2 Krönikeboken 20
1 Därefter kommo Moabs barn och Ammons barn och med dem en del av ammoniterna för att strida mot Josafat.
Après cela, les fils de Moab et les fils d’Ammon, et avec eux des Ammonites, vinrent contre Josaphat pour lui faire la guerre.
2 Och man kom och berättade detta för Josafat och sade: "En stor hop kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram, och de äro redan i Hasason-Tamar (det är En-Gedi)."
Des messagers vinrent en informer Josaphat en disant: « Une multitude nombreuse marche contre toi d’au delà de la mer Morte, de la Syrie, et voici qu’ils sont à Asason-Thamar, qui est Engaddi ».
3 Då blev Josafat förskräckt och vände sin håg till att söka HERREN; och han lät lysa ut en fasta över hela Juda.
Effrayé, Josaphat se détermina à recourir à Yahweh, et il publia un jeûne pour tout Juda.
4 Och Juda församlade sig för att söka hjälp hos HERREN; ja, från alla Juda städer kom man för att söka HERREN.
Juda s’assembla pour invoquer Yahweh; même l’on vint de toutes les villes de Juda pour invoquer Yahweh.
5 Och Josafat trädde upp i Juda mäns och Jerusalems församling i HERRENS hus, framför den nya förgården,
Josaphat se tint au milieu de l’assemblée de Juda et de Jérusalem, dans la maison de Yahweh, devant le nouveau parvis,
6 och sade: "HERRE, våra fäders Gud, är icke du Gud i himmelen och den som råder över alla hednafolkens riken? I din hand är kraft och makt; och ingen finnes, som kan stå dig emot.
et il dit: « Yahweh, Dieu de nos pères, n’êtes-vous pas Dieu dans le ciel, et ne dominez-vous pas sur tous les royaumes des nations, et n’avez-vous pas en main la force et la puissance, sans que l’on puisse vous résister?
7 Var det icke du, vår Gud, som fördrev detta lands inbyggare för ditt folk Israel och gav det åt Abrahams, din väns, säd för evig tid?
N’est-ce pas vous, ô notre Dieu, qui avez chassé les habitants de ce pays devant votre peuple d’Israël, et qui l’avez donné pour toujours à la postérité d’Abraham, votre ami.
8 De fingo bo där, och de byggde dig där en helgedom åt ditt namn, i det de sade:
Ils y ont habité et ils y ont bâti pour vous un sanctuaire à votre nom, en disant:
9 'Om något ont kommer över oss, svärd, straffdom eller pest eller hungersnöd, så vilja vi träda upp inför detta hus och inför dig, ty ditt namn är i detta hus; och vi vilja ropa till dig i vår nöd, och du skall då höra och hjälpa.'
S’il nous survient une calamité, l’épée du jugement, la peste ou la famine, nous nous tiendrons devant cette maison et devant toi, car ton nom est sur cette maison, nous crierons vers vous du milieu de notre angoisse, et vous écouterez et vous sauverez!
10 Se därför nu huru Ammons barn och Moab och folket i Seirs bergsbygd -- genom vilkas område du icke tillstadde Israel att gå, när de kommo från Egyptens land, varför de ock togo en omväg bort ifrån dem och icke förgjorde dem --
Maintenant, voici les fils d’Ammon et de Moab, et ceux de la montagne de Séïr, chez lesquels vous n’avez pas permis à Israël d’entrer quand il venait du pays d’Égypte, mais dont il s’est détourné sans les détruire;
11 se huru dessa nu vedergälla oss, i det att de komma för att förjaga oss ur det land som är din besittning, och som du har givit oss till besittning.
les voici qui nous récompensent en venant nous chasser de votre héritage, dont vous nous avez donné la possession!
12 Du, vår Gud, skall du icke hålla dom över dem? Ty vi förmå intet mot denna stora hop som kommer emot oss, och själva veta vi icke vad vi skola göra, utan till dig se våra ögon."
O notre Dieu, ne rendrez-vous pas un jugement contre eux? Car nous sommes sans force devant cette nombreuse multitude qui s’avance contre nous, et nous ne savons que faire, mais nos yeux sont tournés vers vous. »
13 Och hela Juda stod där inför HERREN med sina späda barn, sina hustrur och söner.
Et tout Juda se tenait debout devant Yahweh, avec leurs petits enfants, leurs femmes et leurs fils.
14 Då kom HERRENS Ande mitt i församlingen över Jahasiel, son till Sakarja, son till Benaja, son till Jegiel, son till Mattanja, en levit, av Asafs söner,
Alors, au milieu de l’assemblée, l’esprit de Yahweh fut sur Jahaziel, fils de Zacharias, fils de Banaïas, fils de Jéhiel, fils de Mathanias, lévite, d’entre les fils d’Asaph.
