< 2 Krönikeboken 22 >
1 Och Jerusalems invånare gjorde Ahasja, hans yngste son, till konung efter honom; ty alla de äldre hade blivit dräpta av den rövarskara som med araberna hade kommit till lägret. Så blev då Ahasja, Jorams son, konung i Juda.
Pea naʻe fakanofo ʻe he kakai ʻo Selūsalema ʻa ʻAhasia ko hono foha ki mui ke tuʻi ko hono fetongi: he ko e kau tangata naʻe haʻu mo e kau ʻAlepea ki he ʻapitanga naʻa nau tāmateʻi ʻae ngaahi taʻokete kotoa pē. Ko ia, naʻe pule ʻa ʻAhasia ko e foha ʻo Siholami ko e tuʻi ʻo Siuta.
2 Fyrtiotvå år gammal var Ahasja, är han blev konung, ock han regerade ett år i Jerusalem. Hans moder hette Atalja, Omris dotter.
Naʻe uofulu ma ua taʻu ʻae motuʻa ʻo ʻAhasia ʻi heʻene hoko ʻo pule, pea naʻa ne pule ʻi he taʻu pe taha ʻi Selūsalema. Ko e hingoa ʻo ʻene faʻē ko ʻAtalia ko e ʻofefine ʻo Omili.
3 Också han vandrade på Ahabs hus' vägar, ty hans moder var hans rådgiverska i ogudaktighet.
Pea naʻe ʻalu ia ʻi he ngaahi hala ʻoe fale ʻo ʻEhapi: he naʻe akonakiʻi ia ʻe heʻene faʻē ke fai angakovi.
4 Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon likasom Ahabs hus; ty därifrån tog han, efter sin faders död, sina rådgivare, till sitt eget fördärv.
Ko ia naʻa ne fai angakovi ʻi he ʻao ʻo Sihova ʻo hangē ko e fale ʻo ʻEhapi: he ko ʻene kau akonaki ʻakinautolu hili ʻae mate ʻa ʻene tamai, ke malaʻia ai ia.
5 Det var ock deras råd han följde, när han drog åstad med Joram, Ahabs son, Israels konung, och stridde mot Hasael, konungen i Aram, vid Ramot i Gilead. Men Joram blev sårad av araméerna.
Pea naʻe ʻalu ia foki ʻo muimui ki heʻenau fakakaukau, pea ʻalu ia mo Siholami ko e foha ʻo ʻEhapi ko e tuʻi ʻo ʻIsileli ki he tau ke tauʻi ʻa Hasaeli ko e tuʻi ʻo Silia ki Lemoti-Kiliati: pea naʻe fakakafo ʻa Solami ʻe he kakai Silia.
6 Då vände han tillbaka, för att i Jisreel låta hela sig från de sår som han hade fått vid Rama, i striden mot Hasael, konungen i Aram. Och Asarja, Jorams son, Juda konung, for ned för att besöka Joram, Ahabs son, i Jisreel, eftersom denne låg sjuk.
Pea naʻe liliu mai ia ki Sesilili ke faitoʻo ki hono ngaahi kafo ʻaia naʻa ne lavea ai ʻi Lama ʻi heʻene tauʻi ʻa Hasaeli ko e tuʻi ʻo Silia. Pea naʻe ʻalu hifo ki Sesilili ʻa ʻAsalia ko e foha ʻo Siholami ko e tuʻi ʻo Siuta ke vakai ʻa Siholami ko e foha ʻo ʻEhapi koeʻuhi naʻe mahaki ia.
7 Men till Ahasjas fördärv var det av Gud bestämt att han skulle komma till Joram. Ty när han hade kommit dit, for han med Joram för att möta Jehu, Nimsis son, som HERREN hade smort till att utrota Ahabs hus.
Pea ko e fakamalaʻia ʻo ʻAhasia naʻe mei he ʻOtua ʻi [heʻene ]hoko kia Solami: koeʻuhi ʻi heʻene hoko ange, naʻe ʻalu kituaʻā ia fakataha mo Siholami ke tauʻi ʻa Sehu ko e foha ʻo Nimisi, ʻaia naʻe pani ʻaki ʻae lolo ʻe Sihova ke ne motuhi ʻae fale ʻo ʻEhapi.
8 Så hände sig att Jehu, när han utförde straffdomen över Ahabs hus, träffade på de Juda furstar och de brorsöner till Ahasja, som voro i Ahasjas tjänst, och dräpte dem.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, koeʻuhi ʻi he fai ʻe Sehu ʻene tautea ki he faʻahinga ʻo ʻEhapi, ʻo ne ʻilo ʻae ngaahi houʻeiki ʻo Siuta, mo e ngaahi kāinga ʻo ʻAhasia, ʻakinautolu naʻe tauhi ʻa ʻAhasia, naʻa ne tāmateʻi ʻakinautolu.
9 Sedan sökte han efter Ahasja; och man grep denne, där han höll sig gömd i Samaria, och förde honom till Jehu och dödade honom. Men därefter begrovo de honom, ty de sade: "Han var dock son till Josafat, som sökte HERREN av allt sitt hjärta." Och av Ahasjas hus fanns sedan ingen dom förmådde övertaga konungadömet.
Pea naʻa ne kumi ʻa ʻAhasia: pea naʻa nau puke ia, (he naʻe fufū ia ʻi Samēlia) ʻo ʻomi ia kia Sehu: pea hili ʻenau tāmateʻi ia, naʻa nau tanu ia: he naʻa nau pehē, Ko e foha ia ʻo Sihosafate, ʻaia naʻe kumi kia Sihova ʻaki hono loto kotoa. Ko ia naʻe ʻikai ha mālohi ʻi he fale ʻo ʻEhapi, ke puke maʻu ʻae puleʻanga.
10 När nu Atalja, Ahasjas moder, förnam att hennes son var död, stod hon upp och förgjorde hela konungasläkten i Juda hus.
Pea ʻi he vakai ʻe ʻAtalia ko e faʻē ʻa ʻAhasia kuo mate ʻene tama, naʻe tuʻu hake ia ʻo ne tāmateʻi ʻae hako kotoa pē ʻoe hau ʻi he fale ʻo Siuta.
11 Men just när konungabarnen skulle dödas, tog konungadottern Josabeat Joas, Ahasjas son, och skaffade honom hemligen undan, i det att han förde honom jämte hans amma in i sovkammaren; där höll Josabeat, konung Jorams dotter, prästen Jojadas hustru -- som ju ock var Ahasjas syster -- honom dold för Atalja, så att denna icke fick döda honom.
Ka ko Sihosapeati ko e ʻofefine ʻoe tuʻi, naʻa ne toʻo ʻa Soasi ko e foha ʻo ʻAhasia, ʻo ne kaihaʻasi ia mei he ngaahi foha ʻoe tuʻi ʻaia naʻe tāmateʻi, pea tuku ia mo ʻene fefine tauhi ʻi ha fale mohe. Ko ia naʻe fufū ia ʻe Sihosapeati ko e ʻofefine ʻoe tuʻi, ko e uaifi ʻo Sihoiata ko e taulaʻeiki, (he ko e tuofefine ia ʻo ʻAhasia, ) meia ʻAtalia, ko ia naʻe ʻikai te ne tāmateʻi ia.
12 Sedan var han hos dem i Guds hus, där han förblev gömd i sex år, medan Atalja regerade i landet.
Pea naʻe ʻiate kinautolu ia ʻo fufū ʻi he fale ʻoe ʻOtua ʻi he taʻu ʻe ono: pea naʻe pule ʻa ʻAtalia ki he fonua.