1 Samuelsboken 4

1 Och Israel drog ut till strid mot filistéerna och lägrade sig vid Eben-Haeser, under det filistéerna hade lägrat sig vid Afek.

Samuel ih lok to Israel kaminawk boih khaeah amthang. Israel kaminawk loe Philistinnawk tuk hanah caeh o moe, Ebenezer taengah atai o; toe Philistinnawk loe Aphek ah atai o.

2 Filistéerna ställde då upp sig i slagordning mot Israel, och striden utbredde sig, och israeliterna blevo slagna av filistéerna; dessa nedgjorde på slagfältet vid pass fyra tusen man.

Philistinnawk loe Israel kaminawk to tuk hanah amsak o: misa a tuk o naah Israel kaminawk to pazawk o; misatukhaih ahmuen ah nihcae mah Israel kaminawk sang palito hum pae o.

3 När folket kom tillbaka till lägret sade de äldste i Israel: "Varför har HERREN i dag låtit oss bliva slagna av filistéerna? Låt oss hämta hit till oss från Silo HERRENS förbundsark, för att den må komma och vara ibland oss och frälsa oss från våra fienders hand."

Ataihaih ahmuen hoiah kaminawk amlaem o naah, Israel kacoehtanawk mah, Tipongah vaihniah Angraeng mah Philistinnawk hmaa ah misa ang sungsak? tiah lok angdueng o. Shiloh vangpui ih Angraeng ih thingkhong to aimacae khaeah sin o si, to tiah nahaeloe thingkhong mah misa ban thung hoiah na loisak tih, tiah a thuih o.

4 Så sände då folket till Silo, och de buro därifrån HERREN Sebaots förbundsark, hans som tronar på keruberna; och Elis båda söner, Hofni och Pinehas, följde därvid med Guds förbundsark.

To pongah Cherubim salakah kaom, misatuh kaminawk ih Angraeng Sithaw ih lokkamhaih thingkhong to sin hanah, Shiloh vangpui ah kami to patoeh o; Eli capa Hophni hoi Phinehas loe Sithaw ih thingkhong ohhaih ahmuen ah oh hoi.

5 Då nu HERRENS förbundsark kom in i lägret, hov hela Israel upp ett stort jubelrop, så att det dånade i marken.

Nihcae ataihaih ahmuen ah Angraeng ih thingkhong phak naah, Israel kaminawk loe long anghuen khoek to a hang o.

6 När då filistéerna hörde jubelropet, sade de: "Vad betyder detta stora jubelrop i hebréernas läger?" Och de fingo veta att HERRENS ark hade kommit in i lägret.

Nihcae hanghaih lok Philistin kaminawk mah thaih o naah, Tipongah Hebru kaminawk ataihaih ahmuen hoiah hae tih khoek to a hang o vai? tiah a thuih o. To pacoengah nihcae ataihaih ahmuen ah Angraeng ih thingkhong phak boeh, tiah nihcae mah panoek o.

7 Då blevo filistéerna förskräckta, ty de tänkte: "Gud har kommit in i lägret." Och de sade: "Ve oss! Något sådant har förut icke hänt.

To pongah Philistin kaminawk loe zit o; nihcae mah, Sithaw loe nihcae ataihaih ahmuen ah phak boeh. Aicae loe khosak bing boeh! Hae baktih hmuen hae canghniah om vai ai vop.

8 Ve oss! Vem kan rädda oss från denne väldige Guds hand? Det var denne Gud som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen.

Khosak bing boeh! Hae thacak Sithawnawk ih ban thung hoiah mi mah maw aicae hae pahlong thai tih? Hae Sithawnawk loe praezaek ah Izip kaminawk nathaih hoiah hum Sithaw ah oh o.

9 Men fatten dock mod och varen män, I filistéer, så att I icke bliven trälar åt hebréerna, såsom de hava varit trälar åt eder. Ja, varen män och striden."

Aw Philistinnawk, Israel kaminawk loe nangcae ih misong ah oh o baktih toengah, Hebru kaminawk ih misong ah a oh o han ai ah, thacak o sak loe, nongpa baktiah om oh, nongpa baktiah thacak o sak loe, misa to tuh oh, tiah a thuih o.

10 Så stridde nu filistéerna, och israeliterna blevo slagna och flydde var och en till sin hydda, och nederlaget blev mycket stort: av Israel föllo trettio tusen man fotfolk.

To tiah Philistinnawk loe misatuk o; to naah Israel kaminawk sung o moe, angmacae ohhaih ahmuen ah cawnh o; kami paroeai hum pae o; khok hoi misatuh Israel kaminawk sang quithumto duek o.

11 Därtill blev Guds ark tagen, och Elis båda söner, Hofni och Pinehas, blevo dödade.

Sithaw ih thingkhong to misanawk mah lak pae o ving; Eli capa Hophni hoi Phinehas doeh duek hoi hmaek.

