2 Krönikeboken 32

1 Sedan han hade utfört detta och bevisat sådan trohet, kom Sanherib, konungen i Assyrien, och drog in i Juda och belägrade dess befästa städer och tänkte erövra dem åt sig.

Hezekiah lengpa hin kitahna neitah a Pakai lungdeilam ahollai tah in Assyria lengpa Sennacherib hin Judah gam sung ahin bulutan ahi. Aman kulkikai khum khopiho ahin lonvuhtan chuleh asepaite chu kulpi palhochu vochipma khopi sunga lutdingin thu apen ahi

2 Då nu Hiskia såg att Sanherib kom, i avsikt att belägra Jerusalem,

Sennacherib min Jerusalem khopi ahin nokhumtai ti amu phatnin,

3 rådförde han sig med sina förnämsta män och sina hjältar om att täppa för vattnet i de källor som lågo utom staden; och de hjälpte honom härmed.

Amanam a noija lamkai holeh sepai lamkai hotoh akihoutoh in khopi polamma longdoh twi chu sutang ding tin aki loltaove

4 Mycket folk församlades och täppte till alla källorna och dämde för bäcken som flöt mitt igenom trakten, ty de sade: "När de assyriska konungarna komma, böra de icke finna vatten i sådan myckenhet."

Hitichun mitamtah akikhom doh un twi gamsunga long lutjouse chu asutang gammun hitin aseijuve: “Ipi dinga Assyria lengpa chu hunga twi neng jeng junga amuthei diu ham?” atiove

5 Och han tog mod till sig och byggde upp muren överallt där den var nedbruten, och byggde tornen högre, och förde upp en annan mur därutanför, och befäste Millo i Davids stad, och lät göra skjutvapen i myckenhet, så ock sköldar.

Hitichun aman khopi chim hochu asemphan khopi sunga panmun akisem toh'in akisuh hatnin pal chunga insang hojong atungdoh in chuleh polanga palchom jong asemben, galmanchah holeh ompho hojong neng chetnin asemmin ahi

6 Och han tillsatte krigshövitsmän över folket och församlade dem till sig på den öppna platsen vid stadsporten, och talade uppmuntrande till dem och sade:

Hiche banna chun aman aman khopi sunga mipi hochu sepai lamkaiho noija akoiyin amahochun khopi kelkot kom mun onglai jachun akhommin hitihin ajah uva chun tilkhou na thu aseijin ahi

7 "Varen frimodiga och oförfärade, frukten icke och varen icke förskräckta för konungen i Assyrien och för hela den hop han har med sig; ty med oss är en som är större än den som är med honom.

”Hatnunglang hangun Assyria lengpa leh ahinkilhon pi mihonpi jehkhun kicha hih un, ajeh chu ama umpiho sangin eiho umpi ho atamjouve” ati

8 Med honom är en arm av kött, men med oss är HERREN, vår Gud, och han skall hjälpa oss och föra våra krig. Och folket tryggade sig vid Hiskias, Juda konungs, ord.

Ajeh chu ama umpi hohi tahsaphe muthei sepaiho ahiove amavang eiho ei umpiova chu Pakai Pathen ahin amatah in igallu hi eisat hu pehdiu ahi” ati. Hiti hin Judah lengpa Hezekiah thucheng hohin mipi hochu alung ngamsah in ahan sansah lheh jengtan ahi

9 Därefter sände Sanherib, konungen i Assyrien -- som nu med hela sin härsmakt låg framför Lakis -- sina tjänare till Jerusalem, till Hiskia, Juda konung, och till alla dem av Juda, som voro i Jerusalem, och lät säga:

Hiche jouhin Assyria lengpa Sennacherib chun asoh teho chu Jerusalem langah asollin, Judah lengpa Hezekiah leh Jerusalem ma um Judah te jouse komma chun aseisah in:

10 "Så säger Sanherib, konungen i Assyrien: Varpå förtrösten I, eftersom I stannen kvar i det belägrade Jerusalem?

Assyria lengpa Sennacherib min hitin aseije ipi kisonpi nanei juva kalonvuh khumsa Jerusalem mahi nahiti um ngamu ham?

11 Se, Hiskia uppeggar eder, så att I kommen att dö genom hunger och törst; han säger: 'HERREN, vår Gud, skall rädda oss ur den assyriske konungens hand.'

Nalengpao Hezekiah in Pakai na Pathenun keiho lengpa a konna nahuh diuva asei chu najou lhepmu ahin, gilkel le dangchah a nathisah gamgot nu ahibouve

12 Har icke denne samme Hiskia avskaffat hans offerhöjder och altaren och sagt till Juda och Jerusalem: 'Inför ett enda altare skolen I tillbedja, och på detta skolen I tända offereld'?