15 och han sade: "Akten härpå, alla I av Juda, och I Jerusalems invånare, och du konung Josafat. Så säger HERREN till eder: Frukten icke och varen icke förfärade för denna stora hop, ty striden är icke eder, utan Guds.
Et Jahaziel dit: « Soyez attentifs, tout Juda et habitants de Jérusalem, et toi, roi Josaphat! Ainsi vous dit Yahweh: Ne craignez pas et ne vous effrayez pas devant cette nombreuse multitude, car ce n’est pas vous que concerne la guerre, mais Dieu.
16 Dragen i morgon ned mot dem. De draga då upp på Hassishöjden, och I skolen träffa dem vid andan av dalen, framför Jeruels öken.
Demain descendez contre eux; voici qu’ils monteront par la colline de Sis, et vous les trouverez à l’extrémité de la vallée, en face du désert de Jéruel.
17 Men därvid bliver det icke eder sak att strida. I skolen allenast träda fram och stå stilla och se på, huru HERREN frälsar eder, I av Juda och Jerusalem. Frukten icke och varen icke förfärade. Dragen i morgon ut mot dem, och HERREN skall vara med eder."
Vous n’aurez pas à combattre en cette affaire: présentez-vous; tenez-vous là, et vous verrez la délivrance que Yahweh vous accordera, ô Juda et Jérusalem. Ne craignez pas et ne vous effrayez point; demain, sortez à leur rencontre, et Yahweh sera avec vous. »
18 Då böjde Josafat sig ned med ansiktet mot jorden, och alla Juda män och Jerusalems invånare föllo ned för HERREN och tillbådo HERREN.
Josaphat s’inclina le visage contre terre, et tout Juda et les habitants de Jérusalem tombèrent devant Yahweh pour adorer Yahweh.
19 Och de av leviterna, som tillhörde kehatiternas och koraiternas barn, stodo upp och lovade HERREN, Israels Gud, med hög och stark röst.
Les lévites d’entre les fils de Caath et d’entre les fils de Coré, se levèrent pour célébrer Yahweh, le Dieu d’Israël, d’une voix forte et élevée.
20 Men bittida följande morgon drogo de ut till Tekoas öken. Och när de drogo ut, trädde Josafat fram och sade: "Hören mig, I av Juda och I Jerusalems invånare. Haven tro på HERREN, eder Gud, så skolen I hava ro. Och tron på hans profeter, så skolen I bliva lyckosamma."
Le lendemain, s’étant levés de bon matin, ils se mirent en marche vers le désert de Thécué. Comme ils partaient, Josaphat se tint debout et dit: « Ecoutez-moi, Juda et habitants de Jérusalem! Confiez-vous dans Yahweh, votre Dieu, et vous serez inébranlables; confiez-vous en ses prophètes, et vous aurez du succès. »
21 Och sedan han hade rådfört sig med folket, ställde han upp män som skulle sjunga till HERRENS ära och lova honom i helig skrud, under det att de drogo ut framför den väpnade hären; de skulle sjunga: "Tacken HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen."
Ensuite, après avoir délibéré avec le peuple, il établit des chantres qui devaient, revêtus d’ornements sacrés et marchant devant l’armée, célébrer Yahweh, en disant: « Louez Yahweh, car sa miséricorde demeure à jamais! »
22 Och just som de begynte med sången och lovet, lät HERREN ett angrepp ske bakifrån på Ammons barn och Moab och folket ifrån Seirs bergsbygd, dem som hade kommit mot Juda; och de blevo slagna.
Au moment où l’on commençait les chants et les louanges, Yahweh dressa des pièges contre les fils d’Ammon et de Moab et contre ceux de la montagne de Séïr, qui étaient venus vers Juda, et ils furent battus.
23 Och Ammons barn och Moab reste sig mot folket ifrån Seirs bergsbygd och gåvo dem till spillo och förgjorde dem; och när de hade gjort ände på folket ifrån Seir, hjälptes de åt att nedgöra varandra.
Les fils d’Ammon et de Moab se tinrent contre les habitants de la montagne de Séïr pour les massacrer et les exterminer et, quand ils en eurent fini avec les habitants de Séïr, ils s’aidèrent les uns les autres à se détruire.
24 När sedan Juda män kommo upp på höjden, varifrån man kunde se ut över öknen, och vände sig mot fiendernas hop, fingo de se dessa ligga döda på jorden, och ingen hade undkommit.
