1 Thessalonikerbrevet 4
1 Ytterligare, käre bröder, bedja vi nu och förmana eder i Herren Jesus att allt mer förkovra eder i en sådan vandel som I haven fått lära av oss att I skolen föra, Gud till behag -- en sådan vandel som I redan fören.
ⲁ̅ⲧⲉⲛⲟⲩ ϭⲉ ⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲧⲛⲥⲟⲡⲥ ⲁⲩⲱ ⲧⲛⲡⲁⲣⲁⲕⲁⲗⲉⲓ ⲙⲙⲱⲧⲛ ϩⲙ ⲡⲉⲭⲥ ⲓⲏⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲕⲁⲧⲁ ⲑⲉ ⲉⲛⲧⲁⲧⲉⲧⲛϫⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲟⲟⲧⲛ ⲛⲑⲉ ⲉⲧϣⲉ ⲉⲧⲣⲉⲧⲛⲙⲟⲟϣⲉ ⲁⲩⲱ ⲉⲁⲣⲉⲥⲕⲉ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲕⲁⲧⲁ ⲑⲉ ⲟⲛ ⲉⲧⲉⲧⲛⲙⲟⲟϣⲉ ⲛϩⲏⲧⲥ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲟⲛ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲣϩⲟⲩⲟ
2 I veten ju vilka bud vi hava givit eder genom Herren Jesus.
ⲃ̅ⲧⲉⲧⲛⲥⲟⲟⲩⲛ ⲅⲁⲣ ϫⲉ ⲟⲩ ⲛⲉ ⲙⲡⲁⲣⲁⲅⲅⲉⲗⲓⲁ ⲉⲛⲧⲁⲛⲧⲁⲁⲩ ⲛⲏⲧⲛ ϩⲙ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲓⲏⲥ
3 Ty detta är Guds vilja, detta som hör till eder helgelse, att I avhållen eder från otukt,
ⲅ̅ⲡⲁⲓ ⲅⲁⲣ ⲡⲉ ⲡⲟⲩⲱϣ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲡⲉⲧⲛⲧⲃⲃⲟ ⲉⲥⲁϩⲉ ⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ ⲛⲧⲡⲟⲣⲛⲉⲓⲁ
4 och att var och en av eder vet att hava sin egen maka i helgelse och ära,
ⲇ̅ⲉⲧⲣⲉ ⲡⲟⲩⲁ ⲡⲟⲩⲁ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲥⲃⲟ ⲉⲕⲁ ⲡⲉϥⲥⲕⲉⲩⲟⲥ ⲛⲁϥ ϩⲛ ⲟⲩⲧⲃⲃⲟ ⲙⲛ ⲟⲩⲧⲓⲙⲏ
5 icke i begärelses lusta såsom hedningarna -- vilka icke känna Gud --
ⲉ̅ϩⲛ ⲟⲩⲡⲁⲑⲟⲥ ⲁⲛ ⲛⲉⲡⲓⲑⲩⲙⲓⲁ ⲕⲁⲧⲁ ⲑⲉ ⲛⲛⲕⲉϩⲉⲑⲛⲟⲥ ⲉⲧⲉⲛⲥⲉⲥⲟⲟⲩⲛ ⲁⲛ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ
6 och att ingen i sitt förhållande till sin broder kränker honom eller gör honom något förfång, ty Herren är en hämnare över allt detta, såsom vi redan förut hava sagt och betygat för eder.
ⲋ̅ⲉⲧⲙⲣⲡⲃⲟⲗ ⲙⲡϣⲓ ⲁⲩⲱ ⲉⲧⲙϥⲉϭ ⲡⲉϥⲥⲟⲛ ϩⲙ ⲡϩⲱⲃ ϫⲉ ⲟⲩⲣⲉϥϫⲓⲕⲃⲁ ⲡⲉ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲉⲧⲃⲉ ⲛⲁⲓ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲕⲁⲧⲁ ⲑⲉ ⲉⲛⲧⲁⲛϫⲟⲟⲥ ⲛⲏⲧⲛ ϫⲓⲛ ⲛϣⲟⲣⲡ ⲁⲩⲱ ⲁⲛⲣⲙⲛⲧⲣⲉ
