung hijat laha kalhen dohsa Jerusalem khopi sunga hi a itihchan na jong keima eiki houjing nading munna kalhen doh ahi

8 Och jag skall icke mer låta Israel vandra bort ifrån det land som jag har bestämt åt edra fäder, om de allenast hålla och göra allt vad jag har bjudit dem, alldeles efter den lag, de stadgar och rätter som de hava fått genom Mose."

“Chuleh Israel mipiten kathupeh hi ajuijuva chuleh kalhacha pa Mosen anapeh u daanchu anit uva ahileh apu apateo kanapeh gam ma konna koima kakaidoh sah louhelding ahi”

9 Men Manasse förförde Juda och Jerusalems invånare, så att de gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för Israels barn.

Manasseh in Judah mipi te achonset sah hi keiman kamite ahung kitolluva kana nodoh peh namdang ho chonset sangin agimnei jon ahi.

10 Och HERREN talade till Manasse och hans folk, men de aktade icke därpå.

Pakaiyin Manasseh leh amipi te anagih vang'in amahon ana nahsah pouvin ahi

11 Då lät HERREN den assyriske konungens härhövitsmän komma över dem; de slogo Manasse i bojor och fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel.

Hijeh chun Pakaiyin Assyria sepaite atildoh in Judahte chungah gal abolsah in, amahon Manasseh chu aman nun thihkol toh abutaovin thih khaovin akan nun Babylon nah akailut nun ahi

12 Men när han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud, och ödmjukade sig storligen för sina fäders Gud.

Ahahsat phatnin ahung kineosah in a Pakai a Pathen nah ahung kiheilut nin kithopi athummin ahi

13 Och när han så bad till honom, lät han beveka sig och hörde hans bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem såsom konung. Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud.

Pathen nin Manasseh taona asangin Jerusalemma ale sollin avaihom sahkitnin ahi. Hiche phat chun Manasseh in Pakai chu Pathen tahbeh ahi ahechen taan ahi

14 Därefter byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot Gihon i dalen, intill Fiskporten, och runt omkring Ofel, och gjorde den mycket hög. Och han insatte krigshövitsmän i alla befästa städer i Juda.

Hiche jouhin Manasseh chun David khopi solang panga chun polang pal chu asesangin, nga kelkot sahleng Gihon twiphul kom phaicham ma kon in Ophel kiti khopi kom geijin pal chu asesangin ahi. Kul kiget khum Judah khopi ho khatcheh a chun sepai aloi loijin lamkai khatnoija akoiyin ahi

15 Och han skaffade bort de främmande gudarna och avgudabelätet ur HERRENS hus, så ock alla de altaren som han hade byggt på det berg där HERRENS hus stod och i Jerusalem, och kastade dem utanför staden.

Houin na konchun gamdang pathen holeh milim semthu aman anakoi holeh, namdang maicham thinglhanga atundoh nao ahouin houleh Jerusalem mundang danga umho chu aladoh sohkeijin aga paimang jengin ahi

16 Och han upprättade HERRENS altare och offrade tackoffer och lovoffer därpå, och uppmanade Juda att tjäna HERREN, Israels Gud.

Aman Pakai ahounao maicham jongchu asemphan ahi, hiche chunga chun chamna thilto leh thangvah na thilto abollin ahi, aman Judah mipi techu Israel Pathen Pakai chu nahou diu ahitin thu apen ahi

17 Men folket offrade ännu på höjderna, dock allenast åt HERREN, sin Gud.

Ahin lah mipi hochun munsang dunga pumgo thilto chu achepi jing nalaijun ahi, ahivangin Pakai Pathen komma bou abol taovin ahi

18 Vad nu mer är att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud och om de ord som siarna talade till honom i HERRENS, Israels Guds, namn, det står i Israels konungars krönika.

Manasseh in anabol jouse, Pathen henga ataona, themgao hon Pathen minna akom ma thu aseihou abonchan Israel lengte thusim bua abonchan akijhlut sohkei jin ahi

19 Och om hans bön och huru han blev bönhörd, och om all hans synd och otrohet, och om de platser på vilka han byggde offerhöjder och ställde upp sina Aseror och beläten, innan han ödmjukade sig, härom är skrivet i Hosais krönika.

Lengpa taonaleh Pathennin adonbutna alung ahin hei masanga achonset na ho jouse le thilse abolho, namdnag pathen houna le adoihou munchom chomma atundoh ho jouse chu themgao ho thusim bua akijih lut nin ahi

20 Och Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom där han bodde. Och hans son Amon blev konung efter honom.

Manasseh athiphat nin khopi sungah avuijun achapa Amon nin lengmun alotan ahi

21 Amon var tjugutvå år gammal, när han blev konung, och han regerade två år i Jerusalem.

Amon chu Juda gamma leng ahung chanchun kum 22 alhingtan ahi, amahin Jerusalema kum ni aleng chang ngin ahi

22 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse hade gjort; åt alla de beläten som hans fader Manasse hade låtit göra offrade Amon, och han tjänade dem.

Ama apa Manasseh bangin Pakai dounan achonse tan ahi aman apan anahou doiho chu ana houvin ahi

23 Men han ödmjukade sig icke för HERREN, såsom hans fader Manasse hade gjort, utan denne Amon hopade skuld på skuld.

Ahinlah apa banhgin Pakai anga kisuhnem na anabol pon apa sangin chonset ana ha boljon ahi

24 Och hans tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade honom hemma i hans hus.

Amon noija natong lamkai ho chu ana kihoutoh un leng inpi sunga chun ana that taovin ahi

25 Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot konung Amon. Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till konung efter honom.

Judah mipiten Amon that hochu ana thatdoh un achapa Josiah chu leng anachan sah un ahi