1 Samuelsboken 28
1 Vid den tiden församlade filistéerna sina krigshärar för att strida mot Israel. Och Akis sade till David: "Du må veta att du med dina män nu måste draga ut med mig i härnad."
To nathuem ah Philistinnawk loe Israel kaminawk tuk hanah amkhueng o; Akhish mah David khaeah, Nang hoi nangmah ih kaminawk mah misatuk nang bomh o han oh, tiah panoek oh, tiah a naa.
2 David svarade Akis: "Välan, då skall du ock få märka vad din tjänare kan uträtta." Akis sade till David "Välan, jag sätter dig alltså till väktare över mitt huvud för beständigt."
David mah, Na tamna mah timaw ka sakthaih, tito na panoek, tiah a naa. To pongah Akhish mah, ka hinghaih toepkung ah kang suek poe han, tiah a naa.
3 Samuel var nu död, och hela Israel hade hållit dödsklagan efter honom; och de hade begravit honom i hans stad, i Rama. Och Saul hade utdrivit andebesvärjare och spåmän ur landet.
To naah Samuel to duek pongah, Israel kaminawk boih mah anih to qah o haih pacoengah, angmah ih vangpui Ramah ah anih to aphum o. Saul mah ma-uih hoi kadueh pakhra kawkthaih kaminawk to prae thung hoiah tamit boih boeh.
4 Så församlade sig nu filistéerna och kommo och lägrade sig vid Sunem. Då församlade ock Saul hela Israel, och de lägrade sig vid Gilboa.
Philistin kaminawk angzoh o moe, Shunem vangpui ah atai o; to naah Saul mah doeh Israel kaminawk to pakhueng boih moe, Gilboa ah atai o toeng.
5 Men när Saul såg filistéernas läger, fruktade han och förskräcktes högeligen i sitt hjärta.
Saul mah Philistin misatuh kaminawk to hnuk naah zit moe, paroeai tasoehhaih palungthin to tawnh.
6 Och Saul frågade HERREN, men HERREN svarade honom icke, varken genom drömmar eller genom urim eller genom profeter.
Saul mah Angraeng khaeah hnik naah, Angraeng mah amang ah doeh, Urim hoi tahmaanawk khae hoiah doeh pathim pae ai.
7 Då sade Saul till sina tjänare: "Söken upp åt mig någon andebesvärjerska, så vill jag gå till henne och fråga henne." Hans tjänare svarade honom: "I En-Dor finnes en andebesvärjerska."
To pongah Saul mah a taengah kaom kaminawk khaeah, Kai hanah kadueh pakhra kawk thaih nongpata maeto pakrong oh; anih khaeah ka caeh moe, lok ka dueng han vop, tiah a naa. Nihcae mah, Endor vangpui ah kadueh pakhra kawk thaih nongpata maeto oh, tiah a thuih pae o.
8 Då gjorde Saul sig oigenkännlig och tog på sig andra kläder och gick åstad med två män; och de kommo till kvinnan om natten. Och han sade: "Spå åt mig genom anden, och mana upp åt mig den jag säger dig."
To pongah Saul loe kalah khukbuen to angkhuk moe, krang angthlaeng pacoengah, khoving naah angmah ih kami hnetto hoi nawnto nongpata khaeah caeh; anih mah, Kadueh pakhra to lokdueng ah, kang thuih ih ahmin to kai hanah na kawk paeh, tiah a naa.
9 Men kvinnan svarade honom: "Du vet ju själv vad Saul har gjort, huru han har utrotat andebesvärjare och spåmän ur landet. Varför lägger du då ut en snara för mitt liv och vill döda mig?"
Toe to nongpata mah anih khaeah, Khenah, Saul mah kadueh pakhra kawk thaih kaminawk hoi mauihnawk to prae thung hoiah haek boih boeh, tiah na panoek boeh; tipongah kai paduek hanah thaang nang patung loe? tiah a naa.
10 Då svor Saul henne en ed vid HERREN och sade: "Så sant HERREN lever, i denna sak skall intet tillräknas dig såsom missgärning."
Saul mah nongpata khaeah, Angraeng loe hing baktih toengah, hae hmuen pongah danpaekhaih tidoeh om mak ai, tiah a naa.
11 Kvinnan frågade: "Vem skall jag då mana upp åt dig?" Han svarade: "Mana upp Samuel åt mig."
To pongah to nongpata mah, Mi maw kang kawk pae han? tiah a naa. Anih mah, Samuel to na kawk paeh, tiah a naa.
12 Men när kvinnan fick se Samuel, gav hon till ett högt rop. Och kvinnan sade till Saul: "Varför har du bedragit mig? Du är ju Saul."
To nongpata mah Samuel to hnuk naah, Tha hoiah hangh moe, Saul khaeah, Tipongah nang ling loe? Nang loe Saul na ai maw? tiah a naa.
13 Konungen sade till henne: "Frukta icke. Vad är det då du ser?" Kvinnan svarade Saul: "Jag ser ett gudaväsen komma upp ur jorden."
Siangpahrang mah anih khaeah, Zii hmah, timaw na hnuk? tiah a naa. Nongpata mah, Long thung hoi tacawt tahang sithawnawk to ka hnuk, tiah a naa.
14 Han frågade henne: "Huru ser han ut?" Hon svarade: "Det är en gammal man som kommer upp, höljd i en kåpa." Då förstod Saul att det var Samuel, och böjde sig ned med ansiktet mot jorden och bugade sig.