7 Gud har ju icke kallat oss till orenhet, utan till att leva i helgelse.
ⲍ̅ⲛⲧⲁ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲅⲁⲣ ⲧⲁϩⲙⲛ ⲁⲛ ⲉⲩϫⲱϩⲙ ⲁⲗⲗⲁ ϩⲛ ⲟⲩⲧⲃⲃⲟ
8 Den som icke vill veta av detta, han förkastar alltså icke en människa, utan Gud, honom som giver sin helige Ande till att bo i eder.
ⲏ̅ⲧⲉⲛⲟⲩ ϭⲉ ⲡⲉⲧⲁⲑⲉⲧⲉⲓ ⲛⲛⲉϥⲁⲑⲉⲧⲉⲓ ⲛⲣⲱⲙⲉ ⲁⲛ ⲁⲗⲗⲁ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲡⲁⲓ ⲟⲛ ⲉⲛⲧⲁϥϯ ⲙⲡⲉϥⲡⲛⲁ ⲉⲧⲟⲩⲁⲁⲃ ⲛⲏⲧⲛ
9 Om broderlig kärlek är det icke behövligt att skriva till eder, ty I haven själva fått lära av Gud att älska varandra;
ⲑ̅ⲉⲧⲃⲉ ⲧⲙⲛⲧⲙⲁⲓⲥⲟⲛ ⲇⲉ ⲛⲧⲉⲧⲛⲣⲭⲣⲓⲁ ⲁⲛ ⲛⲥϩⲁⲓ ⲛⲏⲧⲛ ⲛⲧⲱⲧⲛ ⲅⲁⲣ ⲛⲧⲉⲧⲛ ϩⲉⲛⲣⲉϥϫⲓ ⲥⲃⲱ ⲛⲧⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲉⲙⲉⲣⲉ ⲛⲉⲧⲛⲉⲣⲏⲩ
10 så handlen I ju ock mot alla bröderna i hela Macedonien. Men vi förmana eder, käre bröder, att allt mer förkovra eder häri
ⲓ̅ⲕⲁⲓ ⲅⲁⲣ ⲧⲉⲧⲛⲉⲓⲣⲉ ⲙⲙⲟⲥ ⲉⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉⲧϩⲛ ⲧⲙⲁⲕⲉⲇⲟⲛⲓⲁ ⲧⲏⲣⲥ ⲧⲛⲡⲁⲣⲁⲕⲁⲗⲉⲓ ⲇⲉ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲉⲣϩⲟⲩⲟ
11 och att sätta eder ära i att leva i stillhet och sköta vad eder åligger och arbeta med edra händer, enligt vad vi hava bjudit eder,
ⲓ̅ⲁ̅
12 så att I skicken eder höviskt mot dem som stå utanför och icke behöven anlita någons hjälp.
ⲓ̅ⲃ̅ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲧⲉⲧⲛⲉⲙⲟⲟϣⲉ ⲉⲧⲉⲧⲛⲧⲥⲁⲛⲏⲩ ⲛⲛⲁϩⲣⲛ ⲛⲁⲡⲃⲟⲗ ⲁⲩⲱ ⲛⲧⲉⲧⲛⲧⲙⲁϩⲉ ⲛⲗⲁⲁⲩ
13 Vi vilja icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om huru det förhåller sig med dem som avsomna, för att I icke skolen sörja såsom de andra, de som icke hava något hopp.
ⲓ̅ⲅ̅ⲛⲧⲛⲟⲩⲱϣ ⲇⲉ ⲁⲛ ⲉⲧⲣⲉⲧⲛⲣⲁⲧⲥⲟⲟⲩⲛ ⲛⲉⲥⲛⲏⲩ ⲉⲧⲃⲉ ⲛⲉⲧⲛⲕⲟⲧⲕ ϫⲉ ⲛⲛⲉⲧⲛⲗⲩⲡⲓ ⲛⲑⲉ ⲙⲡⲕⲉⲥⲉⲉⲡⲉ ⲉⲧⲉⲙⲛⲧⲟⲩ ϩⲉⲗⲡⲓⲥ ⲙⲙⲁⲩ
14 Ty lika visst som Jesus, såsom vi tro, har dött och har uppstått, lika visst skall ock Gud genom Jesus föra dem som äro avsomnade fram jämte honom.
