< 2 Krönikeboken 17 >

1 Och hans son Josafat blev konung; efter honom. Han befäste sitt välde mot Israel.
Asa capa Jehosaphat loe ampa zuengah siangpahrang ah oh moe, Israel tuk hanah tha pathok.
2 Han lade in krigsfolk i alla Juda fasta städer och lade in besättningar i Juda land och i de Efraims städer som hans fader Asa hade intagit.
Sipae hoi kacakah thungh ih Judah vangpuinawk boih ah misatuh kaminawk to a suek; Judah prae thung boih hoi ampa Asa mah lak ih Ephraim vangpuinawk boih ah misatuh kaminawk to a suek.
3 Och HERREN var med Josafat, ty han vandrade på sin fader Davids första vägar och sökte icke Baalerna,
Baal sithawnawk khaeah caeh ai, anih loe ampa David mah caeh tangsuekhaih loklam to pazui pongah, Angraeng mah Jehosaphat to oh thuih;
4 utan sökte sin faders Gud och vandrade efter hans bud och gjorde icke såsom Israel.
anih loe ampanawk ih Angraeng Sithaw khaeah caeh, Israelnawk mah sak ih hmuen baktiah sah ai, Angraeng ih loknawk to pazui.
5 Därför befäste HERREN konungadömet i hans hand, och hela Juda gav skänker åt Josafat, så att hans rikedom och ära blev stor.
To pongah Angraeng mah anih ban ah prae to caksak; Judah kaminawk boih mah Jehosaphat hanah tangqum to sin pae o; to pongah anih loe angraeng moe, paroeai pakoehhaih to a hnuk.
6 Och då hans frimodighet växte på HERRENS vägar, skaffade han också bort offerhöjderna och Aserorna ur Juda.
A poekhaih palungthin Angraeng khaeah suek moe, hmuensangnawk hoi Asherah thingnawk to Judah prae thung hoiah takhoe king.
7 Och i sitt tredje regeringsår sände han ut sina hövdingar Ben-Hail, Obadja, Sakarja, Netanel och Mikaja, till att undervisa i Juda städer,
Siangpahrang ah ohhaih saning thumto naah, Judah vangpui kaminawk patuk hanah, angmah ih angraeng, Ben-hail, Obadiah, Zekariah, Nathanel hoi Mikaiah cae to patoeh.
8 och med dem några leviter, nämligen leviterna Semaja, Netanja, Sebadja, Asael, Semiramot, Jonatan, Adonia, Tobia och Tob-Adonia; och de hade med sig prästerna Elisama och Joram.
Nihcae hoi nawnto ah Levinawk, Shemaiah, Nathaniah, Zebadiah, Asahel, Shemi-Ramoth, Jehonathan, Adonijah, Tobijah hoi Tob-Adonijah; Levinawk thung hoiah qaima Elishama hoi Jehoram to patoeh.
9 Dessa undervisade nu i Juda och hade HERRENS lagbok med sig; de foro omkring i alla Juda städer och undervisade bland folket.
Nihcae mah Judah prae thung boih ah patukhaih to sak o; Angraeng ih kaalok cabu to sin o; Judah vangpuinawk boih ah caeh o moe, kaminawk to patuk o.
10 Och en förskräckelse ifrån HERREN kom över alla riken i de länder som lågo omkring Juda, så att de icke vågade kriga mot Josafat.
Judah prae taeng ih praenawk boih ah Sithaw zithaih palungthin to oh pongah, Jehosaphat loe misa tuh ai.
11 Och en del av filistéerna förde skänker till Josafat och gåvo silver i skatt. Därtill förde ock araberna till honom småboskap, sju tusen sju hundra vädurar och sju tusen sju undra bockar.
Thoemto Philistin kaminawk mah Jehosaphat hanah tangqum sin pae o moe, sumkanglungnawk to paek o; Arab kaminawk mah anih hanah tuunawk to sin pae o; tuucaa sang sarih, cumvai sarihto, maeh tae sang sarih, cumvai sarihto sin pae o.
12 Så blev Josafat allt mäktigare och till slut övermåttan mäktig. Och han byggde borgar och förrådsstäder i Juda.
Jehosaphat loe len aep aep; misa toephaih imnawk, Judah prae thungah hmuenmae suekhaih vangpuinawk to a sak.
13 Han hade stora upplag i Juda städer; och krigsfolk, tappra stridsmän, hade han i Jerusalem.
Judah vangpuinawk thungah paroeai caaknaek to oh; misahoih kaminawk hoi misatuh thaih kaminawk to Jerusalem ah a suek.
14 Och detta var ordningen bland dem, efter deras familjer. Till Juda hörde följande överhövitsmän: hövitsmannen Adna och med honom tre hundra tusen tappra stridsmän;
Nihcae imthung takoh kaminawk loe hae tiah oh o; Judah acaeng thung hoiah abu maeto ukkung misatuh angraeng sangto oh moe, kalen koek misatuh angraeng Adnah hoi thacak misatuh kaminawk sang cumvai thumto oh o.
15 därnäst hövitsmannen Johanan och med honom två hundra åttio tusen;
Anih pacoengah misatuh angraeng Jehohanan hoi angmah ih misatuh kaminawk sang cumvai hnet, sang quitazetto oh o.
16 därnäst Amasja, Sikris son, som frivilligt hade givit sig i HERRENS tjänst, och med honom två hundra tusen tappra stridsmän.
Anih pacoengah angmah koeh ah Angraeng toksak hanah kangpaek, Zikri capa Amasiah hoi angmah ih misatuh kaminawk sang cumvai hnetto oh.
17 Men från Benjamin voro: Eljada, en tapper stridsman, och med honom två hundra tusen, väpnade med båge och sköld;
Tayae hoi misa angvaenghaih aphaw sin Benjamin acaeng, thacak Eliada hoi anih ih misatuh kaminawk loe sang cumvai hnetto oh o.
18 därnäst Josabad och med honom ett hundra åttio tusen, rustade till strid.
Anih pacoengah, Jehosaphat hoi misa angtuk han amsakcoek misatuh kami, sing ha, sang quitazetto oh.
19 Dessa voro de som gjorde tjänst hos konungen; därtill kommo de som konungen hade förlagt i de befästa städerna i hela Juda.
Siangpahrang mah Judah prae hoi sipae kacakah thungh ih vangpuinawk boih ah suek ih kaminawk pacoengah, hae kaminawk doeh siangpahrang ih toksah kami ah oh o.

< 2 Krönikeboken 17 >