Ama hilouham houdang maicham leh halnam ho susea Judah te Jerusalem mipi te jah a houkhat seh leh maicham khatsehbou neiding tia chu Hezekiah hilouham?

13 Veten I icke vad jag och mina fäder hava gjort med andra länders alla folk? Hava väl de gudar som dyrkas av folken i dessa andra länder någonsin förmått rädda sina länder ur min hand?

Kapu kapateo leh keiman nam dang ho chunga katohnaohi nahet lou uham? Namdnagho pathen hon Assyria lengpa – a konna amite ahuhhing jou mong mong ngam?

14 Ja, vilket bland alla dessa folk som mina fäder hava givit till spillo har väl haft någon gud som har förmått rädda sitt folk ur min hand eftersom I menen att eder Gud förmår rädda eder ur min hand!"

Itih monga gamdang pathen nin agammi keihoa konna ahuhdoh jou beh am? Ahileh tua chu iti nangai touva na Pathennu chun keihoa konna nahuhdoh joudiuva chu ipin nakinepsah uham?

15 Nej, låten nu icke Hiskia så bedraga och uppegga eder, och tron honom icke; ty ingen gud hos något folk eller i något rike har förmått rädda sitt folk ur min hand eller ur mina fäders hand. Huru mycket mindre skall då eder Gud kunna rädda eder ur min hand!"

Phatah in kingai touvin Hezekiah chu hitichun ki lheplhah sah hih un, Tahsan hih un koimacha nam pathen nin Assyria lengpa – a kon in amite ahuhdoh jou pon ahi. Tahbeh in nangho Pathen nin jong kei hoa konna nang ho nahuhdoh joubeh dingham?

16 Och hans tjänare talade ännu mer mot HERREN Gud och mot hans tjänare Hiskia.

Assyria lamkai hochun Pakai Pathen leh Pathen sohpa Hezekiah demna chu thilthang hoi tah tahjong aseijun ahi

17 Han hade ock skrivit ett brev vari han smädade HERREN, Israels Gud, och talade mot honom så: "Lika litet som de gudar som dyrkas av folken i de andra länderna hava kunnat rädda sina folk ur min hand, lika litet skall Hiskias Gud kunna rädda sitt folk ur min hand."

Assyria lengpan athot lekha chun Israel Pakai Pathen chu aha dem lheh jengin ahi. Hichun aseije: “Namdnag ho pathenin katha nein a – a kon in amiteo ahuhdoh jou pouvin ahi, Hezekiah Pathennin jong keija kon in amite huhdoh joupon te” atin ahi

18 Och till Jerusalems folk, dem som stodo på muren, ropade de med hög röst på judiska för att göra dem modlösa och förskräckta, så att man sedan skulle kunna intaga staden.

Amahon mipi hetding chun Hebrew paovin Jerusalem mipiho leh palchunga umho jahdinga ahet thei dingu chuleh lungneosah ding hitia chu bailamtah a jothei nading atio ahi

19 Och de talade om Jerusalems Gud på samma sätt som om de främmande folkens gudar, vilka äro verk av människohänder.

Judate Pathen chu nam dang dangho semthu pathen toh kibanga aseikhum jengu ahi

20 Men vid allt detta bådo konung Hiskia och profeten Jesaja, Amos' son, och ropade till himmelen.

Tun Hezekiah lengpa leh Isaiah Amoz chapa chu Pathen hengah kaple pengin ataolhon tan ahi

21 Då sände HERREN en ängel, som förgjorde alla de tappra stridsmännen och furstarna och hövitsmännen i den assyriske konungens läger, så att han med skam måste draga tillbaka till sitt land. Och när han en gång gick in i sin guds hus, blev han där nedhuggen med svärd av sina egna söner.

Hijouchun avantil khat ahin sollin hiche vantil chun mihang mihat, lamkai Assyria lengpa sepai hojouse chu athat gamhel tan ahi. Hichun ama jahchatah leh jumtah in agamma akile tan ahi. Hichun aman asemthu Pathen houinna aum sungin achate alut un chemjam min asat lih taovin ahi

22 Så frälste HERREN Hiskia och Jerusalems invånare ur Sanheribs, den assyriske konungens, hand och ur alla andras hand; och han beskyddade dem på alla sidor.

Hitichun Pakaiyin Hezekiah lengpa leh Jerusalem mipi techu Assyria lengpa leh galmi danghoa kon in ahuhdoh tan ahi. Hitichun Pathenin amite chu avelluva cheng gamsung mihoa kon in jong chamna alensah taan ahi

23 Och många förde skänker till HERREN i Jerusalem och dyrbara gåvor till Hiskia, Juda konung; och han blev härefter högt aktad av alla folk.

