1 Samuelsboken 27
1 Men David sade till sig själv: "En dag skall jag nu i alla fall omkomma genom Sauls hand. Ingen annan räddning finnes för mig än att fly undan till filistéernas land; då måste Saul avstå ifrån att vidare söka efter mig över hela Israels område, och så undkommer jag hans hand."
Ahinlah David amale ama akingaiton, “Nikhat leh Saul in tha tei ding eigot ahitai. Kabol thei pentah chu ahile Philistine gam'a jamdoh ing ting, Chutileh, Saul in Israel gamsunga eidal le le hi bei tante chuteng hichu kahoidoh na achaina hitante,” ati.
2 Och David bröt upp och drog med sina sex hundra man över till Akis, Maoks son, konungen i Gat.
Hichun David in a sepai mi jagup akipuijin, Gath lengpa Moach chapa Achish ajoptai. David le a sepaite, chule ainsung mite, Gath muna Achish toh acheng khom tauve.
3 Och David stannade hos Akis i Gat med sina män, var och en med sitt husfolk, David med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru.
David chu aji teni, Ahinoam Jezreel a kon, chule Abigail, Nabal inneipi meithai Carmel’a kon hotoh hungkhom ahiuve.
4 Och när det blev berättat för Saul att David hade flytt till Gat, sökte han icke vidare efter honom.
Saul in adel jamle le theilou nading in David Gath lengpa komah ajamlut tai tithu chu Saul in gangtah in ana jatan ahi.
5 Men David sade till Akis: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, så låt mig få min bostad i någon av landsortsstäderna, så att jag får vistas där. Varför skulle din tjänare bo i huvudstaden hos dig?"
Nikhat David in Achish komah, “Kachunga nalung alhaiya, nalungsetna kachanthei dinga ahile, hiche kholen ho lah’a hin kachenna thei ding mun khat neipen, ajeh chu ipi dinga nasohpa hi hiche lengpa khopi sunga nangtoh kachen khom khom thei ding ham?” ati.
6 Då gav Akis honom samma dag Siklag. Därför hör Siklag ännu i dag under Juda konungar.
Hijeh chun Achish in hiche nikho chun Ziklag khopi chu David anape tai, hijeh a chu tuni changeija Ziklag khopi hi Juda lengte chang den ahitai.
7 Den tid David bodde i filistéernas land var sammanräknat ett år och fyra månader.
Chule amaho Philistine mite lah’a kum khat le lha li ana chenguve.
8 Men David drog upp med sina män, och de företogo plundringståg i gesuréernas, girsiternas och amalekiternas land. Ty dessa stammar bodde sedan gammalt där i landet, fram emot Sur och ända intill Egyptens land.
David le a sepai te ana kon touvun Geshur mite le Girzi mite chule Amalek mite aga chom uvin ahi. Hiche mite hohi Shur toh kinai, Egypt mite gamsunga ana chenglui ahitauve.
9 Och så ofta David härjade i landet, lät han varken män eller kvinnor bliva vid liv; men får och fäkreatur och åsnor och kameler och kläder tog han med sig och vände så tillbaka och kom till Akis.
David in ana nokhum chun koimacha ana hinghoi pon ahi. Aman kelngoi, kelcha, bong, sangan, sa-ngong sao ana kikaiyin, chule ponho analan, Achish lengpa kom ana lhut in ahi.
10 När då Akis sade: "Haven I väl i dag företagit något plundringståg?", svarade David: "Ja, i den del av Sydlandet, som tillhör Juda", eller: "I den del av Sydlandet, som tillhör jerameeliterna", eller: "I den del av Sydlandet, som tillhör kainéerna."
Achish in, “Tuchung koipen naga chom hitam?” tin anadongin ahile David in, “Juda gam lhanglam sang, Jerahmeel gamsung, Ken mite chenna gamsung dung pou kaga chom ahi,” ati.
11 Men att David lät varken män eller kvinnor bliva vid liv och komma till Gat, det skedde därför att han tänkte: "De kunde eljest förråda oss och säga: 'Så och så har David gjort, så har han betett sig under hela den tid han har bott i filistéernas land.'"
David chun koimacha numei pasal khen beiyin ana thatgam jin, ama le amite natoh dol chu Gath khoa gaseidoh ding aumjipoi. Philistine miho lah’a aum sunga, avel vella hichehi abol jing kei ahi.
12 Därför trodde Akis David och tänkte: "Han har nu gjort sig förhatlig för sitt folk Israel och kommer att bliva min tjänare för alltid.
Achish chun David chu atahsan jeh chun, “Tuvang hin Israel miten David hi hatah in doudal tauvin tin, kakoma uma aimatih chana kakin abol ding hita hi,” tin ana gel’e.
