1 Thessalonikerbrevet 3
1 Därför, när vi icke mer kunde uthärda, beslöto vi att stanna ensamma kvar i Aten,
Kulwejo, anu chaliga chitakutula kwigumilisha kwona, cheganilisishe ati jakabhee je kisi okusoka eliya Athene eswe chenyele.
2 och sände åstad Timoteus, vår broder och Guds tjänare vid förkunnandet av evangelium om Kristus, för att han skulle styrka och uppmuntra eder i eder tro,
Chamutumile Timoteo, omuili weswe no omukosi wa Nyamuanga mu musango gwo bhwana ogwa Kristo, okubhakomesha no kubhasilisha okulubhana ne likilisha lyemwe.
3 så att ingen bleve vacklande under dessa lidanden. Ty I veten själva att sådana äro oss förelagda.
Chakolele ganu koleleki asiga kubhao munu wona wona owo kutashatasha na jinyako jinu. Kulwo kubha abhene bhamenyele ati chamalile okusolwa ingulu ya linu.
4 Redan när vi voro hos eder, sade vi ju eder förut att vi skulle komma att utstå lidanden. Så har nu ock skett, det veten I.
Ni chimali, mu mwanya gunu chaliga chili amwi nemwe, chelabhile okubhelesha ati chaliga chili ayei okubha jinyako, na ganu gwabhonekene lwa kutyo mumenyele.
5 Det var också därför som jag sände honom åstad, när jag icke mer kunde uthärda; ty jag ville veta något om eder tro, eftersom jag fruktade att frestaren till äventyrs hade så frestat eder, att vårt arbete skulle bliva utan frukt.
Ku nsonga inu anu naliga nitakutula kwigumilisha lindi, natumile koleleki nibhone okumenya ingulu ye likilisha lyemwe. Amwi lugendo omulegeja aliga abhalegejishe, ne milimu jeswe ejibha ja kutye-ela.
6 Men nu, då Timoteus har kommit till oss från eder och förkunnat för oss det glada budskapet om eder tro och kärlek, och sagt oss att I alltjämt haven oss i god hågkomst, och att I längten efter att se oss, likasom vi längta efter eder,
Mbe nawe Timoteo ejile kweswe nasokelela kwemwe mbe nachiletela omusango gwo bhwana ingulu ye likilisha no kwenda kwemwe. Achibhwiliye ati muno bhwichukisho bhwe kisi ingulu yeswe, na ati mwendele okuchilola lwa kutyo eswe one chendele okubhalolako emwe.
7 nu hava vi i fråga om eder, käre bröder, genom eder tro fått hugnad i all vår nöd och allt vårt lidande.
Kulwa insonga inu, abhaili chasilikile muno nemwe ku nsonga ye likilisha lyemwe, mu nyako no kunyasibwa kweswe kwona.
8 Ty nu leva vi, eftersom I stån fasta i Herren.
Kwa woli chilamile, mukasimbagilila ku Latabhugenyi,
9 Ja, huru skola vi nog kunna tacka Gud för eder, till gengäld för all den glädje som vi genom eder hava inför vår Gud?
ni simeki eyo kumuyana Nyamuanga ingulu yemwe, mukukondelwa kwone ganu chilinago imbele ya Nyamuanga ingulu yemwe?
10 Natt och dag är det vår innerligaste bön, att vi må få se edra ansikten och avhjälpa vad som kan brista i eder tro.
Echisabhwa muno mugeta na mumwisi koleleki chibhulole obhusu bhwemwe no kubhongelesishako chinu chibhakeyeleko mulikilisha lyemwe.
11 Men vår Gud och Fader själv och vår Herre Jesus må för oss jämna vägen till eder.
Nyamuanga weswe na Lata omwenene, na Latabhugenyi weswe Yesu achitangashe mu njila jeswe chibhakingeko.
12 Och eder må Herren giva en allt större och mer överflödande kärlek till varandra, ja, till alla människor, en sådan kärlek som vi hava till eder,
Na Latabhugenyi abhakole no kubhongelesishako elyenda, mukwendana no kubhenda abhanu bhona, lwa kutyo echibhakolela emwe.
13 så att edra hjärtan styrkas till att vara ostraffliga i helighet inför vår Gud och Fader vid vår Herre Jesu tillkommelse, när han kommer med alla sina heliga.
Na akole kutya koleleki asimbishega emyoyo jemwe jisige kubha na masolo mu bhulengelesi imbele ya Nyamuanga weswe na Lata weswe mu kuja kwa Latabhugenyi Yesu amwi na Bhelu bhaye bhona.