Mitamtah in Jerusalem Pakai jadingin kiphaldohna thilpeh ahin choijun chuleh Judah lengpa Hezekiah dingin kipa thilpeh ahung peovin hichea konhin Hezekiah chu namtin lah a choisangin a um taan ahi

24 Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Då bad han till HERREN, och han svarade honom och gav honom ett undertecken.

Hichephat laisung hin Hezekiah chu ahung dammotan athi kon ahitaan, Pathen komma ataovin ahileh Pathenin nadamdoh ding ahinai atin melchih nakhat apen ahi

25 Dock återgäldade Hiskia icke det goda som hade blivit honom bevisat, utan hans hjärta blev högmodigt; därför kom förtörnelse över honom och över Juda och Jerusalem.

Ahinlah Hezekiah chu Pakaiyin Judah leh Jerusalem chuleh amachunga thilpha abolpeh ho chunga kipathu seithei loukhop min ahung kiletsah taan hijechun amachung leh Judah le Jerusalem chunga chun Pathen lunghan na ahung chu tan ahi.

26 Men då Hiskia ödmjukade sig, mitt i sitt hjärtas högmod, och Jerusalems invånare med honom, drabbade HERRENS förtörnelse dem icke, så länge Hiskia levde.

Hiphat chun amaleh Judah te leh Jerusalem miteho nasatah in akisunem mun ahileh Hezekiah hinlai sungin achung'uva hunglhung ding hochu asoh tapon ahi

27 Och Hiskias rikedom och härlighet var mycket stor; han hade byggt sig skattkamrar för silver och guld och ädla stenar, och för välluktande kryddor, och för sköldar och för allahanda dyrbara håvor av andra slag,

Hezekiah chun neilegou ahaolheh jengtaan jana lentah jong achangin ahi. Aman sana le dangka chuleh song mantam, namtwi ho, ompho holeh thilman tamtah ho koinading dankhat jong asaovin ahi

28 så ock förrådshus för vad som kom in av säd, vin och olja, ävensom stall för allt slags boskap; och hjordar hade han skaffat för sina fållor.

Hiche chung chonnin jong chang le mim, lengpitwi chuleh Olive thao le ganchaho koitup na ding chuleh kelngoi chalho inding akikolkhum agetpeh in ahi

29 Och han hade byggt sig städer och förvärvat sig stor rikedom på får och fäkreatur; ty Gud hade givit honom mycket stora ägodelar.

Hicheho banna hin Pathennin kelngoi gancha jatchom chom tamtah leh neile gou tamtah anapen khopi tamtah jong anatun dohsah in ahi

30 Det var ock Hiskia som täppte till Gihonsvattnets övre källa och ledde vattnet nedåt, väster om Davids stad. Och Hiskia var lyckosam i allt vad han företog sig.

Hichu Hezekiah hin Gihon vadung twilondoh na achungnungjo jongchu ana ting tangin David khopi nilhum lang ngin asuh lonsah in ahi. Hiche Hezekiah hi atoh na lam lammah akhangtou lheh jengin ahi

31 Jämväl när från Babels furstar de sändebud kommo, som voro skickade till honom för att fråga efter det under som hade skett i landet, övergav Gud honom allenast för att pröva honom, på det att han skulle förnimma allt vad som var i hans hjärta.

Babylon khopi lhalheng hon hiche gamsunga thil kidang tah tah sohdoh ho kholtoh dinga ahung u chun Pathennin apatepmin achanglha tan ahi

32 Vad nu mer är att säga om Hiskia och om hans fromma gärningar, det finnes upptecknat i "Profeten Jesajas, Amos' sons, syner", i boken om Judas och Israels konungar.

Hezekiah lengpan athil bol jouse leh Pakaija akipeh na ho jouse chu Amos chapa Isaiah gaothilmu hotoh Judah leh Israel lengte thusim kijih na lekhabu a akijih lutsoh keijin ahi

33 Och Hiskia gick till vila hos sina fäder, och han begrov honom på den plats där man går upp till Davids hus' gravar; och hela Juda och Jerusalems invånare bevisade honom ära vid hans död. Och hans son Manasse blev konung efter honom.

Hezekiah athiphatnin lengte kivuina na lhaan achungnung pa achun avuijun ahi. Judah holeh Jerusalem mipiten athichun jana nasatah anapeovin ahi, Hitichun achapa Manasseh in lengmun alo taan ahi