12 Och en benjaminit sprang från slagfältet och kom till Silo samma dag, med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud.

To na niah Benjamin acaeng maeto loe misa angtukhaih ahmuen hoiah cawnh moe, Shiloh vangpui to a phak; a khukbuen doeh prawn boih boeh moe, a lu doeh maiphu cing ah oh.

13 Och när han kom dit, satt Eli på sin stol vid sidan av vägen och såg utåt, ty hans hjärta bävade av oro för Guds ark. Då nu mannen kom in i staden med budskapet, höjde hela staden upp klagorop.

Anih to ah phak naah, Eli loe loklam taengah anghnuthaih tangkhang nuiah anghnut; Sithaw ih thingkhong to mawnhaih palung hoiah a zing; to kami vangpui thungah akun moe, tamthang a thuih pae naah, avang boih qah o.

14 Och när Eli hörde klagoropet, sade han: "Vad betyder detta larm?" Då kom mannen skyndsamt dit och berättade det för Eli.

Eli mah kaminawk qahhaih lok to thaih naah, Tipongah hae tiah qahhaih lok to oh? tiah a dueng. To kami loe karangah cawnh moe, Eli khaeah, tamthang to thuih pae.

15 Men Eli var nittioåtta år gammal och hans ögon voro starrblinda, så att han icke kunde se.

Anih loe saning quitakawtto oh boeh; a mik amtueng ai boeh pongah, kho hnu thai ai boeh.

16 Och mannen sade till Eli: "Jag är den som har kommit från slagfältet; jag har i dag flytt ifrån slagfältet." Då sade han: "Huru har det gått, min son?"

Anih mah Eli khaeah, Kai loe misatukhaih ahmuen hoiah angzo kami, vaihniah misa angtukhaih ahmuen hoiah kacawn kami ah ka oh, tiah a naa. Eli mah, Ka ca, misatukhaih kawng kawbangmaw oh? tiah a dueng.

17 Budbäraren svarade och sade: "Israel har flytt för filistéerna, mycket folk har också stupat; dina båda söner, Hofni och Pinehas, äro ock döda, och därtill har Guds ark blivit tagen."

Misa puenhaih hoi angzo kami mah, Israel kaminawk loe Philistin kaminawk hmaa hoiah cawnh o, paroeai misatuh kaminawk doeh duek o; na capa Hophni hoi Phinehas hnik doeh duek hoi hmaek boeh; Sithaw ih thingkhong doeh misanawk mah lak o ving boeh, tiah a naa.

18 När han nämnde om Guds ark, föll Eli baklänges av stolen vid sidan av porten och bröt nacken av sig och dog; ty mannen var gammal och tung. Han hade då varit domare i Israel i fyrtio år.

Sithaw ih thingkhong kawng a thuih pae naah, Eli loe khongkha taeng anghnuthaih ahmuen hoiah hnukbang ah amtimh kawngh; tahnong angkhaeh poek moe, a duek. Anih loe mitong boeh pongah, takpum doeh azit parai boeh. Anih mah Israel kaminawk saning quipalito thung zaehhoih.

19 Och när hans sonhustru, Pinehas' hustru, som var havande och nära att föda, fick höra ryktet om att Guds ark var tagen, och att hennes svärfader och hennes man voro döda, sjönk hon ned och födde sitt barn, ty födslovåndorna kommo över henne.

Anih ih langah Phinehas ih zu loe, zokpom moe, nawkta oh tom boeh; anih mah, misanawk mah Sithaw ih thingkhong lak o ving boeh moe, amqang hoi a sava doeh duek boeh ti, tiah tamthang thaih naah, nawkta oh hanah zoknat pae pongah, zok kana patanghaih hoiah a oh.

20 Och när hon då höll på att dö, sade kvinnorna som stodo omkring henne: "Frukta icke; du har fött en son." Men hon svarade intet och aktade icke därpå.

Anih duek tom naah, anih khenzawnkung nongpatanawk mah, Palung boengsak hmah; capa nongpa na sak boeh, tiah a naa o. Toe anih mah lok pathim pae thai ai, tidoeh sah thai ai boeh.

21 Och hon kallade gossen I-Kabod, och sade: "Härligheten är borta från Israel." Därmed syftade hon på att Guds ark var tagen, så ock på sin svärfader och sin man.

Angraeng lensawkhaih mah Israel to caehtaak ving boeh; Sithaw ih thingkhong doeh misa mah lak ving boeh moe, anih ih amqang hoi a sava doeh duek hoi hmaek boeh pongah, a capa nongpa to, Ikhabod, tiah ahmin sak.

22 Hon sade: "Härligheten är borta från Israel", eftersom Guds ark var tagen.

Misa mah Sithaw ih thingkhong lak ving boeh pongah, lensawkhaih mah Israel to caehtaak ving boeh, tiah a thuih.