Saul mah, Anih ih krang loe kawbangmaw oh? tiah a naa. Nongpata mah, Kahni kasawk angkhuk, mitong maeto angzoh tahang, tiah a naa. To naah Saul mah anih loe Samuel boeh ni, tiah panoek pongah, takhumh moe, long ah akuep tathuk.
15 Och Samuel sade till Saul: "Varför har du stört min ro och manat mig upp?" Saul svarade: "Jag är i stor nöd: filistéerna hava begynt krig mot mig, och Gud har vikit ifrån mig och svarar mig icke mer, varken genom profeter eller genom drömmar. Därför har jag kallat dig upp, på det att du må låta mig veta vad jag skall göra."
Samuel mah Saul khaeah, Tipongah raihaih paek hanah nang kawk tahang loe? tiah a naa. Saul mah, Philistinnawk mah kai ang tuk o pongah, ka poekhaih angpho parai; Sithaw mah kai angqoi taak boeh moe, ka lok doeh pathim ai boeh; tahmaanawk khae hoi doeh, amang ah doeh na pathim ai boeh; to pongah timaw ka sak han angaih, tiah nang hnuksak hanah kang kawk, tiah a naa.
16 Men Samuel svarade: "Varför frågar du mig, då nu HERREN har vikit ifrån dig och blivit din fiende?
Samuel mah, Angraeng mah ang caehtaak moe, nang ih misa ah oh boeh, tiah na panoek boeh to mah, tih hanah kai khaeah lok nang dueng vop loe?
17 HERREN har efter sitt behag gjort vad han hade sagt genom mig: HERREN har ryckt riket ur din hand och givit det åt en annan, åt David.
Anih mah kai khaeah thuih ih lok baktih toengah, Angraeng mah Angmah hanah sak boeh; Angraeng mah na prae to na ban thung hoiah lak ving boeh moe, na imtaeng ah kaom, David khaeah paek boeh.
18 Eftersom du icke hörde HERRENS röst och icke lät Amalek känna hans vredes glöd, därför har HERREN nu gjort dig detta.
Angraeng ih lok to na tahngai ai pongah, Kanung parai Angraeng palungphuihaih baktih toengah, Amalek kaminawk nuiah hmuen na sah ai pongah, vaihniah Angraeng mah na nuiah toksak boeh.
19 HERREN skall giva både dig och Israel i filistéernas hand, och i morgon skall du med dina söner vara hos mig; ja, också Israels läger skall HERREN giva i filistéernas hand."
Angraeng mah nangmah hoi Israel to Philistin kaminawk ban ah paek tih boeh; khawnbang ah nangmah hoi na capa loe kai hoi nawnto om tih. Israel misatuh kaminawk doeh Angraeng mah Philistinnawk ban ah paek tih, tiah a naa.
20 Då föll Saul strax raklång till jorden; så förfärad blev han över Samuels ord. Också voro hans krafter uttömda, ty på ett helt dygn hade han ingenting ätit.
To naah Saul loe long ah amtim bung; Samuel ih lok pongah Saul loe zithaih palungthin hoiah koi. Aqum athun buhcaa ai pongah, tha om ai boeh.
21 Men kvinnan gick fram till Saul, och när hon såg huru högeligen förskräckt han var, sade hon till honom: "Se, din tjänarinna lyssnade till din begäran; Jag tog min själ i min hand och hörsammade den önskan du uttalade till mig.
Saul khaeah nongpata to angzoh moe, Saul loe paroeai zithaih hoiah oh boeh, tiah anih mah hnuk naah, Khenah, na tamna nongpata mah na lok kang tahngaih pae boeh; ka hinghaih paawt ai ah na ban ah kang ap, na lok ka tahngaih pongah, kai khaeah nang thuih ih lok baktih toengah ka sak boeh.
22 Så lyssna nu också du till dina tjänarinnas ord och låt mig sätta fram litet mat för dig, och ät, så att du hämtar krafter, innan du går dina färde."
Vaihi na tamna nongpata ih lok to tahngaih loe, na caeh naah tha oh let thai hanah, caaknaek zetta kang paek han, tiah a naa.
23 Men han vägrade och sade: "Jag vill icke äta." Då bådo honom hans tjänare jämte kvinnan så enträget, att han lyssnade till deras ord; han stod upp från jorden och satte sig på vilobädden.
Toe anih mah angmak pae, Ka caa mak ai, tiah a naa. Toe a tamnanawk hoi nongpata mah, anih to pacae o nganga; to pongah nihcae ih lok to anih mah tahngaih pae. To pongah anih loe long hoiah angthawk tahang moe, anghnuthaih tangkhang nuiah anghnut.
24 Och kvinnan hade en gödd kalv i huset; den slaktade hon nu i hast. Därpå tog hon mjöl och knådade det och bakade därav osyrat bröd.
Nongpata mah angmah im ih kathawk parai maitaw caa maeto karangah boh; takaw to a lak moe, taeh thuh ai ah takaw to haek:
25 Sedan satte hon fram det för Saul: och hans tjänare, och de åto. Därefter stodo de upp och gingo samma natt sina färde.
Takaw to Saul hoi angmah ih kaminawk hmaa ah patoem pae; nihcae mah caak o. To pacoengah nihcae loe angthawk o moe, to na qum ah a caeh o.
