< 2 Krönikeboken 21 >

1 Och Josafat gick till vila hos sina fäder och blev begraven hos sina fäder i Davids stad. Och hans son Joram blev konung efter honom.
Jehoshaphat te a napa rhoek taengla a khoem uh vaengah David khopuei ah a napa rhoek neh a up uh. Te phoeiah a capa Jehoram te anih yueng la manghai.
2 Denne hade bröder, söner till Josafat: Asarja, Jehiel, Sakarja, Asarjahu, Mikael och Sefatja; alla dessa voro söner till Josafat, Israels konung.
A boeinaphung ah Jehoshaphat koca rhoek la Azariah, Jehiel, Zekhariah, Azariah, Michael, Shephatiah. He boeih he Israel manghai, Jehoshaphat koca rhoek ni.
3 Och deras fader gav dem stora skänker i silver och guld och dyrbarheter, därtill ock fasta städer i Juda; men konungadömet hade han givit åt Joram, ty denne var den förstfödde.
A napa loh amih te kutdoe la cak, sui, kawnthen neh Judah khuiah kasam khopuei rhoek khaw muep a paek. Tedae Jehoram te tah a caming dongah ram a paek.
4 När Joram nu hade övertagit sin faders konungadöme och befäst sig däri, dräpte han alla sina bröder med svärd, så ock några av Israels furstar,
Jehoram loh a napa kah ram te a thoh tih a moem. Tedae a manuca boeih neh Israel mangpa rhoek te khaw cunghang neh a ngawn.
5 Joram var trettiotvå år gammal, är han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem.
Jehoram te sawmthum kum nit a lo ca vaengah manghai tih Jerusalem ah kum rhet manghai.
6 Men han vandrade på Israels konungars väg, såsom Ahabs hus hade gjort, ty en dotter till Ahab var hans hustru; han gjorde vad ont var i HERRENS ögon.
Ahab imkhui kah a saii bangla Israel manghai rhoek kah longpuei ah pongpa. Ahab canu te anih yuu la a om dongah BOEIPA mikhmuh ah boethae a saii.
7 Dock ville HERREN icke fördärva Davids hus, för det förbunds skull som han hade slutit med David, och enligt sitt löfte, att han skulle låta honom och hans söner hava en lampa för alltid.
David taengah paipi a saii coeng dongah David imkhui te phae ham tah BOEIPA loh ngaih pawh. Te dongah amah ham neh a ca rhoek ham khaw hnin takuem hmaithoi khueh pah ham khaw a thui coeng.
8 I hans tid avföll Edom från Juda välde och satte en egen konung över sig.
Anih tue vaengah Judah kut hmui lamkah Edom loh boe a koek tih amih soah manghai te a manghai sak uh.
9 Då drog Joram dit med sina hövitsmän och med alla sina stridsvagnar. Och om natten gjorde han ett anfall på edoméerna, som hade omringat honom, och slog dem och hövitsmännen över deras vagnar.
Te dongah Jehoram loh amah kah mangpa rhoek neh a taengkah leng boeih khaw a khuen. Khoyin ah thoo tih Edom khaw, a kaepvai ah aka vael neh leng mangpa rhoek te khaw a ngawn.
10 Så avföll Edom från Juda välde, och det har varit skilt därifrån ända till denna dag. Vid samma tid avföll ock Libna från hans välde, därför att han hade övergivit HERREN, sina fäders Gud.
Edom loh tahae khohnin hil Judah kut hmui lamloh boe a koek. A napa rhoek kah Pathen BOEIPA te a hnawt dongah, amah te kah tue ah Libnah loh anih kut hmui lamkah boe a koek.
11 Också han uppförde offerhöjder på bergen i Juda och förledde så Jerusalems invånare till trolös avfällighet och förförde Juda.
Anih long khaw Judah tlang ah hmuensang a sak. Jerusalem khosa rhoek te a cukhalh sak tih Judah te a heh.
12 Men en skrivelse kom honom till handa från profeten Elia, så lydande: "Så säger HERREN, din fader Davids Gud: Se, du har icke vandrat på din fader Josafats vägar eller på Asas, Juda konungs, vägar,
Te dongah tonghma Elijah taeng lamkah cadaek te anih taengla pawk tih, “Na pa David kah Pathen BOEIPA loh he ni a thui. Na pa Jehoshaphat kah longpuei ah khaw, Judah manghai Asa kah longpuei ah na pongpa moenih.
13 utan du har vandrat på Israels konungars väg och förlett Juda och Jerusalems invånare till trolös avfällighet, på samma sätt som Ahabs hus förledde till avfällighet; du har också dräpt dina bröder, dem som hörde till din faders hus, och som voro bättre än du.
Israel manghai kah longpuei ah na pongpa. Judah neh Jerusalem khosa rhoek te Ahab imkhui kah a cukhalh bangla na cukhalh sak. Na pa imkhui kah na manuca rhoek khaw namah lakah then dae na ngawn.
14 Därför skall HERREN låta en stor hemsökelse drabba ditt folk, så ock dina barn och dina hustrur och allt vad du äger;
BOEIPA loh na pilnam soah khaw, na ca rhoek soah khaw, na yuu rhoek soah khaw, na khuehtawn boeih soah khaw lucik neh mat a vuek coeng ke.
15 och själv skall du träffas av svår sjukdom, en sjukdom i dina inälvor, så svår att dina inälvor, efter år och dagar, skola falla ut i följd av sjukdomen."
Nang te tlohtat a yet neh, na ko khuikah tlohtat neh, hnin at phoeiah hnin at tlohtat lamloh na bung a vawh hil,” a ti nah.
16 Och HERREN uppväckte mot Joram filistéernas ande och de arabers som bodde närmast etiopierna;
BOEIPA loh Jehoram soah Philisti kah mueihla neh Kushi kut dongah Arab te a haeng thil.
17 och de drogo upp mot Juda och bröto in där och förde bort allt gods som fanns i konungens hus, därtill ock hans söner och hustrur, så att han icke hade kvar någon av sina söner förutom Joahas, sin yngste son.
Te dongah Judah te a muk uh tih a rhek sak uh. Manghai im kah a hmuh khuehtawn cungkuem neh a ca rhoek khaw a yuu rhoek khaw a sol pa uh. Anih ham ca pakhat khaw paih pah pawt tih a ca canoi Jehoahaz bueng a paih pah.
18 Och efter allt detta hemsökte HERREN honom med en obotlig sjukdom i inälvorna.
BOEIPA loh anih te a cungkuem neh a vuek tih a ko khuikah tlohtat neh hoeihnah om pawh.
19 Och efter år och dagar, när två år voro förlidna, föllo hans inälvor ut i följd av sjukdomen, och han dog i svåra plågor; men hans folk anställde ingen förbränning till hans ära, såsom de hade gjort efter hans fäder.
Hnin at phoeiah hnin at ah om tih a tue loh kum nit a thoknah a pha. Te vaengah tah a tlohtat dongah a bung a vawh pah tih tloh thae neh duek. Tedae anih ham tah a pilnam loh a napa rhoek kah hmai bangla hmai toih pawh.
20 Han var trettiotvå år gammal, när han blev konung, och han regerade åtta år i Jerusalem. Och han gick bort utan att bliva saknad, och man begrov honom i Davids stad, men icke i konungagravarna.
Anih te sawmthum kum nit a lo ca vaengah manghai tih Jerusalem ah kum rhet manghai. Anih a caeh akhaw a sahnaih om pawh. Anih te David khopuei ah tah a up uh dae manghai phuel ah moenih.

< 2 Krönikeboken 21 >