ⲓ̅ⲇ̅ⲉϣϫⲉ ⲧⲛⲡⲓⲥⲧⲉⲩⲉ ⲅⲁⲣ ϫⲉ ⲁⲓⲏⲥ ⲙⲟⲩ ⲁⲩⲱ ⲁϥⲧⲱⲟⲩⲛ ⲧⲁⲓ ⲧⲉ ⲑⲉ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲉⲛⲧⲁⲩⲛⲕⲟⲧⲕ ϩⲱⲟⲩ ϩⲓⲧⲛ ⲓⲏⲥ ϥⲛⲁⲛⲧⲟⲩ ⲛⲙⲙⲁϥ
15 Såsom ett ord från Herren säga vi eder nämligen detta, att vi som leva och lämnas kvar till Herrens tillkommelse ingalunda skola komma före dem som äro avsomnade.
ⲓ̅ⲉ̅ⲉⲛϫⲱ ⲅⲁⲣ ⲙⲡⲁⲓ ⲛⲏⲧⲛ ϩⲙ ⲡϣⲁϫⲉ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ϫⲉ ⲁⲛⲟⲛ ⲛⲉⲧⲟⲛϩ ⲛⲉⲧⲛⲁⲥⲉⲉⲡⲉ ⲉⲧⲡⲁⲣϩⲟⲩⲥⲓⲁ ⲙⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲛⲛⲉⲛⲣϣⲟⲣⲡ ⲛⲛⲉⲛⲧⲁⲩⲛⲕⲟⲧⲕ
16 Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun. Och först skola de i Kristus döda uppstå;
ⲓ̅ⲋ̅ϫⲉ ⲛⲧⲟϥ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ϩⲛ ⲟⲩⲟⲩⲉϩⲥⲁϩⲛⲉ ϩⲛ ⲟⲩϩⲣⲟⲟⲩ ⲛⲁⲣⲭⲁⲅⲅⲉⲗⲟⲥ ϩⲛ ⲟⲩⲥⲁⲗⲡⲓⲅⲝ ⲛⲧⲉ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ϥⲛⲏⲩ ⲉⲡⲉⲥⲏⲧ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲡⲉ ⲁⲩⲱ ⲛⲉⲧⲙⲟⲟⲩⲧ ϩⲙ ⲡⲉⲭⲥ ⲛⲁⲧⲱⲟⲩⲛ ⲛϣⲟⲣⲡ
17 sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes; och så skola vi alltid få vara hos Herren.
ⲓ̅ⲍ̅ⲙⲛⲛⲥⲱⲥ ⲁⲛⲟⲛ ⲛⲉⲧⲟⲛϩ ⲛⲉⲧⲛⲁϣⲱϫⲡ ⲥⲉⲛⲁⲧⲟⲣⲡⲛ ⲛⲙⲙⲁⲩ ϩⲛ ⲛⲉⲕⲗⲟⲟⲗⲉ ⲉⲧⲱⲙⲛⲧ ⲉⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲉⲡⲁⲏⲣ ⲁⲩⲱ ⲧⲛⲛⲁϣⲱⲡⲉ ⲙⲛ ⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲛⲧⲉⲉⲓϩⲉ ⲛⲟⲩⲟⲉⲓϣ ⲛⲓⲙ
18 Så trösten nu varandra med dessa ord.
ⲓ̅ⲏ̅ϩⲱⲥⲧⲉ ⲡⲁⲣⲁⲕⲁⲗⲉⲓ ⲛⲛⲉⲧⲛⲉⲣⲏⲩ ϩⲛ ⲛⲉⲓϣⲁϫⲉ