Lorsque Juda fut arrivé sur le poste de guet du désert, ils se tournèrent vers la multitude, et ne virent que des cadavres étendus par terre, sans que personne eût échappé.
25 Och när Josafat begav sig dit med sitt folk för att plundra och taga byte från dem, funno de där en myckenhet av gods och av döda kroppar och av dyrbara ting; och de togo for sig så mycket att de icke kunde bära det. Och de fortsatte plundringen i tre dagar; så stort var bytet.
Josaphat et son peuple allèrent piller leurs dépouilles, et ils y trouvèrent d’abondantes richesses, des cadavres et des objets précieux, et ils en enlevèrent pour eux jusqu’à ne pouvoir les porter; ils mirent trois jours à piller le butin, car il était considérable.
26 Men på fjärde dagen församlade de sig i Berakadalen; där lovade de HERREN, och därav fick det stället namnet Berakadalen, såsom det heter ännu i dag.
Le quatrième jour, ils s’assemblèrent dans la vallée de Beraca; car ils y bénirent Yahweh, et c’est pourquoi ils appelèrent ce lieu vallée de Beraca, qui est son nom jusqu’à ce jour.
27 Därefter vände alla Judas och Jerusalems män, med Josafat i spetsen, glada tillbaka igen till Jerusalem; ty HERREN hade berett dem glädje genom vad som hade skett med deras fiender.
Tous les hommes de Juda et de Jérusalem, ayant Josaphat à leur tête, se mirent joyeusement en route pour retourner à Jérusalem, car Yahweh les avait remplis de joie en les délivrant de leurs ennemis.
28 Och de drogo in i Jerusalem med psaltare, harpor och trumpeter och tågade till HERRENS hus.
Ils entrèrent à Jérusalem au son des cithares, des harpes et des trompettes, vers la maison de Yahweh.
29 Och en förskräckelse ifrån Gud kom över alla de främmande rikena, när de hörde att HERREN hade stritt mot Israels fiender.
La terreur de Yahweh s’empara de tous les royaumes des pays, lorsqu’ils apprirent que Yahweh avait combattu contre les ennemis d’Israël.
30 Och Josafats rike hade nu ro, ty hans Gud lät honom få lugn på alla sidor.
Et le royaume de Josaphat fut tranquille, et son Dieu lui donna du repos de tous côtés.
31 Så regerade Josafat över Juda. han var trettiofem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugufem år i Jerusalem. Hans moder hette Asuba, Silhis dotter.
Josaphat devint roi de Juda. Il avait trente-cinq ans lorsqu’il devint roi, et il régna vingt-cinq ans à Jérusalem. Sa mère s’appelait Azuba, fille de Selahi.
32 Och han vandrade på sin fader Asas väg, utan att vika av ifrån den; han gjorde nämligen vad rätt var i HERRENS ögon.
Il marcha dans la voie d’Asa, son père, et ne s’en détourna point, faisant ce qui est droit aux yeux de Yahweh.
33 Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, och ännu hade folket icke vänt sina hjärtan till sina fäders Gud.
Seulement les hauts lieux ne disparurent point, et le peuple n’avait pas encore fermement attaché son cœur au Dieu de ses pères.
34 Vad nu mer är att säga om Josafat, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i Jehus, Hananis sons, krönika, som är upptagen i boken om Israels konungar.
Le reste des actes de Josaphat, les premiers et les derniers, voici qu’ils sont écrits dans les Paroles de Jéhu, fils de Hanani, lesquelles sont insérées dans le livre des rois d’Israël.
35 Men sedan förband sig Josafat, Juda konung, med Ahasja, Israels konung, fastän denne var ogudaktig i sina gärningar;
Après cela, Josaphat, roi de Juda, s’associa avec Ochosias, roi d’Israël, dont la conduite était criminelle.
36 han förband sig med honom för att bygga skepp som skulle gå till Tarsis. Och de byggde skepp i Esjon-Geber.
Il s’associa avec lui pour construire des vaisseaux destinés à aller à Tharsis, et ils construisirent les vaisseaux à Asiongaber.
37 Då profeterade Elieser, Dodavahus son, från Maresa, mot Josafat; han sade: "Därför att du har förbundit dig med Ahasja, skall HERREN låta ditt företag bliva om intet." Och somliga av skeppen ledo skeppsbrott, så att de icke kunde gå till Tarsis.
Alors Eliézer, fils de Dodau, de Marésa, prophétisa contre Josaphat, en disant: « Parce que tu t’es associé avec Ochozias, Yahweh a détruit ton œuvre. » Et les vaisseaux furent brisés, et ils ne purent aller à Tharsis.
